De av er som följer utvecklingen på PC-marknaden har inte kunnat missa den explosionsartade utvecklingen för SFF-system. Small Form Factor, även kallat Shuttle Form Factor, har blivit ett välkänt begrepp men definitivt inte av en slump.
Shuttle som startade SFF-lavinen har gjort ett ypperligt jobb att hålla liv i deras satsning och det har burit hela vägen hem. När vi för tre månader sedan recenserade det första Springdale-baserade SFF-barebonet på marknaden, Shuttle SB61G2, var vi mycket imponerade och föll pladask för det lilla kraftpaketet.
Även solen har dock sina fläckar och trots våra genomgående positiva intryck av Shuttle SB61G2 fanns det vissa saker som vi saknade eller tyckte skulle förbättras. Det har hänt en hel del sedan dess och mängder av nya barebones har dykt upp på marknaden. Shuttle har lanserat fler nya SFF-system än någonsin och klåfingrig skribent som man är har suget blivit för stort.
För att se vad som hänt sedan vi recenserade Shuttle SB61G2 har vi dragit in en av dess uppföljare SB65G2 och även det första 875P-baserade SFF-barebonet på marknaden, Shuttle SB75G2, till testlabbet.
Men då trycket från övriga tillverkare också börjar bli väldigt stort på SFF-marknaden har vi även inkluderat produkter från två andra tillverkare i denna recension, ABIT och Soltek.
Soltek har likt Shuttle varit aktiv på SFF-marknaden under en längre tid och var faktiskt en av de första som anammade SFF-trenden efter att Shuttle startat den. Soltek har vidhållit sin Qbic-serie av SFF-barebones men likt Shuttle XPC har produktlinjen utökats och förbättrats avsevärt med tiden.
ABIT är faktiskt en riktig gröngöling på SFF-marknaden och det barebone vi kommer titta närmare på idag är deras första försök att slå sig in på marknaden. Det kommer onekligen bli ett svårt jobb för ABIT att stå upp mot två av SFF-marknadens mest erfarna tillverkare men ABIT har överraskat förr.
En av de mycket intressanta bitar vi kommer titta närmare på under recensionens gång är tillverkarnas olika kylsystem som är en mycket viktig del i ett SFF-system. Alla tre tillverkare som medverkar i denna recension har utvecklat egna kyllösningar med exotiska namn, men frågan är vilken av dem som drar det längsta strået när det verkligen gäller.
Men detta är långt ifrån det enda vi fokuserar på i denna recension där skillnaderna mellan enheternas chipset också är av intresse. Av de fyra enheter vi testar är två utrustade med Springdale 865G, ett med Sringdale 865PE och slutligen ett med Canterwood-chipset 875P. Tre av deltagarna i denna recension baseras alltså på Spingdale-chipset medan en av dem förlitar sig på det dyrare Canterwood-chipset.
Det kommer garanterat bli en hård fajt ända in på mållinjen och på första banan ser vi ABIT DigiDice.
|
ABIT |
|
|
Chassi
(DigiDice) |
|
| Dimensioner: |
(L)
307 x (B) 215 x (H) 255 mm |
| Frontpanel: |
2
x USB, 1 x hörlursutgång, 1x MIC, 1 x Firewire |
| Bakpanel: |
1 x VGA, |
| Expansionsplatser: |
2
x 5.25", 2 x 3.5" |
| Nätaggregat: |
Max
200W |
|
Moderkort
(IS-50) |
|
| Chipset: |
Intel
865G (MCH) + ICH5 |
| CPU-stöd: |
Intel |
| Minne: |
DDR
266/333/400, 2 slots |
| VGA: |
Intel
Extreme Graphic 2 (256-bit 3D Engine) |
| AGP: |
1x
AGP 8X |
| PCI: |
1 x 32-bit buss master PCI
|
| IDE-kontroller: |
2 ports ATA100, 4 enheter (ICH5)
|
| SATA-kontroller: |
2
ports S-ATA150, 2 enheter (ICH5) |
| SATA-RAID-kontroller: |
–
|
| LAN-kontroller: |
Realtek RTL8101 10/100Mbit
|
| Audio: |
Realtek
ALC650, AC97 Codec + S/PDIF in/out på bakpanel |
| FireWire (IEEE-1394): |
1
x Frontpanelen, 1 x internt |
| USB 2.0: |
4
portar (2 front och 2 på bakpanel), ytterligare 2 x internt varav 1 går till minneskortsläsaren |
| Andra features: |
Front LCD display, ABIT heatpipe cooling, Essential Oil
|
| Price: |
~
2900kr |
ABITs
DigiDice byggs på ett nytt moderkort som har modellbeteckningen IS-50.
Detta är ett SFF-moderkort utrustat med i865G+ICH5 chipseten. Beteckningen
"G" innebär att moderkortet har en integrerad grafikkrets
som duger till det mesta utom att spela avancerade 3D-spel på. För
övrigt så ser specifikationerna ut precis som för de flesta
Springdalebaserade moderkorten idag. Sydbryggans samtliga integrerade features
utnyttjas men tyvärr måste vi klara oss utan RAID0 stöd
på de bägge S-ATA-kanalerna då man använd ICH5 sydbryggan
istället för ICH5R. En helt klart överkomlig uppoffring om
man betänker hur fullmatat detta lilla barebone annars är med
den senaste tekniken.
| Pris och tillgänglighet |
Konsumentpriset
på DigiDice ligger runt ca. 2900kr vilket är en hundring eller två lägre än Shuttles billigaste Springdale-barebone. Jämför man detta med
att köpa ett vanligt moderkort samt chassi, vilket i princip är
vad ett barebone är så framstår DigiDice som ett lite dyrare
alternativ. Dessutom är man också mer begränsad i sina utbyggnadsmöjligheter
på grund av barebonets små fysiska mått. Ett vanligt tower
rymmer betydligt mer. Resonerar man så missar man dock lite av poängen
med barebones. Köper man ett barebone så är det just för
den ringa storleken och den attraktiva designen och i slutändan är
det också det man får betala för. Jämför vi sedan
priset med konkurrenternas erbjudande så måste det faktiskt sägas
att ABITs DigiDice faktiskt är riktigt prisvärd. Tillgängligheten behöver
vi som vanligt när det gäller ABIT inte skriva mycket om. Den är
väldigt hög punkt slut.
| Features och Tillbehör |
| ABIT DigiDice: Tillbehör  |
|---|
|
1
x ATA100 kabel, 1 x lång 40-pinflatkabel |
|
1
x moderkortsmanual, 1 x Quick Installationmanual |
|
1
x Installations CD-ROM |
|
1
x Ryggsäck samt liten bärficka |
|
1
x Fjärrkontroll |
|
Essential
Oil behållare samt Olja |
Att
öppna DigiDice-kartongen kan göra den mest sansade individen till
ett litet barn på julafton. Innanför den enorma lådan finns
nämligen tonvis med små kartonger och påsar att rycka och
slita i. Bara att få ut allt innehål ur förpackningarna
var en process som säkert tog en god kvart eller mer.
Det första tillbehöret vi fick i händerna var också
det största nämligen ryggsäcken. DigiDice-ägare behöver
inte oroa sig för transportproblem för det är bara att stoppa
ner kuben i den medföljande ryggsäcken, hoppa på tåget
och åka på LAN. Dessutom medföljer också en liten
tygficka man kan fästa på ryggsäcken där man kan förvara
småpengar, kreditkort och liknande.
Fascinationen för ryggsäcken släppte dock ganska snabbt och
vi fortsatte stöka runt i den enorma lådan. Nästa tillbehör
som fångade vår uppmärksamhet var en liten kartongask som
luktade märkligt. Vi slet ivrigt upp den och fick då se en liten
flaska samt en liten silverskål som påminner om något
man skulle hitta i ett hotellbadrum. Vad fanken kan nu detta vara tänkte
vi och bläddrade hastigt igenom manualen tills vi hittade en bild på
de bägge föremålen vi höll i handen. Essential Oil
stod det men ännu förstod vi inte riktigt vad detta hade att göra
med ett barebone. Efter en stunds funderande slog det oss. Detta hade ingenting
att göra med barebonets funktion utan snarare med att datornördar
som oss har en tendens att lukta illa, eller i var fall verkar ABIT tycka
det. Essential Oil är nämligen inget annat än vanlig luktolja
som man exempelvis kan ha i en skål med värmeljus under. Värmen
från ljuset gör att oljearomen stiger upp i luften och förpestar
luften i rummet med någon artificiell doft. I detta fall var det lavendel
och i detta fall användes inget värmeljus utan istället fäster
man den lilla oljeskålen på baksidan av chassit på flänsarna.
Oljan värms upp av flänsen och ett par sekunder senare luktar
alla DigiDice-ägares rum lavendel. Kul? Ja. Användbart? Bara om
man har en böjelse för starka artificiella dofter som sätter
sig överallt i rummet.
Det sista lite ovanliga tillbehöret på listan är fjärrkontrollen
med vilken man kan styra några av applikationerna som medföljer
i mjukvarupaketet. (WinDVD, WinRip, CloneCD) Mer om den senare.
Då återstå väl bara standardtillbehören som
utgörs en manual, en snabb installationsguide, en Cd-skiva med drivrutiner
och den medföljande mjukvaran, en 80-pins ATA-kabel, en lång
40-Pins ATA-kabel samt diverse skruvar och brickor. Inget vi inte sett innan
kort sagt.
Featureslistan
innehåller egentligen heller inget vi inte sett innan på de
vanliga ATX-moderkorten men det som imponerar är att man lyckats bibehålla
det stora antalet integrerade features även i det lilla formatet. Här
finns Serial ATA (ej RAID stöd), inbyggt nätverk, Firewire, USB
2.0, sexkanalsljud och sist men inte minst en 6-in-1 Minneskortsläsare
som gör livet betydligt enklare för alla digitalkameraägare.
|
|
Cardreader 6-in-1 interface 
ABITs
DigiDice är verkligen välutrustad och utrustad med alla moderna
features man kan begära. I jämförelse med ett ATX-moderkort
står sig minimoderkortet IS-50, DigiDicens hjärta, mycket bra.
Det enda som egentligen saknas är RAID0-stödet för de bägge
S-ATA kanalerna då ABIT valt att använda den billigare ICH5 sydbryggan
istället för RAID-alternativet. Tillbehören är också
både roliga och nyttiga men det största pluset är ändå
minneskortsläsaren som fått arbeta hårt inte minst vid
skrivandet av denna recension.
Vid
första anblicken påminner ABITs DigiDice mer om en ministereoanläggning
än om en dator. Den stora runda ratten för tankarna till exempel
direkt till en volymkontroll. Exteriören är väldigt slät
i designen. Fyra knappar, en stor LCD-display, volymratten och en IR-mottagare
är allt vi kan hitta vid en första anblick, i var fall om vi håller
frontluckan stängd.
Även baksidan är tämligen rent hållen. Längst
ned hittar vi två USB-kontakter, P/S2-kontakten, en VGA-kontakt, Ljudanslutningar
och nätverkskontakten. Det stora hålet i mitten rymmer heatpipens
fläns som vi kommer att titta närmare på i kylningsavsnittet.
Strax ovanför hittar vi ett hål för systemfläkten vars
jobb är att blåsa ut den varma luften ur chassit. Dimensionerna
på systemfläkten är 60x60mm. Längst ned till vänster
sitter nätaggregatets fläkt och precis intill ser vi hålet
där heatpipflänsens fläkt monteras. Som vi kan se på
bilden har chassit plats för tre brackets även om det bara finns
en AGP- och en PCI-port. Syftet med tre brackets är att även stora
GeForce FX-kort som tar upp två PCI-platser ska få plats i chassit.
 |
 |
 Öppen lucka |
Låt
oss återgå till fronten av chassit och se vad som döljer
sig bakom frontluckan som i sig är en trevlig historia. Luckan går
nämligen att skjuta in längs sidan av chassit så att man
slipper problemet med en halvöppen dörr som är i vägen.
Bakom frontdörren hittar vi överst luckorna för 5.25"
platserna. Dessa luckor döljer CD-spelarnas egna frontar för att
ge ett snyggare utseende utan att för den delen begränsa funktionaliteten.
Trycker vi på öppningsknappen trycker nämligen kraften från
CD-spelarens lucka ner dörrarrna så att CD-spelarens lucka kan
åka ut hela vägen. När man sedan stänger CD-luckan
igen fjädrar frontdörren tillbaka på plats så att
vi ska slippa se den trista beiga fronten vår CD-spelare egentligen
är utrustad med. Ett enkelt, snyggt och effektivt sätt att förhöja
den estetiska upplevelsen av DigiDice chassit. Strax nedanför 5.25"
platserna hittar vi 6in1 kortläsaren som klarar av att läsa/skriva
Compact Flash/Memory Stick/SmartMedia/SecureDigital/MicroDrive/MultimediaCard.
Detta är ett mycket trevligt inslag som alla digitalkameraägare
kommer vara evigt tacksamma för. Längst ned i fronten hittar vi
en ljudtugång, en mikrofoningång, två USB-portar samt
en Firewireport.
Allt som allt är designen på DigiDicens yttre verkligen både
estetiskt och funktionellt tilltalande. Minneskortsläsare och USB-portar
i fronten gör verkligen livet lite lättare att leva i synnerhet
för oss ägare av MP3-spelare/digitalkameror och andra enheter
som bara kopplas in tillfälligt i datorn. Den stora display och ratten
fyller också en hel del funktioner utöver att se förbaskat
bra ut men detta återkommer vi till lite senare. Ett inte så
litet moln finns dock på designhimlen vad det gäller DigiDice.
Chassit är tillverkat i borstad aluminium medan frontpanelen tyvärr
är gjord av helt vanlig, rumstempererad plast. Att stänga ögonen
och låta handen fara över chassits kyliga aluminumhölje
är verkligen en fröjd fram tills att man kommer till fronten.
Knapparna på fronten känns dessutom också väldigt
plastiga.
Den stora ratten, även den i billig plast har förvisso trevliga
distinkta steg när man vrider den men den känns alldeles för
lös och lätt. Den går till och med att vicka någon
milimeter upp och ner vilket ytterligare förstärker känslan
av billig koreanska plaststereo. Säkerligen skulle en design helt i
aluminium medföra höjda kostnader och tekniskt sett skulle tillverkningsprocessen
av fronten bli mer avancerad men i ärlighetens skulle det vara värt
besväret. Designen på DigiDice vittnar tydligt om att man hämtat
inspirationen från exklusiva stereoanläggningar och då
frågar jag mig vart plastpanelerna kommer in i bilden? Just nu känns
DigiDicen mer som en massproducerad "exklusiv" korean istället
för en elegant handbyggd brittisk sportvagn. Vi får helt enkelt
skylla på att det är ABITs första försök av att
designa ett SFF-system och så glömmer vi bort plastfronten illa
kvickt.
Lyfter vi på locket av chassit, något som görs i en handovändning
tack vare tummskruvarna, ser vi till vänster hårddisksburen och
till höger CD-Drive buren. Lyfter vi bort även burarn får
vi total överblick över moderkortet som är av modellen IS-50.
Att kunna kunna komma åt moderkortet i sin helhet på detta viset
underlättar installationen av komponenterna rysligt mycket då
man enkelt kommer åt DIMM-bankerna, socketen .etc. Hårddiskburen
rymmer två diskar medan CD-buren rymmer två 5.25" enheter.
Detta är fullt godkännt och till och med än vad många
andra SFF-chassin kan erbjuda utrymmermässigt sett. Personligen hade
gärna sett att man inkluderat en 5.25"->3.5" adapter då
jag hellre använder en extra hårddisk i chassit än att ha
två CD-enheter. Visst går det att installera en eller två
diskar extra (om inte har några Cd-enheter) men problemet är
då att hårddiskarna ligger löst i chassit vilket inte är
någon höjdare om man ska flytta datorn vid LAN-besök till
exempel. Dessutom skjuter systemtemperaturen i höjden då systemet
inte klarar av att ventilera ut den extra värmen som diskarna orsakar.
|
|
|
Plockar
vi ut de bägge installationsburarna som sitter fästa med fyra
skruvar vardera får vi en bra överblick över moderkortet.
Allting sitter tämligen lättåkomligt. Installationen av
CPU-kylaren och minnesmodulerna sker utan några som helst problem.
CPU-kylaren ålaceras enkelt över socketen och skruvas sedan fast
via fyra skruvar. Ett problem som uppstod under testandet var att en av
muttrarna på baksidan av moderkortet som CPU-kylarens skruvar fäster
i hade trillat ur sin lilla hållare vid en av de åtskilliga
monteringar/avmonteringarna som vi genomförde. Detta innebar att vi
inte längre kunde fästa kylaren utan var tvungna att skruva loss
hela moderkortet ur chassit för att kunna sätta tillbaka mutterna
på plats. Svårt var det visserligen inte men fruktansvärt
irriterande och tidskrävande. Det torde finnas bättre sätt
att hålla muttrarna på baksidan av moderkortet då de i
dagsläget bara sitter nertryckta i en liten plastförsänkning.
|
|
|
Den
lilla systemfläkten fästs enkelt genom fyra plastpluggar. Nordbryggan
kyls passivt för att hålla ljudnivån nere. En AGP- och
en PCI-plats är DigiDice utrustad med och mycket mer än så
hade man inte heller fått plats med. Den lilla gråa faltkabeln
som syns på den högersta bilden nedanför går till
displayen och har en tendens att vara i vägen vid grafikkortsinstallationen.
Enklast är att leda den plant mot moderkortet under den biten av grafikkortet
som sticker ut över AGP-platsen.
|
|
|
Dimm-bankerna
når man enkelt med de två installationsburarna avplockade. även
IDE och S-ATA-portarna nås enkelt med burarna bortplockade. Knepigt
blir det först vid självaste installationen då burarna hamnar
rakt ovanför dessa kontakter. Det krävs en hel del pill med kablarna
för att få allting på plats speciellt med ett stort grafikkort
installerat. ATX-kontakten och även 12v-kontakten sitter väl placerade
nära socketen. Då nätaggregatet också sitter alldeles
intills socketen är sträckan mellan kontakterna och nätagget
minimal vilket hjälper att hålla kabeltrasslet under kontroll.
|
|
|
Det
som orsakde mest huvudvärk vid installationen var vårt Creative
GeForce FX5900 Ultra. Hur vi än vred och vände på det kunde
vi inte få plats med det. Efter att ha varit nära på att
ge upp kom vi idén att montera av grafikkortets bracket vilket gjorde
kortet lite mer lätthanterligt. Några minuters nervöst pillande
senare var kortet på plats men som ni kan se på bilderna är
marginalerna minimala. Minnesbankerna clips ligger direkt emot kortet och
ni kan lugnt tro oss när vi säger att det krävs en hel del
tålamod vid installationen även med bracketen avmonterad. Mycket
större än vårt testkort blir grafikkort i överlag inte
varför det alltså ska gå att få in i princip alla
kort på marknaden men man bör vara väl förberedd på
ett par svettiga minuter vid installationen.
Det ska dock tilläggas att ABIT DigiDice är det enda kortet av de testade som överhuvudtaget kan hantera dualslot-grafikkort. Vi ville bara påvisa att det kan vara en hel del problem under installationen av ett sådant kort och att en extra PCI-plats kanske hade varit ett bättre val.
|
|
|
Nedanför
ser ni ett par bilder på systemet fyllt till bredden med komponenter.
Fyra hårddiskar, ett GeForce FX5900 Ultra och ett extra nätverkskort
fyller snabbt ett litet barebone. Att DigiDicen ändå rymmer så
pass mycket är ganska imponerande då ett vanligt barebone rymmer
betydligt mindre. Vad som också imponerar stort är nätaggregatet
som faktiskt klarar av att driva samtliga komponenter utan några som
helst. Att få allt detta fungera med blotta 200W inger respekt i synnerhet
då det finns många kraftfullare aggregat som skulle ha svårt
med denna konfiguration mest på grund av det strömhungriga FX-kortet.
|
|
Som
med alla barebones är den lilla storleken både produktens största
styrka och svaghet. ABITs DigiDice är ändå i överlag
hyfsat smidig att arbeta med men installationen av hårddiskar och
grafikkort kan vålla en del problem och irritation. DigiDicen är
definitivt inget för den som plockar isär sitt system ofta. Efter
att en gång ha installerat alla komponenter låter man barebonets
innandömen bäst stå orörda. I nästa sektion tittar
vi lite närmare på barebonets display.
En av de första
sakerna ögat tenderar att dröja kvar lite längre vid är
DigiDicens stora upplysta blåa display. Det rör sig om en flerradig
LCD-display som kan ange en hel del intressant systeminformation.
|
|
Den mittersta
raden anger systeminformation såsom temperaturer, fläktarnas varvtal
samt processorns arbetshastighet. Den översta visar ikoner som förtydligar
vad som visas på den stora displayraden. Visar den mellersta raden exempelvis
ett temperaturvärde tänds termometerikonen, visas ett fläktvarvtal
tänds fläktikon och så vidare.
|
|
|
Den nedersta
ikonraden är också funktionskopplade men inte till vad som visas
i mittenraden utan till respektive funktioner som styrs med snabbknapparna
under displayn. Dessa knappar fungerar som genvägar till programmen som
medföljer. Trycker man på knappen startas vederbörande applikation
i Windows. Funktionerna som erbjuds är musikuppspelning (WinRip), DVD-uppspelning
(WinDVD), CD-kopiering (CloneCD) och fotouppspelning (Windows XP PhotBrowser)
Tyvärr fungerar dessa snabbar endast med de programmen som nämnts
ovan vilket begränsar deras användbarhet avsevärt. Många
användare inklusive mig själv använder tilll exempel hellre
Winamp för musikåtergivning istället för det betydligt
klumpigare WinRip. Dessutom går det oftast betydligt snabbare att starta
applikationerna via genvägar i Windows än att fysiskt behöva
sträcka på sina lemmar för att trycka på knapparna på
frontpanelen.
Denna problematik avhjälps i viss mån genom den inkluderade fjärrkontrollen
men programbegränsningen kvarstår då även fjärren
bara fungerar med den inkluderade mjukvaran. I min mening hade snabbknapparna
helt kunnat slopas, från egen erfarenhat kan jag säga att jag unde
de veckorna som jag testat produkten inte en endaste gång har haft behovet
av att trycka på någon av knapparna. Fjärrkontrollen har
jag i ärlighetens namn inte heller använt en endaste gång
men för vissa användare kan den ändå innebära mervärde.
Den högersta av snabbknapparna är blåfärgad och egentligen
inte heller en riktig knapp då den inte går att trycka på.
Härunder döljer sig istället IR-dioden som möjliggör
användningen av fjärrkontrollen.
Under knappraden
hittar vi den stora volymratten som utöver volymfunktionen (volymikonen
syns längst ner till höger på displayen) också kan användas
för ”snabb överklockning”. Vrider man ratten till höger
under uppstarten av datorn kan man välja mellan fem olika överklockningsnivåer
utan att behöva gå via BIOS-menyn. Nivå 1 innebär en
5%-ig ökning och nivå 5 en 25%-ig ökning av processorns klockfrekvens.
Däremellan ökas hastigheten med 5% per nivå. Detta är
en rolig och smidig funktion som gör överklockandet lekande lätt.
Överklockning innebär dock ofta att man även måste konfigurera
om minnestimings, minnesratiot, AGP/PCI-klockfrekvenserna och spänningen
till processor och minnet. Allt detta går inte att konfigurera när
man ”snabb överklockar” varför en tripp till BIOS-skärmen
oftast ändå är oundviklig. Personligen hade jag gärna
sett man istället kopplar snabböverklockningsnivåerna till
ett antal av användaren förinställda BIOS-konfigurationer i
likhet med DFIs ”CMOS Reloaded” funktion. En sådan lösning
skulle göra ”Snabb överklocknings”-funktionen betydligt
mer flexibel och användbar.Kanske är detta något vi får
se i framtida BIOS-uppdateringar?
ABIT har rönt
stor framgång bland entusiasterna med sina enkla och kraftfulla BIOS.
Begreppet SoftMenu är något som blivit synomnymt med stabil, effektiv
och framförallt enkel överklockning något man inte har några
som helst planer på att ändra i och med lanseringen. Tidigare barebonesystem
på marknaden har haft en tendens att utrustas med sparsmakade BIOS men
DigiDicen sällar sig inte till den skaran. Istället får vi här
ett fullfjädrat Phoenix AwardBIOS ABIT-style.
 |
Under sektionen SoftMenu
hittar vi givetvis överklockningsegenskaperna som i sedvanlig ordning
är generösare än det mesta konkurrenterna erbjuder. CPUns FSB
kan ställas i 1MHz intervaller mellan 100-300MHz. CPU-spänningen
går att ställa ända upp till 1.9v och DIMM-spänningen
upp till 2.8v. AGP-klockfrekvensen går som vanligt att låsa eller
ställa in valfritt mellan 66-99MHz i 1MHz intervaller. Överklockningsinställningar
råder det alltså ingen som helst brist på utan det som kan
komma att hålla oss tillbaka är nog snarare värmeutvecklingen
i det lilla chassit.
 |
|
BIOS-inställningar
|
|
| FSB-frekvens: |
100-300 MHz (1MHz intervaller)
|
| AGP-frekvens: |
fixerbar
alt. valfritt mellan 66-99MHz |
| CPU-spänning: |
1.525v-1.90 i 0.0250v intevaller
|
| DIMM-spänning: |
2.55v
– 2.8v i 0.05v intervaller |
| AGP-spänning: |
1.50v
– 1.65v (0.05v intervaller) |
Inte heller resten
av DigiDicens BIOS skiljer sig från vad vi tidigare sett från
ABIT. Advanced Chipset Timings sektionen reglerar inställningarna för
minnets timings samt "Game Accelerator"-funktionen som optimerar
nordbryggans och minnets timings för ökad prestanda. PC-Health sektionen
rymmer som namnet antyder information om systemtemperaturer och spänningsvärden
samt att det går att reglera vid vilken temperaturnivå fläktens
varvtal ska sänkas för att minimera oljudet. OnChip IDE sektionen
reglerar de integrerade features och utöver det finns det egentligen
inte så mycket mer att tala om i samband med DigiDicens BIOS.
|
|
|
ABITs DigiDice
är utrustad med ett härligt tidstypiskt ABIT BIOS som får
entusiasthjärtan att slå högre över hela jordklotet.
Långt i det förflutna ligger tiden då man fortfarande kunde
skylla sina överklockningsförsök på ett dåligt
moderkortsBIOS. Istället är det nu bara kylningen, och en jäkla
massa tur med komponenterna som avgör hur långt man kan gå.
| Överklockning |
Att överklocka
ABITs DigiDice är lekande lätt tack vare det suveräna BIOS. Moderkortet,
IS-50, håller också mycket hög kvalitet och vi lyckades utan
problem pressa upp vår processor till maxgränsen 230MHz FSB. Ett
litet problem finns dock och det är kylningen. Körs datorn en längre
tid överklockad kan chassitemperaturerna bli väldigt höga vilket
resulterar i att CPUn inte kyls ordentligt då fläkten bara blåser
varm luft på flänsen. Flera timmars användande och många
komponenter som alstrar mycket värme (grafikkort, hårddiskar) skapar
problem för den lilla 60mm fläkten som fungerar som utblås.
För stabila långtidsöverklockningar krävs helt enkelt lite
moddning som bättrar på luftflödet chassit.
 |
det dags att syna nästa kandidat, Shuttle XPC SB65G2.
|
Shuttle XPC SB65G2: Specifikationer
 |
|
|
Chassi (G2)
|
|
| Dimensioner: |
(L) 300 x (B) 200 x (H) 185 mm
|
| Frontpanel: |
2 x USB, 1 x Line in, 1x MIC, 1 x hörlursutgång, 1 x mini1394
|
| Bakpanel: |
1 x VGA, 1 x Serial, 1 x Parallel (tillval), 1 x PS/2 Keyboard & Mus, 4x USB, 2 x RJ45, 1 x Line in, Line Out, Mic In, WLAN-antennutgång. |
| Expansionsplatser: |
1 x 5.25", 2 x 3.5"
|
| Nätaggregat: |
220W, (W) 84 x (H) 43 x (D) 190 mm
|
|
Moderkort (FB65)
|
|
| Chipset: |
Intel 865PE (MCH) + ICH5-R
|
| CPU-stöd: |
Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 400/533/800MHz FSB, HyperThreading support, No Willamette support |
| Minne: |
DDR 266/333/400, 2 slots
|
| VGA: |
–
|
| AGP: |
1x AGP 8X
|
| PCI: |
1 x 32-bit buss master PCI
|
| IDE-kontroller: |
2 ports ATA100, 4 enheter (ICH5-R)
|
| SATA-kontroller: |
2 ports S-ATA150, 2 enheter (ICH5-R)
|
| SATA-RAID-kontroller: |
2 enheter RAID 0, (ICH5-R)
|
| LAN-kontroller: |
Realtek 8100B 10/100Mbit
Wireless LAN 802.11b USB modul 11 Mbit |
| Audio: |
Realtek ALC650, AC97 Codec + S/PDIF in/out på bakpanel
|
| FireWire (IEEE-1394): |
VIA VT6307, 2 portar (1 mini)
|
| USB 2.0: |
6 portar (2 front och 4 på bakpanel)
|
| Andra features: |
Shuttle I.C.E. heat-pipe kylning
|
| Pris: |
~ 3700kr
|
Vid första anblicken kan det vara svårt att se några direkta skillnader mellan Shuttle SB61G2 och SB65G2. Ska vi vara helt ärliga är det bara ett fåtal skillnader dem emellan men de är klart noterbara. En av dessa är nätaggregatet som till SB65G2 biffats upp till 220W från 200W som vi såg hos SB61G2. Det är inga stora skillnader men det är helt klart välkommet med lite extra kraft i dagens strömhungriga PC-marknad.
Shuttle SB65G2 baseras dock inte på 865G-chipset som föregångaren utan förlitar sig på en annan modell av Intels Springdale-chipset, 865PE.
Skillnaderna är enbart att 865PE saknar den integrerade grafikkretsen Intel Extreme Graphic 2 som inte är någon förlust för de flesta konsumenter.
Innan vi tittar närmare på Shuttle SB65G2 och de nyheter som barebonet medför ska vi gå igenom dess pris och tillgänglighet.
| Pris och tillgänglighet |
I vår recension av Shuttle SB61G2 tog vi upp det faktum att en mindre dator faktiskt innebär ett högre pris. Det har inte ändrats sen dess men under de tre månader som gått har inte bara konkurransen blivit hårdare utan priserna har överlag sjunkit på SFF-barebones.
Shuttle SB65G2 går i dagsläget att hitta för runt 3700 kr i butik vilket är runt femhundringen dyrare än Shuttle SB61G2 och faktiskt hela 800 kr dyrare än ABIT DigiDice. Inte en förmögenhet för ett chassi, moderkort och nätaggregat men långt ifrån billigt. ABIT har lyckats mycket bättre med att pressa priset och frågan är bara hur mycket produkten fått lida för det.
Tillgängligheten är som vanligt god då Shuttles XPC-serie har fått många anhängare och återförsäljare i Sverige.
| Features och Tillbehör |
Tillbehörslistan för Shuttle SB65G2 bjuder inte på några överraskningar utan innehåller det mesta man kan önska sig. WLAN-antennen är dock ett tillbehör som vi av förklarliga skäl inte ser så ofta. VI hade dock gärna sett två SATA-kablar särsklit då man använder ICH5R-sydbryggan. Eftersom nätaggregatet även saknar SATA-strömkontakter är det väldigt konstigt att man inte får någon adapter med i paketet.
Shuttle XPC SB65G2: Tillbehör  |
|---|
|
2 x ATA100 kablar, 1 x floppykabel
|
|
1 x Serial ATA150 kabel
|
|
1 x moderkortsmanual, 1 x chassimanual, 1 x WLAN-manual
|
|
1 x Installation CD-Rom för barebone, 1 x CD-ROM WLAN
|
|
2 x metallfötter för att höja fronten på chassit något
|
|
WLAN-antenn (inte med på bild)
|
|
Kylpasta och behövliga skruvar
|
 Manualer och skivor |
En av de beundransvärda sakerna med Shuttle SB61G2 var den enorma mängd features systemet erbjöd. Det var väl kanske inte något speciellt om vi ser till ett hyffsat utrustat ATX-moderkort i dagsläget men med tanke på den klara utrymmesbristen var det helt klart en imponerade uppsättning features.
För den som sneglat lite på specifikationerna för Shuttle SB65G2 står det snabbt klart att uppföljaren står sig väl rent featuremässigt och faktiskt mer därtill.
Precis som föregångaren bjuder SB62G2 på integrerad grafikkrets, 4 USB2.0-portar, 6-kanals ljud (Med digital in/ut), 10/100Mbit LAN, 2 S-ATA150-portar, FireWire m.m.
|
|
Shuttle SB65G2 är precis som sitt syskon SB62G2 utrustat med två nätverksanslutningar men här är det inte två vanliga Fast Ethernet-kretsar utan en Fast Ethernet-krets (Realtek 8100B 10/100Mbit) och en Wireless LAN 802.11b USB modul.
802.11b-standarden går även under namnet Wi-Fi (wireless fidelity) och har en maximal överföringskapacitet på 11 Mbps. Det är inte direkt ett snabbt nätverk i jämförelse med dagens 100 Mbit-standard på trådnätverk och 1000 Mbit lösningarna som blir allt fler. Men för ett vanligt kontorsnätverk duger det utmärkt, 802.11g-standarden hade dock varit lite intressantare med dess maximala överföringskapacitet på 54 Mbps.
Huruvida WLAN är en användbar feature i dagsläget är lite osäkert. För de som redan har ett trådlöst nätverk utan några högre prestandakrav är det såklart mycket positivt och om marknaden för trådlösa nätverk fortstätter öka kan det vara en bra framtidsinvestering. Men i dagsläget tror jag tyvärr det bara blir en onödig kostnad för merparten av konsumenterna.
Tyvärr hade vi varken ett trådlöst nätverk eller en access point tillgänglig under recensionens gång så vi kan inte erbjuda några ingående tester med SB65G2s WLAN.
|
|
Utöver den extra nätverkskretsen har SB65G2 berikats med en feature som vi faktiskt saknade på SB61G2, SATA-RAID. Genom att använda sig av ICH5-R sydbryggan har moderkortet stöd inte bara för SATA utan även SATA-RAID 0.
Shuttle SB65G2 är precis som ABIT DigiDice ett mycket välutrustat barebone. Man har inte bara behållt alla features från SB61G2 utan även utökat featurelistan med SATA-RAID och WLAN. Det finns verkligen inte mycket att klaga på och vi kan inte hitta någon vital feature som fattas. Visst hade det varit trevligt med en kortläsare som på ABIT DigiDice men det hade förmodligen snuvat oss på en 3.5"-plats vilket jag personligen inte är beredd att offra.
Annars är det bara ett ynka önskemål vi har och det är Gigabit Ethernet-stöd, men då letar vi också aktivt efter saknade features för i dagsläget är det inte fler som har nytta av Gigabit Ethernet än WLAN.
Till skillnad mot t.ex ABIT DigiDice har Shuttle behållt "standardformen" som deras XPC-serie haft ända sedan dess lansering för två år sedan. Vissa smärre förändringar har tillkommit under årens lopp men i stora hela är det samma format. Designen på chassit är densamma vi såg på Shuttle SB61G2, som vi kan utläsa av suffixet G2 (Chassimodell). Vi var mycket förtjusta i Shuttles G2-design i vår SB61G2 recension och våra åsikter står sig ännu. Shuttle SB65G2 är dock inte aluminumfärgad som sin föregångare utan här är det en helsvart design som gäller. Mycket läkert tycker vi och det är helt enkelt en smaksak vilken färg man föredrar. Den borstade aluminiumen är det dock inte fel på utan ger chassit ett mycket sobert intryck.
 |
 |
 |
Shuttle vinner utan tvekan över ABIT i designkänsla, G2-chassit är tillverkad helt i borstad aluminium och det ger som vi tidigare nämnt ett mycket trevligt intryck. Men genom att använda sig av exponerade 5.25"-enheter är det väldigt lätt att den sobra designen får sig en knäpp på näsan när man väl börjar installera komponenter i chassit. En beige CD-brännare är en hädelse av stora mått i detta chassit. Vill man behålla dess stilrena yttre får man se till att "stealth-modda" sin optiska enhet eller åtminstonde hitta en svart modell.
Fronten på Shuttle SB62G2 är utrustad med ett flertal kontakter däribland några audiokontakter, två USB-portar och en mini1394-port (FireWire). På baksidan finns den sedvanliga uppsättningen kontakter och portar för tangentbord/mus, USB, FireWire, LAN, analoga och digitala (SPDIF in/out) ljudanslutningar. Uppe i vänster hörn ser man även kontakten för WLAN-antennen som är en ovanlig syn.
Det är samma procedur för att öppna upp chassit som på alla nya XPC-modeller, lossa tre tummskruvar och ta av locket. Snabbt och enkelt även på LAN då man inte hittar skruvmejseln i mörkret. Som på de flesta SFF-barebone är det lättast att jobba med den löstagbara hårddiskburen utanför chassit. I vissa fall nästan nödvändigt då det blir allt för trångt speciellt i fronten där IDE-kablarna sitter.
Hårddiskburen har plats för en 5.25"-enhet och två 3.5" enheter (1 extern) vilket är standard för Shuttle och flera andra SFF-tillverkare. Men ABIT vinner denna ronden då DigiDice erbjuder två platser vardera.
Det finns onekligen inte lika mycket plats i Shuttles-barebone som i ABITs då Shuttles modeller helt enkelt är mindre. Skillnaderna är dock inte så stora vid installering av komponenter då Shuttle lärt sig en hel del under årens lopp. Med hårddiskburen urtagen är det inga större svårigheter att installera alla komponenter men när det väl är installerat finns det inte mycket plats över, men det är en biverkning som man helt enkelt får leva med i ett SFF-barebone.
|
|
|
|
CPU-kylaren, I.C.E., är mycket enkel att både installera och avinstallera. Detta kommer vi dock gå in på i mer detalj senare under recensionen. Som bilderna visar tar hårddiskburen en stor del av platsen innuti barebonet. Den är som tur var enkel att ta ur chassit men med hårddiskar och optiska enheter installerade kan det bli lite problem om man inte kopplar ur IDE-kablarna då de är för korta annars. Angående IDE-kablarna måste vi även lägga in ett klagomål, av de 4 st Shuttle barebones vi haft i testlabbet har två av dem fått en av sina IDE-kablar förstörda. Det handlar om den specialgjorda kabeln som har en IDE-kontakt fäst direkt på kabeln så att säga. Efter ett par avinstallationer klarar inte kablen påfrästningen och släpper helt enkelt från kontakten som då sitter kvar i hårddisken eller bara hänger halvt lös på kabeln. En liten designmiss av Shuttle som är värd att nämna då man gärna använder de kortare specialkablar som skickas med.
|
|
|
Det som är positivt med Shuttle SB65G2 är att man klarar sig utan en fläkt på chipsetkylaren. Anledningen till att den är bortplockad beror med stor sannolikhet på att 865PE-chipset saknar en integrerad grafikkrets vilket drar ner värmeutvecklingen. Även om Shuttle SB61G2 med sin integrerade grafikkretsd använde en aktiv chipsetkylare här det inte nödvändigt vilket vi såg tidigare på ABIT DigiDice.
Minnesplatserna finns direkt under hårddiskburen precis som på SB61G2 och IDE-kontakterna på moderkortet sitter inklämda mellan minnesplasterna och fronten. Med hårddiskburen borttagen är det dock relativt lätt att få i både minne och IDE-kontakter.
Nätaggregatet är installerat på sidan precis som i tidigare XPC-modeller och på SB65G2 kan vi även se den lilla WLAN-modulen som sitter placerad ovanför nätaggregatet. Under nätaggregatet finns även floppykontakten placerad. Inte någon optimal placering direkt men diskettstationen är ändå på väg ut från marknaden så vi lider inte speciellt myclet av detta.
Shuttles barebone har inga problem med installation av grafikkort föutom att det inte kan husera grafikkort som tar upp mer än 1 slot. Det är verkligen inte mycket plats i barebonet med både ett stort PCI-kort och AGP-grafikkort installerat. Men även om det kan vara lite jobb att få ner allting så funkar det utmärkt när det väl sitter där.
Shuttle har genom sin kunskap och erfarnhet lyckats mycket bra med layouten av Shuttle SB65G2 men det är fortfarande inte en dans på rosor att installera ett komplett system i en XPC. Även om det finns svårigheter vid installationen även på Sb65G2 är det ett av de mest användarvänliga barebone vi har testat.
Shuttle har på sina senare SFF-modeller blivit mer och mer generösa mot entusiaster och överklockare. Även om SFF-system inte är direkt optimala för överklockning brukar det gå att pressa fram en hel del extra prestanda även ur dessa system.
Shuttle har en BIOS-layout lik den på ABIT DigiDice vilket vi ser som positivt. En välkänd layout som både är enkelnavigerad och användarvänlig.
 |
Frequency/Voltage Control är den sektion som hyser alla överklockningsinställningar och Shuttle har som vi nämnde blivit rätt generösa här på senaste tid.
Enorma valmöjligheter för FSB som garanterat räcker för alla användare men även rakt igenom goda spänningsinställningar.
ABIT har möjlighet att minimalt högre CPU och DIMM-spänning men det är minst sagt små skillnader som nog inte många kommer märka av.
 Frequency/Voltage control |
|
BIOS-inställningar
|
|
| FSB-frekvens: |
100-355 MHz (1MHz intervaller)
|
| AGP-frekvens: |
fixerbar alt. valfritt mellan 66-99MHz
|
| CPU-spänning: |
1.1v-1.85 i 0.0250v intevaller
|
| DIMM-spänning: |
2.65v – 2.75v i 0.05v intervaller
|
| AGP-spänning: |
1.55v – 1.65v (0.05v intervaller)
|
Advanced chipset features är en av de BIOS-sektioner man utan tvekan ska söka sig till då man här kan ställa in bland annat minnets timings. En mycket intressant och relativt ny inställning i denna sektion är "Turbo Mode" som ingår i Shuttles P-BIOS (Performance BIOS). Detta är helt enkelt Shuttles svar på ABIT Game Accelerator och hur den står sig mot ABITs implemation återstår att se.
PC Health har även i Shuttles BIOS liknande funktioner mot dem vi såg på ABIT DigiDice. Man kan kontrollera systemtemperaturer, spänningar och fläktvarvtal. Även här kan man ställa in vid vilken temperatur systemets fläktar ska öka sitt varvtal.
|
|
|
Shuttle har precis som ABIT lyckats mycket bra med sin BIOS och även om det inte är riktigt lika heltäckande som ABITs i form av prestandarelaterade inställningar är det en mycket komplett och lättanvändbar BIOS.
| Överklockning |
Tyvärr finns det inte mycket att säga i denna sektion då vår testprocessor sätter gränsen återigen. 230 MHz FSB är taket för vad vår testrigg klarar men vid dessa hastigheter var Shuttle SB65G2 mycket stabilt och kylningen hade inga problem att hänga med trots den högre värmeutvecklingen.
 |
|
Shuttle XPC SB75G2: Specifikationer
 |
|
|
Chassi (G2)
|
|
| Dimensioner: |
(L) 300 x (B) 200 x (H) 185 mm
|
| Frontpanel: |
2 x USB, 1 x Line in, 1x MIC, 1 x hörlursutgång, 1 x mini1394
|
| Bakpanel: |
2 x Serial, 1 x PS/2 Keyboard & Mus, 4x USB, 1 x RJ45, 1 x IEEE1394, 1 x Line in, Line Out, Mic In. |
| Expansionsplatser: |
1 x 5.25", 2 x 3.5"
|
| Nätaggregat: |
220W, (W) 82 x (H) 43 x (D) 190 mm
|
|
Moderkort (SB75)
|
|
| Chipset: |
Intel 875P (MCH) + ICH5-R
|
| CPU-stöd: |
Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 533/800MHz FSB, HyperThreading support |
| Minne: |
DDR 266/333/400, 2 slots
|
| VGA: |
–
|
| AGP: |
1x AGP 8X
|
| PCI: |
1 x 32-bit buss master PCI
|
| IDE-kontroller: |
2 ports ATA100, 4 enheter (ICH5-R)
|
| SATA-kontroller: |
2 ports S-ATA150, 2 enheter (ICH5-R)
|
| SATA-RAID-kontroller: |
2 enheter RAID 0, (ICH5-R)
|
| LAN-kontroller: |
Broadcom 5788 10/100/1000 Mb/s
|
| Audio: |
Realtek ALC650, AC97 Codec + S/PDIF in/out på bakpanel
|
| FireWire (IEEE-1394): |
VIA VT6307, 2 portar (1 mini)
|
| USB 2.0: |
6 portar (2 front och 4 på bakpanel)
|
| Andra features: |
Shuttle I.C.E. heat-pipe kylning
|
| Price: |
~ 3800kr
|
Som synes använder Shuttle SB75G2 samma chassidesign som lillebror SB62G2 och vi ser även här att nätaggregatet piffats upp till 220W vilket absolut inte skadar.
Shuttle SB75G2 är alltså det enda barebonet i testet som förlitar sig på det dyrare 875P-chipset (Canterwood). Tack vare PAT (Performance Acceleration Technology) är 875P-chipset prestandaledaren inom Pentium 4-markanden i dagsläget.
Förvisso har flera moderkortstillverkare lyckats aktivera PAT även på sina Springdale moderkort så skillnaden dessa chipset emellan i prestanda behöver inte vara speciellt stor. Det återstår dock att se i våra prestandatester där tre hungriga 865-barebones kommer jaga Shuttle SB75G2.
Utöver PAT skiljer sig 875P-chipset mot 865G genom att inte erbjuda en integrerad grafikkrets, vilket betyder att inget av Shuttles testade system denna gång erbjuder integrerad grafik. Detta är ytterligare ett tecken på att Shuttle enbart riktar SB75G2 mot "power users" som även kräver ordentlig 3D-prestanda och då inte är i behov av en dåligt presterande integrerad krets.
| Pris och tillgänglighet |
Även om Canterwood-chipset i regel är dyrare än Springdale-chipset ser vi inga stora prisskillnader mellan SB75G2 och SB65G2. Det beror förmodligen till stor del på SB65G2s WLAN-stöd som medöfr en märkbar kostnadsökning. Detta gör att Shuttle SB75G2 faktiskt står sig mycket bra prismässigt mot lillebror SB65G2. I dagsläget skiljer det bara 200 kr till SB65G2s fördel vilket bara är en marginel prisskillnad, till ABIT DigiDice skiljer det nästan 1000 kr dock vilket dock är väldigt mycket pengar i sammanhanget. I nuläget är det relativt svårt att få tag på SB75G2 då det är ett av Shuttles senaste produkter men bra med tanke på Shuttles ställning på den Svenska marknaden kommer tillgängligheten inte vara några problem.
Shuttle SB75G2 är det dyraste barebonet vi testat i denna recension och huruvida detta är befogat kommer vi ge svar på i slutet av recensionen.
| Features och Tillbehör |
Tillbehören skiljer sig mycket lite för SB75G2 jämfört med SB65G2 och det enda som faktiskt skiljer är WLAN-antennen som inte finns i kartongen för SB75G2.
Shuttle SB75G2: Tillbehör  |
|---|
|
2 x ATA100 kablar, 1 x floppykabel
|
|
1 x Serial ATA150 kabel och SATA strömkabels konverter
|
|
1 x moderkortsmanual, 1 x chassimanual
|
|
1 x Installation CD-Rom
|
|
2 x metallfötter för att höja fronten på chassit något
|
|
Kylpasta och behövliga skruvar
|
 Manualer och skivor |
Shuttle SB75G2s featurelista innehåller inga direkta överraskningar som t.ex. dubbla LAN-kretsar eller integrerad LCD-display. Men det är faktiskt en av de mest kompletta featurelistor vi sett i ett SFF-barebone och för den genomsnittlige användaren finns det inget mer att önska i vår mening.
|
|
Om vi jämför SB75G2s features mot dem på SB65G2 ser vi egentligen bara två tydliga skillnader. Först och främst saknar SB75G2 WLAN vilket kan vara en nackdel för vissa användare. Dock kontrar SB75G2 med att använda en GigaBit Ethernet-kontroller i form av Broadcom 5788 vilket gör nätverksprestandan imponerande hög i rätt omgivning. Självklart har SB75G2 även stöd för SATA-RAID vilket gör denna lilla burk till ett riktigt monster i ett Gigabit-nätverk.
Shuttles två bidrag till vår roundup är faktiskt de enda som ger stöd för SATA-RAID, något som vi verkligen uppskattar och är något vi hoppas flera tillverkare anammar.
Shuttle SB75G2 erbjuder alltså inga direkta överraskningar på featuresidan men det är få barebones som känns lika kompletta featuremässigt. Shuttle har återigen gjort ett mycket bra jobb och vi undrar bara hur mycket features det verkligen får plats i dessa delikata system.
Frontpanelens exteriör på Shuttle SB75G2 är identisk med den på SB65G2 med samma borstade aluminium i svart kulör. Uppsättningen knappar och kontakter är också identiska. Bakpanelen skiljer sig lite i fråga om kontakter, dubbla seriell-kontakter och ingen WLAN-kontakt är de enda skillnader som finns dock.
Precis som SB65G2 är Shuttle SB75G2 mycket stilrent designad och stålar kvalité lång väg.
|
|
 |
Den enda skillnaden i chassikonstruktion mellan de två Shuttle-modellerna vi testar idag är att SB75G2 har ett metallnät på chassisidorna för bättre luftintag. Det ser både mycket snyggt ut (i vår mening) och ger bättre ventilation jämfört med de stansade hålen på SB65G2. Den enda nackdelen vi kan se är att ljudnivan kan bli något högre men det är enbart marginellt.
 |
Det finns egentligen inte så mycket att säga om SB75G2s externa design och eventuella problem vid komponentinstallation. Detta eftersom allt är mer eller mindre identiskt med vad vi redan nämnt för Shuttle SB65G2.
En detalj som kan nämnas är dock att Shuttle SB75G2 till skillnad mot sitt syskon har aktiv kylning på chipset vilket kan ge något högre ljudnivå.
|
|
Även om Shuttle SB65G2 och SB75G2 nyttjar olika chipset är moderkortslayouten också mer eller mindre identisk mellan de två, så istället för att rapa upp en massa information som vi redan nämnt nöjer vi oss med det vi redan skrivit i sektionen för SB65G2.
Shuttle har av förklarliga skäl använt sig av en mer eller mindre identisk BIOS i SB75G2 om vi jämför med den för SB65G2. Det är så små skillnader mellan de två chipseten/moderkorten att man till en början har svårt att skilja BIOSerna åt.
Samma Phoenix-BIOS och layout används vilket bara är positivt.
|
|
Frequency/Voltage Control är alltså den sektion som innehåller överklockningsinställningarna på Shuttles barebones. Inställningsmöjligheterna är även identiska mellan SB65 och SB75 varav vi inte kommer gå in på några detaljer här.
|
BIOS-inställningar
|
|
| FSB-frekvens: |
100-355 MHz (1MHz intervaller)
|
| AGP-frekvens: |
fixerbar alt. valfritt mellan 66-99MHz
|
| CPU-spänning: |
1.1v-1.85 i 0.0250v intevaller
|
| DIMM-spänning: |
2.65v – 2.75v i 0.05v intervaller
|
| AGP-spänning: |
1.55v – 1.65v (0.05v intervaller)
|
Det som vi inte finner på SB75 är "Turbo Mode" men det är ingen överraskning då Canterwood-chipset redan har dessa optimeringar i form av PAT. Detta är även aktiverat som default på SB75 vilket borgar för optimal prestanda direkt från början.
Här nedan kan man även se de olika fläktinställningarna som för övrigt är identiska med dem på SB65.
|
|
|
Shuttle SB75G2 har precis som SB65G2 en mycket komplett BIOS och vi har svårt att hitta några direkta brister.
| Överklockning |
Samma visa återigen, taket på 230 MHz FSB kvarstår och systemet har inga som helst problem med att hänga med i Processorns hastighet.
|
|
|
Soltek Qbic EQ3401M: Specifikationer
 |
|
|
Chassi (EQ3401
Mirror) |
|
| Dimensioner: |
(L) 330 x (B) 215 x (H) 200 mm
|
| Frontpanel: |
2 x USB, 1 x hörlursutgång, 1x MIC-in, 1 x IEEE 1394 (FireWire), 1 x SPDIF-out
|
| Bakpanel: |
1 x VGA, 2 x Serial, 1 x Parallel (tillval), 1 x PS/2 Keyboard & Mus, 4x USB, 1 x RJ45, 2 x IEEE 1394, 1 x Line in, Line Out, Mic In.
|
| Expansionsplatser: |
2 x 5.25", 2 x 3.5"
|
| Nätaggregat: |
250W, (W) ? x (H) ? x (D) ? mm
|
| Nätaggregat: |
250W, (W) ? x (H) ? x (D) ? mm
|
|
Moderkort (SL-B8E-F)
|
|
| Chipset: |
Intel 865G (MCH) + ICH5
|
| CPU-stöd: |
Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 400/533/800MHz FSB, HyperThreading support |
| Minne: |
DDR 266/333/400, 2 slots
|
| VGA: |
Intel Extreme Graphic 2 (256-bit 3D Engine)
|
| AGP: |
1x AGP 8X
|
| PCI: |
1 x 32-bit buss master PCI
|
| IDE-kontroller: |
2 ports ATA100, 4 enheter (ICH5)
|
| SATA-kontroller: |
2 ports S-ATA150, 2 enheter (ICH5)
|
| SATA-RAID-kontroller: |
–
|
| LAN-kontroller: |
Realtek 8100B 10/100Mbit
|
| Audio: |
Realtek ALC650, AC97 Codec + S/PDIF out i frontpanelen
|
| FireWire (IEEE-1394): |
3 portar (2 bak, 1 fram)
|
| USB 2.0: |
6 portar (2 front och 4 på bakpanel)
|
| Andra features: |
Soltek IcyQ kylning
|
| Price: |
~ 3100kr
|
Solteks Qbic-serie har alltid varit lik Shuttles XPC-serie om vi ser till design och utformning. Om vi ser Shuttles XPC-serie som en standard i hur SFF-system designas är alltså Soltek ingen banbrytare som ABIT. Men trots sina likheter i format har Soltek EQ3401M ett flertal skillnader i specifikationer jämfört med Shuttles motsvarigheter.
En är det kraftfulla nätaggregatet som Soltek EQ3401M är utrustat med, 250W är den specificerade uteffekten och vi har inte hört om något SFF-barebone som erbjuder högre effekt.
Vad som dock inte förändrats är de funktioner och features som kommer av i865G-chipset som merparten av dagens barebone systemen använder sig av. Innan vi dyker lite djupare i featureslistan på EQ3401M ska vi titta närmare på pris och tillgänglighet. Något som länge varit Solteks starka sida, speciellt på moderkortsmarknaden.
| Pris och tillgänglighet |
Soltek säljer ofta sina moderkort till förmånliga priser men de kronor man sparar brukar det också synas klara spår av i featurelistan. Efter en snabb genomgång av EQ3401M kan vi säga att barebonet är allt annat än dåligt utrustat, frågan är då om Soltek fotfarande kan hålla sina förmånliga priser.
Svaret är Ja, även om skillnaderna inte är speciellt stora har Soltek ett klart prisövertag på speciellt Shuttle då EQ3401M kostar runt 3100 kr i dagsläget. Det är det billigaste barebonet i roundupen men ABIT DigiDice ligger hack i häl.
Tillgängligheten är inte dålig men inte lika bra som för ABIT och Shuttle då de under en längre tid haft ett starkt fäste på den Svenska marknaden.
| Features och Tillbehör |
Soltek Qbic EQ3401M: Tillbehör  |
|---|
|
2 x ATA100 kablar, 1 x floppykabel
|
|
2 x Serial ATA150 kabel och SATA strömkabels konverter
|
|
1 x moderkortsmanual, 1 x chassimanual, 1x installationsmanual
|
|
1 x Installation CD-Rom
|
|
1 x Applikations-CD
|
|
2 x metallfötter för att höja fronten på chassit något
|
|
Kylpasta och behövliga skruvar
|
|
Bärväska för barebonet*
|
* Finns som tillval, den var standard under en tidsbegränsad kampanj
Soltek har faktiskt lyckats bra med deras tillbehörspaket i vår mening. Även om ABIT är dem som bjuder på mest lull lull har Soltek det mest kompletta paketet. Här snålas det inte på kablar eller liknande utan man skickar med mer eller mindre allt man kan behöva. 2 st SATA-kablar och SATA strömkabels konverter (1 molex-till-2 SATA) är t.ex. något vi saknar i övriga tillbehörspaket. Shuttle som t.o.m. erbjuder SATA-RAID borde åtminstone skicka med två stycken SATA-kablar, men icke.
Det finns alltså inte mycket lull lull i Solteks paket förutom den mycket behändiga bärväskan som både är av bra kvalité och erbjuder fina fack för tillbehör och dylikt. Men det känns mycket skönt att inte ha en gnagande känsla av att något fattas när man går igenom Soltek EQ3401s tillbehör.
Som sista barebone i recensionen är det lite komiskt att Soltek EQ3401 faktiskt är lite av ett mellanting, featuremässigt, jämfört med de tre barebone vi tittat på tidigare. ABIT har valt att gå på en "LSFF-modell" (Large Small Form Factor) där en extra 5.25" plats och och kraftig LCD-display gjort sig påminda i designen. Shuttle har behållt sina små mått och helt enkelt utökat antalet integrerade features som inte tar någon större plats.
Soltek har då gjort ett mellanting genom att både utöka antalet 5.25" platser (2 st) och mängden integrerade features, detta utan någon markant storleksökning. Hur man lyckats med detta kommer vi titta närmare på snart men nu ska vi se vilka features enheten erbjuder.
 Sydbrygga och SATA |
Om vi ser till integrerade features är EQ3401M relativt jämlik med ABIT DigiDice med 2 st SATA-portar, 6-kanals ljud, 10/100 Mb LAN, USB 2.0, IEEE1394 (FireWire) m.m.
ABIT har dock en fördel jämtemot konkurrenterna, den integrerade kortläsaren och även om man kan installera en kortläsare i de flesta barebones behöver man då offra en 3.5"-plats, vilket man inte behöver på ABIT DigiDice.
Det enda vi egentligen saknar på Soltek EQ3401M i featureväg är stöd för SATA-RAID. Med tanke på EQ3401Ms mycket kraftfulla nätaggregat och goda expansionsmöjligheter (2 x 5.25", 2 x 3.5") är det verkligen synd att detta stöd är frånvarande. Vi har helt enkelt svårt att se andra barebones med bättre förutsättningar för flera hårddiskar i en RAID-array. Både kraften och utrymmet finns där men tyvärr har man valt att spara in lite kostnader genom att välja ICH5-sydbryggan. Ska vi leta efter fler smådetaljer kan vi även nämna att barebonet, precis som DigiDice, saknar digital ljudingång. Det är dock något de flesta klarar sig utan och man kontrar istället med att erbjuda 3 fysiska firewire-portar vilket ingen av konkurenterna kan matcha.
Överlag är Soltek EQ3401M ett mycket välutrustat barebone och det enda vi riktigt saknar är alltså stöd för SATA-RAID som hade gjort sig ypperligt i denna maskin.
Även med designen gör Soltek något mellanting om vi jämför med ABIT DigiDice och Shuttle SB65(75)G2. Soltek Qbic EQ3401M använder sig precis som ABIT av en plastfront men det varken ser eller känns och tråkigt då Soltek inte använder sig av vilken platsfront som helst. M:et i namnet står nämligen för Mirror och det är faktiskt så att hela fronten är spegelbehandlad vilket ger ett mycket sxklusivt intryck. Soltek EQ3401 finns även i en A-modell som använder sig av en Aluminiumfront och även om vi inte sett denna i verkligheten känns M-modellen som det rätta valet. Även om det kan bli en del extra putsande på fronten då flottiga fingeravtryck blir smärtsamt märkbara.
Längst ner på frontpanelen finns en lucka som öppnas genom ett enkelt tryck, där bakom finns alla frontmonterade kontakter. Baksidan av chassit är till stor del okuperat av nätaggregatet, till vänster på baksidan kan vi även se ventilationshålen för Solteks IcyQ-kylning som vi ska titta närmare på senare. Lägg även märke till den fullmatade I/O-panelen.
 |
 |
På nedre delen av fronten hittar man alltså de frontmonterade I/O-portarna bakom en lättöppnad lucka. Tyvärr har det visat sig att luckorna (den nedre i alla fall) inte är av bästa kvalité. Det enda som håller luckan på plats är två små plastpiggar och bara efter en veckas användning knäcktes en av dessa vilket gjort att luckan trillar av när man öppnar den. Inte direkt önskvärt men övriga luckor som öppnat och stängts många fler gånger har efter 3 veckor fortfarande båda piggarna kvar. Är man bara försiktig och inte drar i luckorna är det nog inga större problem.
Bilden nedan visar tydligt frontens spegelbehandling som verkligen är effektiv.
|
|
Då det knappast finns många optiska enheter eller disketstationer med spegelbehandlade frontpaneler är det perfekt att Soltek gått på en "stealthmoddad" design för installationen av dessa enheter. Optiska enheter öppnas med ett tryck på en liten knapp som i sin tur trycker på enhetens egen eject-knapp. Släden öppnar då luckan av egen kraft som annars hålls stängd av en liten fjäder. Mycket stilrent och perfekt för den som inte orkar stealthmodda sina optiska enheter som t.ex. är rekommenderat för Shuttle-systemen.
|
|
Under de två 5.25"-enheterna finns en lucka som döljer den externa 3.5"-platsen, denna lucka öppnas precis som den nedre luckan genom ett enkelt tryck i högra hörnet. Här kan man installera en diskettstation, kortläsare eller som i vårt fall en intern hårddisk.
Det är mycket enkelt att ta sig in i chassit genom att skruva loss tummskruvarna (börjar bli tjatigt..) som håller fast aluminiumhöljet. När man väl börjar installera sina komponenter blir det dock genast mer bekymmersamt. Först och främst kan vi råda alla att läsa den medföljande installationsmanualen, något undertecknad (Anton) inte gjorde och som fick flera ominstallationer som följd. Här är nämligen varje IDE-kabel och strömkontakt noga utvald för att passa på specifika platser.
Trots att barebonet är något större än Shuttles-modeller märks det verkligen inte då det egentligen bara är den större hårddiskburen som tar mer plats. Installationen tog relativt lång tid i detta barebone (2 hårddiskar, 1 CD-brännare, AGP-grafikkort, Audigy 2 PCI-kort) men det kan bero en del på att man inte läste installationsmanualen från början.
Det största problemet som nog de flesta kommer stöta på är nätaggregatsplaceringen som gör att man med våld får trycka in de optiska enheterna för att de ska få plats. Åtminstone den övre som till slut satt kloss i kloss med nätaggregatet.
|
|
|
Ett annat störande problem var placeringen av USB-kontakterna för frontpanelen. De skymtas i nederkant på den övre bilden längst till höger, dessa gick inte att utnyttja med det grafikkort vi använder i burken för dagligt bruk då kylflänsen helt enkelt är för stor. Med kablarna installerade kunde man inte trycka ner grafikkortet helt i sin slot vilket gjorde att vi helt enkelt fick ta bort USB-kablarna. Även om det inte gör så mycket för oss då den trasiga luckan redan förstört upplevelsen med de frontmonterade portarna är det verkligen tråkigt att en sådan liten detalj ska förstöra. Då både USB-portarna sitter bredvid varandra blir båda obrukbara.
|
|
Utöver dessa problem är det inget vi direkt kan klaga på så länge man följer instruktionerna under installationen. Moderkortslayouten är relativt lik den på Shuttles XPC-modeller där minnesplatser och IDE-kontakter går att hitta i fronten under hårddiskburen. Enkla att komma åt med buren uttagen men nästan omöjliga att nå med den installerad. Buren är för övrigt utrustad med plastbeläggda kontaktdynor som gör att PCI/AGP-kort inte riskerar att komma i direktkontakt med hårddiskburens metall och kortslutas.
|
|
|
Även Soltek har valt att använda passiv kylning på nordbryggan av sitt chipset vilket gör att Shuttle SB75G2 är det enda barebonet i roundupen som använder aktiv chipsetkylning. Solteks IcyQ-kylning kan vi även se en bild på här nedan men mer info och bilder kommer senare i recensionen.
|
|
|
Vad vi har upptäckt med vår hårdvaru konfiguration har Soltek två tydliga problem med EQ3401M när vi diskuterar design och användarvänlighet. Nätaggregatets placering gör installation av optiska enheter och även extra hårddiskar knepigare än i t.ex. Shuttle och ABITs system. Detta är något som förmodligen de flesta användare kommer märka av.
Det andra problemet är de två kontakterna för front-USB-portarna som kan sitta ivägen för grafikkortet om det är utrustat med en stor kylare. Detta kommer långt ifrån alla få problem med men det kan uppenbarligen drabba vissa.
Kvaliten på frontpanelens luckor är också lite osäker och det blir alltid större problem med kvalitén när man använder sig av mekaniska delar.
Överlag gillar vi speciellt den externa designen och för den som är lat och har optiska enheter som inte är riktigt "up to date" är det aldrig fel att gömma dem större delen av tiden. Även om installationen tar sin tid och kan vara lite knepig, som det nästan uteslutande är i barebones, fungerar systemet klockrent. Det kan vi intyga då Soltek EQ3401M använts som personlig dator i runt 1.5 vecka utan några som helst problem eller krascher.
Soltek är den enda tillverkare som valt att använda en AMI BIOS för deras barebone och det är tyvärr ingen hit i vår mening. BIOSen är mer eller mindre identisk med den vi såg på Solteks vanliga Springdale-moderkort och vi var inte direkt nöjda med varken dess layout eller funktion.
Tyvärr har inte något ändrats i EQ3401 och navigeringen genom BIOSen kan bli något jobbig. Även om detta kan bero på att vi oftast ser Phoenix-baserade BIOSer och således är mer vana vid deras layout.
Tyvärr är det även funktionen som brister något. Ska man t.ex. ändra FSBn i biosen kan man inte skriva in ett värde direkt utan måste leta sig fram till rätt värde genom + och – tecknen. Det blir speciellt jobbigt i längden om man nollställer BIOS ofta.
 |
Som tur var har inte Soltek glömt att bjuda på lite godis för överklockare utan har samlat ett par trevliga inställningar under Frequency/Voltage Control menyn.
FSB går att ställa från 133 MHz upp till 283 MHz vilket borde räcka för de flesta. Det enda som kanske är något snålt tilltaget är CPU-spänningen som enbart går att öka till 1.6v. DIMM och AGP-spänning är desto bättre tilltagen med 2.9v respektive 1.8v. DIMM-spänningen är mycket positivt då det ofta kan bli en begränsande faktor vid överklockning av Intels 800 MHz FSB processorer.
 |
|
BIOS-inställningar
|
|
| FSB-frekvens: |
133-283 MHz (1MHz intervaller)
|
| AGP-frekvens: |
fixerbar alt. valfritt mellan 66-99MHz
|
| CPU-spänning: |
0.85v-1.60 i 0.0250v intevaller
|
| DIMM-spänning: |
2.60v – 2.90v i 0.1v intervaller
|
| AGP-spänning: |
1.50v – 1.8v (0.1v intervaller)
|
Soltek EQ3401 bjuder alltså på ett lite annorlunda upplägg för sin BIOS och minnes timings hittar vi t.ex. under NorthBridge Configuration. Det vi verkligen saknar här är en inställning som "Game Accelerator" eller "Turbo Mode" men faktum är att Soltek EQ3401M är det enda springdale barebonet i denna roundup som saknar en egen PAT-simulering. Hur detta påverkar dess prestandaresultat får vi se senare i recensionen.
Soltek bjuder precis som sina konkurrenter på varvtalsreglering för systemets fläktar och här benämns tekniken Smart Fan. Övriga inställningar för integrerade komponenter osv hittar man lite utpritt i BIOSen men det är inget ovanligt.
|
|
|
 IDE configuration |
Soltek har tyvärr inte lagt samma energi på sin BIOS som ABIT och Shuttle, varken överklockningsinställningar eller användarvänlighet når upp till konkurenternas standard. Det återstår även att se hur Soltek klarar sig utan PAT-simulering i våra prestandatester.
| Överklockning |
Som vanligt sätter vår processor gränsen innan vi kan utforska barebonets gränser vid överklockning. Solteks barebone hade dock inga som helst problem vid 230 MHz FSB varken med stabilitet eller värmeutveckling.
|
|
Ett av de enklaste marknadsföringsknepen är att binda sin produkt vid slagkraftiga och klatschiga benämningar. Vi hade kunnat dra upp hur många exempel som helst på kring detta men nu är det de testade barebonen det handlar om.
Här är några av de stora namndragplåstren tillverkarnas egenutvecklade kylsystem. ABIT OTES, Shuttle I.C.E. och slutligen Soltek IcyQ.
Shuttle I.C.E
Ett av de stora problemen i en liten och trång dator är dålig luftcirkulation och i dagens PC-marknad har mer eller mindre alla komponenter en märkbar värmeutveckling. Effektiva kylsystem är då en mycket viktig del för att få ett stabilt system och Shuttle som startade SFF-marknaden som den ser ut idag har under en längre tid använt sig av deras I.C.E.-kylning (Integrated Cooling Engine). Detta system använder sig av heatpipes och en ensam fläkt för CPU och systemkylning. Vi tittade närmare på Shuttle I.C.E. i vår Shuttle SB61G2 recension och därför känns det onödigt att gå in på detaljer för SB65G2 och SB75G2s kylning då den är identisk med den på SB61G2.
Men vi kan bjuda på några bilder av Shuttles kylning.
|
|
ABIT OTES
ABIT har sedan introduktionen av deras GeForce 4 Ti4200 OTES spunnit vidare på deras OTES-kylning (Outside Thermal Exhaust System) och nu längre är det inte bara grafikkort som berikats med denna kylning. ABITs MAX3-moderkort har en modell av OTES-kylningen och nu kommer alltså ABIT DigiDice med ännu en variant.
Grundprincipen för OTES är att man använder lufttunnlar för att kyla komponenter eller kylflänsar och att lufttunneln till sist leder den varma luften ut ur systemet.
|
|
|
Som bilderna visar är denna lösning lite lik Shuttle I.C.E med en primär kylfläns och heatpipes till en större radiatorkylfläns. Den extra fläkten på bilden är den 60mm fläkt som kyler själva systemet. Även om den kanske inte räknas in i OTES är det en oundviklig komponent i DigiDices kylsystem. Ett av de uppenbara problemen med DigiDices OTES-kylning är att den kräver hela 3 fläktar, det bidrar till en märkbart högre ljudnivå än i Shuttles system. Huruvida ABIT designat kylningen för att vara extra framtidssäkra eller helt enkelt kännt sig osäkra på dess kapacitet med enbart två fläktar låter vi dock vara osagt.
|
|
Soltek IcyQ
Soltek har valt att gå en annan väg med deras kylsystem. Både ABIT och Shuttle använder sig av specialtillverkade processorkylare med heatpipes och ger således ingen möjlighet för användaren själv att experimentera med processorkylning. För de mindre insatta användarna kan ju detta vara positivt då man inte behöver bry sig om att leta efter effektiva kylare till sitt system men för entusiasten kan det vara roligt att själv välja CPU-kylare.
Soltek IcyQ är enbart benämningen på barebonets systemfläkt som inte liknar något vi tidigare sett i ett barebone. Soltek har använt sig av en typ av radialfläkt som slungar ut luften genom en fläkttunnel. Detta system har en mycket smal profil och fläkten är runt 90mm i diameter vilket ger både bra kylning och låg ljudnivå.
Soltek IcyQ fungerar mycket bra i samband med den automatiska fläktkontrollen på moderkortet som ökar och sänker fläktarnas hastighet beroende av systemet och processorns temperaturer.
|
|
|
Kylsystem slutsats
För att få en liten slutklämm på det här med systemens kylsystem har vi valt att sammanfatta de fyra barebonens utförande och ge lite subjektiva betyg för ljudnivå och kylförmåga.
| ABIT DigiDice | Shuttle SB65G2 | Shuttle SB75G2 | Soltek EQ3401M | |
|---|---|---|---|---|
|
Antal fläktar :
|
4 st inkl. PSU
|
2 st inkl. PSU
|
3 st inkl. PSU
|
3 st inkl. PSU
|
|
Utbytbar CPU-kylare:
|
Nej
|
Nej
|
Nej
|
Ja
|
|
Storlek system-fläkt:
|
60mm
|
80mm
|
80mm
|
~90mm
|
|
Storlek PSU-fläkt:
|
40mm
|
40mm
|
40mm
|
60mm
|
|
Vartalsreglerade fläktar:
|
Ja
|
Ja
|
Ja
|
Ja
|
I tabellen ovan har vi en summering av de fyra barebonens kylsystem och ska vi rangordna dem i kylförmåga så är de relativt likvärdiga. Även om det kan skilja några grader hit eller dit har våra subjektiva tester (tyvärr har vi ingen ordentlig testutrustning för temperaturer och ljudnivå) inte visat på några markanta skillnader.
Ljudnivån på de fyra barebonen skiljer sig en del dock med ABIT som det svarta fåret, DigiDice har både flest fläktar och minst storlek vilket avspeglas i ljudnivån som är märkbart högre än de övriga deltagarnas.
Shuttle SB65G2 och SB75G2 är mer eller mindre identiska i ljudnivå men man märker att den aktiva chipsetkylaren på SB75G2 ökar ljudnivån något, gallernäten på chassihöljet kan också vara en orsak till detta. Shuttles största problem är fortfarande den vinande 40mm-fläkten i nätaggregatet som förstör upplevelsen något. Detta ska dock vara åtgärdat i kommande XPC-modeller där man kommer använda ett mycket tystare nätaggregat, något som vi verkligen ser fram emot att testa.
I ljudnivå är Soltek den klara vinnaren med relativt få fläktar, men det som fäller avgörandet är storleken på fläktarna. Den 90mm stora systemfläkten är i princip ljudlös i sitt lägsta varvtal och den 60mm stora nätaggregatsfläkten är klart tystare än konkurrenternas 40mm-modeller. Med facit i hand har vi därför lite merförståelse för nätaggregatets placering i Soltek EQ3401M.
Så länge du inte väljer en väldigt högljudd CPU-kylare känns Soltek IcyQ som vinnaren i detta avseende, men man får ha med i beräkningarna att man få lägga ett par extra hundralappar på en bra processorkylare. Om man inte väljer Intels originalkylare som faktiskt är rätt tyst, speciellt med Solteks varvtalsreglering.
Nu är det dags att undersöka prestandan för de fyra barebonen och se vem som drar längsta strået i detta avseende.
|
Testsystemet
|
|
|
Hårdvara
|
|
| Processor: |
Pentium 4 2.8GHz (800 MHz FSB)
|
| Moderkort: |
ABIT DigiDice (IS-50, 865G) |
|
RAM:
|
2 x 256MB GeIL PC3500 Ultra CL2
|
|
Grafikkort:
|
nVidia GeForce FX 5900 Ultra 256MB @ 450/850MHz
|
|
Hårddisk:
|
80GB Maxtor 740DX
|
|
Mjukvara
|
|
| Operativsystem: |
Windows XP Professional SP1
|
| Upplösning: |
1024x768x32bit, 90Hz
|
| Drivrutiner: |
Detonator 52.16 WHQL
DirectX 9.0b Intel chipset driver 5.0.2 |
|
Testprogram:
|
Quake 3:Arena v1.32
Unreal Tournament 2003 demo v.2206 3Dmark2001 SE 330 Comanche 4 benchmark SPECviewperf 7.1 Winace v2.20 Audioactive Production Studio 2.04j (Fraunhofer II encoder) SiSoft Sandra 2003 WCPUID |
Minnestimingsen var ställda på 2-5-2-2 för alla barebones. Eventuella prestandahöjande inställningar var aktiverade på alla system som erbjöd dem. Dock enbart på spel och 3D-testerna pga. tidsbrist. Dessa resultat är markerade med fetstil för att man lättare ska urskilja dem i diagrammen. Referenskortet från DFI har grå stapel i diagrammen medan de fyra barebonen har blå staplar.
Innan vi går vidare med testresultaten ska vi se vilka effektiva klockfrekvenser de olika systemen ger.
Det är mer eller mindre identiska klockfrekvenser på de olika systemen så det ska inte ge någon inverkan på prestandatesterna.
Vi börjar som vanligt med några snabba minnestester och först ut är det bandbreddskrävande SiSoft Sandra Buffered memory benchmark.
Skillnaderna i detta test är som vanligt mycket små och inte helt oväntat är det Shuttle SB75G2 som ligger i topp. Men med mycket små marginaler kan tilläggas.
I unbuffered benchmark ser vi samma mönster trots att detta test lägger större vikt vid låg latency och aggressiva minnestimings.
Vi går raskt vidare med lite vardagliga applikationstester.
| Filkomprimering – Winace 2.20 |
Först ut bland våra vardagsapplikationer är winace och filkomprimering.
Detta test lägger stor vikt vid minnesbandbredd och latency varav de små skillnaderna mellan systemen går att relatera till våra minnestester på föregående sida. Återigen är det Shuttle SB75G2 som ligger högst upp med ett minimal försprång.
| MP3 encodning (Fraunhofer II codec) |
MP3-encodning är nästan enbart beroende av ren processorkraft vilket man tydligt märker då det nästan inte är någon skillnad alls mellan de olika systemen.
Våra spel och 3D-tester kommer alltså även innehålla resultat från olika prestandahöjande tekniker aktiverade, vilka vi syftar på kan ni läsa under testsystemsinformationen.
Först ut bland speltesterna är Quake3.
| |
Vi ser här, precis som tidigare tester visat, att ABIT Game Accelerator och DFI Enhanced Mode är mycket mer än bara en egen variant av PAT. Då inte ens det Canterwood-baserade Shuttle SB75G2 har en chans att hänga med ABIT DigiDice och referenskortet DFI LANParty 865PE med deras prestandahöjande tekniker.
Shuttle SB65G2 verkar dock vara utrustad med den precisa motsvarigheten för Canterwood-chipsets PAT genom Turbo Mode då det med detta aktiverat lägger sig jämsides med SB75G2.
Annars är det Shuttle SB65G2 och Soltek EQ3401M som hamnar lite efter det övriga fältet, fortfarande med små marginaler så länge vi inte räknar in de prestandahöjande teknikerna.
I Unreal Tournament ser vi ett liknande mönster som i Quake3, det är jämt i leden och de enda som sticker ut ordentligt är ABIT DigiDice med sin Game Accelerator teknik och referenskortet från DFI med Enhanced Mode.
| 3D-testdemo |
Vi börjar här med det systemkrävande Comanche 4 från Novalogic.
Skillnaderna här är väldigt små mellan de olika systemen men bland SFF-systemen ligger Shuttle SB75G2 i topp tillsammans med ABIT DigiDice.
Åter igen samma visa och slutsatsen vi kan dra är att ABIT lyckats mycket bra med sin Game Accelerator-teknik för Springdale-chipset. Shuttle har varit lite mer ödmjuka med deras Turbo Mode och anledningen till det kan vi bara spekulera om. Vi kan även dra som slutsats att Soltek hade behövt någon form av prestandahöjande teknik för att hänga med sina konkurrenter.
Till sist har vi även lite tester i en mer workstation liknande miljö.
Även i denna recension har vi har använt oss av lite mer avancerade tester och för att få en bra bild av olika workstation-applikationer och vi har använt oss av SPECviewperf 7.1 som vi tycker fyller detta ändamål perfekt. SPECviewperf 7.1är ett testprogram som innehåller hela sex 3D-renderingar från sex olika program som finns på marknaden i dag. De sex testerna/programmen är följande.
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
||
|
|
Dessa tester körs i fönster och påverkas därför av systemets skrivbordsupplösning. Under våra tester använda vi oss av en upplösning på 1024x768x32bit och en uppdateringsfrekvens på 85Hz.
| |
I SPECViewperf är det nästan ingen skillnad alls mellan de olika systemen och grafikkortet blir ofta den stora flaskhalsen i dessa krävande 3D-renderingar.
Om vi ska försöka summera prestandatesterna kan vi säga att alla fyra barebones presterar relativt likvärdigt i originalutförande. Men med Game Accelerator aktiverat på ABIT DigiDice är det ingen tvekan om vilket barebone som regerar prestandamässigt. Även Shuttles Canterwood-barebone får se sig ordentligt akterseglat i speltesterna. Eftersom vi såg samma resultat när vi testade ABIT IC7 (Canterwood) mot IS7 och Game Accelerator måste vi dra slutsatsen att Game Accelerator inte enbart är en PAT-kopia. Det är en teknik som märkbart ökar prestandan men det är också mycket mer krävande för minnet i dator så för att kunna använda det måste man ha mycket bra minne i datorn.
Shuttle lyckas också höja prestandan något för deras SB65G2 i.o.m. deras P-BIOS men deras Turbo Mode är långt ifrån lika effektivt som ABIT DigiDice Game Accelerator. Huruvida en uppdaterad BIOS-version kan rätta till detta återstår dock att se.
Soltek EQ3401M hamnar ofta sist i testerna och även om marginalerna är relativt små, om vi bortser från DigiDice med F1-aktiverat, hade det onekligen varit bra med åtminstone en PAT-liknande teknik även i Solteks BIOS.
ABIT DigiDice tar hem prestandatronen med hjälp av sin Game Accelerator-teknik och det återstår att se hur Shuttle och Soltek kan svara på detta med kommande BIOS-versioner.
Denna recension har varit en av de svårare för oss att summera på senare tid. Detta helt enkelt för att alla fyra testade barebones är mycket bra produkter som tilltalar oss på olika sätt. Alla fyra är väldigt nära att förtjäna åtminstone en utmärkelse men efter en ordentlig rannsakning känns det som att ingen riktigt når ända fram.
Om vi först tittar på debutanten i sammanhanget, ABIT, kan vi säga att DigiDice är en mycket positiv överraskning för oss i testlabbet. Det positiva är dess relativt stora utbyggnadsmöjligheter, goda överklockningspotential, prestanda och ett flertal trevliga extra features, 6-in-1 kortläsare och LCD-display bland annat. Även priset är mycket attraktivt i sammanhanget och ABIT DigiDice har varit en kandidat både för redaktörens val och bästa budgetval.
De negativa aspekterna vi kan hitta på detta barebone är först och främst dess förhållandevis stora mått vilket gör att den av vissa kanske inte ens klassas som ett SFF-system. Men även att byggkvalitén inte alltid känns på topp och här syftar vi till stor del på den plastiga fronten. Installationen kan också orsaka vissa problem som vi uppmärksammade under recensionens gång. Det kanske största problemet för ABIT DigiDice är dock dess kylning som är högljuddast av de testade men även kylförmågan blir något bristfällig i ett fullmatat system. Problemet ligger i stor del hos den endast 60mm stora utblåsfläkten som får jobba väldigt hårt.
ABIT DigiDice är dock ett mycket bra val för den som kräver lite mer utrymme i sitt barebone och uppskattar de extra features som erbjuds till ett mycket attraktivt pris.
Shuttle har genom åren gjort sig av med de flesta barnsjukdomar SFF-systemen kan uppleva. Både SB65G2 och SB75G2 är solida barebones med byggkvalité i toppklass. Båda barebonen är mycket välutrustade med S-ATA RAID, Wireless LAN (SB65) eller Gigabit Ethernet (SB75) och det är en ren smaksak vilket man väljer i detta avseende.
Trots att de har minst dimensioner i testet hade vi inge direkta problem vid installationen av våra komponenter. Självklart är det knepigare än i ett vanligt ATX-chassi men risken att stöta på några större problem är av vår erfarenhet relativt liten.
Även Shuttle har i våra ögon, eller rättare sagt öron, vissa problem med sin kylning. I.C.E-kylningen är både effektiv och relativt tyst men nätaggregatsfläkten är helt för högljudd och den lilla 40mm-fläkten skapar ett irriterande vinande som märkbart förstör helhetsintrycket. Det som slutligen stjälper Shuttles båda modeller från att vara de optimala valen är deras höga pris.
Shuttles barebones är rakt igenom solida produkter med väl genomtänkta features, barebones som passar de flesta som är ute efter en liten dator helt enkelt.
Soltek EQ3401M är ett mycket sobert barebone som har visat sig vara speciellt uppskattat av mindre datorintresserade individer. Dess stilrena yttre och låga ljudnivå gör den ett optimalt val för den som inte vill skämmas över att ställa upp datorn på skrivbordet. Soltek har en komplett featurelista och skickar med alla tänkbara tillbehör direkt i kartongen vilket ger plus i kanten. Man har även lyckats få plats med lite extra expansionsenheter i sitt barebone och dimensionerna har faktiskt inte ökat speciellt mycket trots detta.
Tyvärr har det givit upphov till väldigt dåliga utrymme i chassit som försvårar installationen av systemet, något som vi blev smärtsamt medvetna om. Även om man inte gärna pillar i något barebone dagligen är Soltek EQ3401M ett av de värre där utrymmet verkligen är begränsat. Även prestandan lämnar en del att önska men i vardaglig användning är det knappast märkbara skillnader.
För de som prioriterar ett tyst och stilrent system är Soltek EQ3401M ett av de bästa valen på marknaden.
Sist men inte minst har vi en liten sammanställning av de fyra barebonens för och nackdelar. I vår mening är alla fyra mycket kompetenta produkter och det är helt upp till ens egen smak och användningsområde vilket av dem man väljer.
|
|
||||
|
|
