Datorskärmen är vårt kanske viktigaste fönster in i både filmer och spel, och en skärm som inte hänger med riskerar att bli en flaskhals för en bra spelupplevelse. Aldrig tidigare har det funnits så avancerade spelskärmar som idag, och inte heller har det varit mer prisvärt att unna sig en snabb spelskärm. Men vad innebär egentligen en snabb skärm, och hur stor skillnad gör det?
Vad är uppdateringsfrekvens?
Uppdateringsfrekvensen (mätt i Hz) hos en bildskärm är helt enkelt så många gånger under en sekund som en ny bild ritas upp. Varje bildskärm innehåller en kontroller som tar emot bildrutor, vanligtvis från ett grafikkort, och en skärm med exempelvis 60 Hz uppdateringsfrekvens kommer 60 gånger varje sekund uppdatera sina pixlar med den bildruta som senast togs emot. För digitala skärmar är alltså 60 Hz synonymt med 60 fps (frames per second, bilder per sekund).
Just 60 Hz har länge varit den vanligaste uppdateringsfrekvensen för datorskärmar och är fortfarande den vanligaste även för TV-apparater. Det har både tekniska och historiska skäl; 60 Hz är nämligen frekvensen på växelströmmen i amerikanska eluttag, som drev 1900-talets gamla analoga TV-apparater i USA.
I dessa fanns en stråle av elektroner som svepte över skärmen, rad för rad, från det övre vänstra hörnet och ner till det nedre högra hörnet för att rita upp bilden, innan strålen nollställdes och återvände till det övre vänstra hörnet. Den enklaste lösningen var att låta den svepande elektronstrålen använda samma frekvens som själva elnätet.
Idag är det flytande kristaller och lysdioder som används i de flesta TV-apparater och bildskärmar istället för en elektronstråle, men frekvensen 60 Hz har levt vidare och används numera även i Europa, trots att vårt elnät använder en frekvens på 50 Hz istället för 60 Hz.
Vilken skillnad gör hög uppdateringsfrekvens?
Syftet med att visa många bilder i snabb följd på en skärm är att ge illusionen av kontinuerlig rörelse, någonting som våra mänskliga ögon är väl anpassade för att uppfatta. När vi ser en sekvens av bilder där ett objekt syns först på ett ställe, sedan på ett annat, sedan på ett tredje och så vidare i en rask följd, behöver vår hjärna gissa vad det är som faktiskt händer: är det samma föremål som förflyttar sig i en flytande rörelse, är det samma föremål som förflyttar sig i diskreta steg, eller är det helt olika objekt som dyker upp och sedan försvinner?
En annan vanlig egenskap hos spelskärmar som är värd att titta närmare på är responstiden. Det finns olika sätt att mäta responstid, men gemensamt för de olika måtten är att de beskriver hur snabbt en skärm kan uppdatera delar av bilden. De två vanligaste måtten är GtG (Grå-till-Grå) som mäter hur snabbt en pixel kan övergå från en färg till en annan, samt MPRT (Moving Picture Response Time) som mäter hur länge en pixel uppfattas vara synlig på i bilden när den ska tas bort. Ett lågt MPRT-värde är viktigt för att rörelser i bilden inte ska uppfattas som suddiga.
Genom att använda snabb WLED-bakbelysning under en VA-panel kan moderna spelskärmar som AOC CQ27G2U uppnå ett lågt MPRT-värde på 1 millisekund, vilket annars endast hade varit möjligt med en uppdateringsfrekvens på 1 000 Hz. Resultatet är att skärmen klarar av snabba rörelser med mindre suddiga bilder.
Hög uppdateringsfrekvens innebär att just kontinuerliga rörelser, i synnerhet snabba rörelser, kan se mer övertygande ut, eftersom avståndet mellan steg i en förflyttning blir mindre och hjärnan drar slutsatsen att det faktiskt är en flytande rörelse vi ser. För relativt långsamma rörelser kan även låga uppdateringsfrekvenser se övertygande ut, men för snabba rörelser (exempelvis i snabba actionspel) behövs högre frekvenser för att inte rörelserna ska uppfattas som hackiga.
Hur snabb frekvens kan vi uppfatta?
Den här frågan har inte varit helt okontroversiell, inte minst vad gäller datorspel. Anledningen att den inte har ett enkelt svar är att det mänskliga ögat inte fungerar som en digital kamera; vi ser inte i pixlar eller diskreta bilder, utan med synceller på näthinnan som kallas för tappar och stavar.
Tapparna finns i mitten av näthinnan och låter oss se färger och detaljer. Dessa är omringade av stavarna, som är känsliga för ljusskillnader, och som står för merparten av vårt mörkerseende. Men stavarna är också bättre på att uppfatta rörelser – synen har utvecklats för att snabbt reagera på okända rörelser, och därmed möjliga hot, som dyker upp från sidan.
Det betyder att hög uppdateringsfrekvens gör större skillnad i periferisynen än direkt där vi tittar, och därför gör mer nytta för stora skärmar (som täcker mer av synfältet) än för små. Med det sagt är det väl etablerat att de flesta människor kan se tydlig skillnad på 60 Hz och 100 Hz eller mer, även mitt i synfältet. Men i ytterkanterna på större skärmar kan de flesta se skillnad på betydligt större frekvenser än så. Att snabbt kunna reagera på rörelser i periferisynen är såklart en fördel inte minst i snabba actionspel.
Eftersom ytterkanten av synfältet är mer känsligt för skillnader i uppdateringsfrekvens är det extra viktigt för en stor spelskärm att hänga med i snabba actionspel. För det krävs dels en hög uppdateringsfrekvens, men upplevelsen kan höjas ytterligare genom att utnyttja synfältet på ett mer optimalt sätt, exempelvis genom en välvd panel.
Med en kurvatur på 1800R är ytterkanterna på 31,5-tumsskärmen AOC CQ32G1 närmare dig än vad de hade varit på en helt plan skärm. Dessutom har den stöd för FreeSync Premium och uppdateringsfrekvenser upp till 144 Hz för en riktigt omslutande spelupplevelse.
Värt att tänka på är att hög uppdateringsfrekvens i det här fallet förutsätter att det faktiskt finns nya bildrutor att visa med så korta intervall, vilket leder oss in på (FPS) Frames Per Second eller bildrutor per sekund som det heter på svenska.
Skärmens uppdateringsfrekvens är ingen mirakelkur
En snabb bildskärm är nödvändigt för att åstadkomma en bild med bra flyt när du spelar, men skärmen kan bara arbeta med vad den får från datorn. Skärmen kan nämligen bara rita upp nya bildrutor så länge det faktiskt har renderats nya bildrutor från datorn.
Medan bildskärmar vanligtvis använder en konstant uppdateringsfrekvens så är det inte säkert att ditt grafikkort gör det. När ett spel renderas är olika scener eller situationer mer krävande än andra, och grafikkortet kan generera fler eller färre bildrutor per sekund än vad skärmen förväntar sig. Resultatet blir så kallad screen tearing, vilket kan vara frustrerande inte minst i snabba spel.
AOC C24G1 är en 24-tums spelskärm utrustad med FreeSync Premium, och har en uppdateringsfrekvens som kan variera i takt med grafikkortet och på så sätt motverka screen tearing. Just FreeSync Premium klarar dessutom av detta hela vägen upp till 120 Hz uppdateringsfrekvens.
Om ditt grafikkort vanligtvis inte renderar spel i 60 FPS på en 60 Hz-skärm, så kommer den inte heller att göra det på en skärm med 120 eller 144 Hz. I det fallet kan en skärm som klarar höga uppdateringsfrekvenser vara en framtidssäkring, ifall du vill uppgradera grafikkortet i framtiden.
För bästa upplevelse men också fördel i spel så bör därför din dator alltid matcha eller överleverera antalet bildrutor per sekund med skärmens uppdateringsfrekvens.
Idag finns skärmar från 60 upp till 280 hertz och frekvenserna fortsätter att öka i takt med utvecklingen av gamingskärmar. I tabellen nedan har vi delat upp de olika uppdateringsfrekvenserna för att ge en bättre förståelse för när vilken uppdateringsfrekvens passar bra och till vad.
Uppdateringsfrekvens | 60 Hz | 120/144 Hz | 160 Hz eller högre |
Passar bra för | Dagligt arbete och enklare spel utan snabba panoreringar | FPS-, racing- och actionspel | För dig som kräver det bästa tekniken kan leverera |
Snabba skärmar behöver inte kosta skjortan
Tillgången och kvalitén på snabba bildskärmar har förbättrats markant under de senaste åren och lett till att vi idag lever i något av en spelskärmarnas guldålder. Hög uppdateringsfrekvens har funnit tillgängligt länge, men har traditionellt förknippats med kompromisser – förr var snabba skärmar mer begränsade i storlek och använde paneler med sämre färgåtergivning och kontrast. Därtill var de länge en lyxvara sett till prislappen.
Sådant är inte fallet idag – högpresterande spelskärmar finns numera i flera storlekar, med kvalitetspaneler och till riktigt förmånliga priser. Efterfrågan från datorspelare har talat sitt tydliga språk, och snabba spelskärmar är onekligen här för att stanna.
De spelskärmar från AOC som använts till den här artikeln tillhör tre olika storleksklasser och kan på så sätt passa de flesta spelhörnor och skrivbord. AOC erbjuder ett brett sortiment av snabba gamingskärmar med hög uppdateringsfrekvens samt olika storlekar och upplösningar. Vilken är din favorit? 🙂
Gamingskärmar från AOC |
|||
Skärmstorlek | 24” eller mindre | 27” | 31,5” eller större |
Uppdateringsfrekvens | 144 Hz | 160 – 200 Hz | 200 Hz eller högre |
Upplösning | 1920x1080p | 2560x1440p | 3440x1440p |
Platt eller böjd? | Platt | Böjd | Visa alla |
Pris | 0 – 2 500 kr | 2 500 – 5 000 kr | 5 000 kr – uppåt |