Överklockarskolan – lär dig grunderna inom överklockning

Grafikkort: Baskunskaper

Att överklocka minne och processor hör till de mer klassiska metoderna för att förbättra prestandan hos en dator. Även om grafikkort och 3D-acceleratorer har funnits ganska länge har det varit långt lika vanligt att man överklockat dessa på samma sätt som en processor. Numera är det vardagsmat och nästan lite för enkelt. Det finns ett antal program tillgängliga som låter användaren överklocka grafikkortet med minimal ansträngning.

Ett grafikkort är lite som en liten dator i sig. Det finns en grafikprocessor som har sitt egna minne. Båda är beroende av spänning på samma sätt som processorn och systemminnet är. Det är dock inte alltid helt enkelt att justera spänningen med ett grafikkort, vilket gör att man får som oftast bara leta efter den högsta stabila frekvens som går att nå med den spänning som erbjuds.

När man byter kylare är det också lönt att sätta dit nya kylpasta,
ibland kan bara vara värt att byta pasta och montera om kylaren…

Det tåls att sägas att alla grafikkort är unika och alla överklockar olika bra. Det nästan enklaste sättet som många tar till idag att öppna upp för mer överklockning är att installera en ny och bättre kylare. Det finns ganska många och erkänt bra grafikkortskylare idag som också är relativt enkla att installera vilket gjort att många väljer att uppgradera. Många tillverkare väljer dessutom att installera bättre kylare från fabrik för att underlätta för användarna redan där.

Shaders, stream processors, CUDA cores

När en processor har en till sex kärnor kan grafikkort ha hundratals, också kända som shaders. NVIDIA och AMD har valt olika sätt att bygga sina kärnor och därför skiljer sig åt markant här. AMD har valt att köra sina många kärnor, shaders, i samma hastighet som resten av grafikprocessorn. NVIDIA har istället valt använda färre men mer kraftfulla kärnor och köra dom i en högre hastighet än resten av grafikprocessorn. Tabellen nedan ger ett par exempel.

Tidigare har det varit ett låst förhållande mellan grafikprocessorns frekvens och shaderfrekvensen, men numera kan man överklocka dem separat från varandra.

Grafikkortets minne

Grafikkortsminne är av DDR-typ numera. Det vill säga att den effektiva klockfrekvensen är dubbelt så hög som den verkliga frekvensen. Det gäller att vara vaken eftersom den höjning du gör i programmet har dubbel effekt, dvs. 10MHz högre på mätaren ger 20MHz effektiv höjning.

Likt systemminne har även grafikkortsminne inbyggda latenser, men man brukar låta dessa vara. De justeras automatiskt av den inbyggda minneskontrollern och för den som verkligen letar finns det ett par stycken “sweetspots” där man hittar högsta frekvensen innan minneskontrollern höjer latenserna igen. Ett exempel är Radeon HD 2900 XT där “timings” justerades vid 714MHz, 833MHz, 909MHz och 1000MHz. Många valde då att lägga minnesfrekvensen precis runt 900MHz eller vid 999MHz eftersom prestandan blev sämre när man gick högre.

Nu har vi diskuterat de mest grundläggande delarna av överklockning och om ni känner att ni har hyfsad koll på hur det fungerar kan vi gå vidare med metodiken. Om ni känner er osäkra kan ni vända er till forumet där ni kan få mer detaljerad hjälp.