Shuttle SN25P

“Wicked fast performer, exceptional expansion”
Det är vad Shuttle påstår om det barebone som de benämnt SN25P. Vi testar och ser om det lever upp till de högt ställda förväntningarna.

Ett barebone har hittills varit mest intressant för användare som mestadels använder officeapplikationer och annat som inte är så prestandakrävande. Många barebone har säkerligen fått agera plattform för HTPC. För den som har spelat mycket dataspel och använt datorn till tyngre applikationer så har ett barebone troligen inte varit något som funnits högst på önskelistan.

I och med de senaste årens utveckling av mer effektkrävande hårdvara och då i synnerhet grafikkort så skulle man kunna tro att barebone-marknaden fortfarande endast riktar sig till en kundkrets som inte har så höga krav på prestanda. Shuttle har ett barebone i sin XPC-serie som har förutsättningarna att även klara de behov som en kräsen dataspelare har.

“Wicked fast performer, exceptional expansion.” Det är vad Shuttle själva påstår om SN25P. Shuttle skräder inte direkt orden gällande detta barebone. På företagets hemsida kan man också läsa följande om SN25P:

“AMD Athlon 64 enthusiasts have been begging for this implementation and they must be prepared to be blown away by the performance and style of this SFF incarnation.”

De senaste åren har barebone/Small Form Factor-marknaden vuxit kraftigt. Shuttle har varit med sedan 1983 inom detta område och kallar sig själva marknadsledande. Med tanke på detta samt företagets djärva påstående om SN25P skapas höga förväntningar om produkten.

Vi har testat SN25P och huruvida vi anser att produkten lever upp till dessa förväntningar framgår av de testresultat vi presenterar på kommande sidor.

Shuttle SN25P
Processor support	AMD Socket 939 AMD Athlon™ 64, Athlon™ 64 FX Single-Core and AMD Athlon™ 64 X2 Dual-Core samt Opteron (BIOS-uppdatering krävs)
Chipset	NVIDIA nForce™ 4 Ultra
Minne	2st 184-pin DDR-DIMM DDR 400/333 (200MHz/166MHz) Maximalt 2GB
Expansionsplatser	1st PCI-Express x16 1st PCI-Express x1
Lagring	1st Diskettstation 1st Ultra DMA 133 IDE 4st Serial-ATA II (300MB/s, 3Gbit/s), RAID 0/1/JBOD)
Back-panel I/O	1st PS/2 Tangentbord 1st PS/2 Mus 1st IEEE 1394 (Firewire) 1st Serie-port (COM) 1st GigaBit LAN (RJ45) 8-kanals ljud ut (7+1) Line-in 4st USB 2.0 SPDIF: Optisk in/ut, coaxial ut CLR CMOS-knapp
Front-panel I/O	1st 8-in-1 kortläsare 1st Mikrofon 1st Hörlurar (line-out) 2st USB 2.0 1st IEEE 1394 (Firewire)
Nätaggregat	350W
Fläktar/Kylning	Totalt 6 st fläktar (inkl CPU och PSU) Aktiv kylning nordryggan
Storlek	325 x 220 x 210 mm
Vikt	4,25kg (netto)
Övrigt	Stöd för trådlöst nätverk (kräver extrautrustning)
Pris	i skrivande stund ca3900-4600kr

Det finns rikligt med möjligheter för detta barebone, t.ex. att ansluta upp till fyra st SATA-diskar vilket bör täcka de flestas behov i lagringsutrymme.

Det är en rejäl kartong som SN25P levereras i och den är tilltalande för ögat. Alla specifikationer finns med på kartongen.

Innehållet är prydligt förpackat. Man slipper leta i botten av kartongen efter smådetaljer.

Det är ett rikligt innehåll i den medföljande kartongen. Vissa komponenters funktion är vid en första anblick inte helt självklar vilket gör att man måste öppna installationsguiden för att få svar. Utan att följa denna installationsguide så är det svårt att bygga ihop allt rätt (det kommer vi till senare i denna recension).

Som ni ser så finns det inte några kablar för hårddisk/optisk läsare med i kartongen. Dessa återfinns inuti själva chassit vilket underlättar installationen.

Låt oss titta närmare på chassit!

Shuttle SN25P är något större i sina mått än tidigare Shuttle-barebones. Om vi jämför den med t.ex. SN95G5V3 (nForce3 chipset) så har SN25P ett chassi som mäter några extra centimeter på såväl bredd som höjd som djup. Plastfronten på SN25P har en ljusblå ton i metalliclack. Överst på fronten finns de inbyggda minneskortsläsarna som klarar av 8 st olika sorters minneskort. Nedanför minneskortsläsarna finns 5,25″-platsen där den optiska enheten döljs. Den öppnas och stängs genom den knapp som syns strax ovanför.

På baksidan finns en, av många, efterlängtad funktion – en CLR CMOS-knapp. Det är mycket praktiskt att slippa öppna lådan för att göra en reset på BIOS-inställningarna.
Att SN25P även är utrustad med totalt 6 st USB-uttag (4st bak och 2 st fram) är inte heller illa för att vara ett barebone.

Det antracitgråa chassit är tillverkat av aluminium vilket ger positiv effekt på såväl vikt som värmeledningsförmåga. Sidorna på SN25P är försedda med en stor mängd lufthål, detta för att skapa ett så bra luftflöde genom chassit som möjligt och därmed hålla ned temperaturen inuti lådan.

På bilden till höger så ser vi PCI-expressplatsen som ska rymma grafikkortet. Vid en första anblick förefaller detta utrymme ganska begränsat, med tanke på att dagens grafikkort är utrymmeskrävande.

På den vänstra bilden ovan syns den aktiva kylningen av nordbryggan. Det är en väldimensionerad kylfläns vilket är positivt.

Till höger syns nätaggregatet och att det levererar 350W är bra med tanke på dagens effektslukande grafikkort och processorer. Något som gör oss fundersamma är att längden på de molex-kablar som ska användas är i kortaste laget för att koppla in på ett grafikkort. Mycket riktigt uppstod problem med detta under installationen.

Till vänster ser vi Shuttle I.C.E. (Integrated Cooling Engine) som sköter om kylningen av processorn. Den är utrustad med tumskruvar och enligt Shuttle ska det vara möjligt att bygga ihop SN25P utan att behöva använda verktyg. Vi är beredda att påstå att det är omöjligt att med fingrarna dra åt de tumskruvar som ska hålla fast I.C.E.-kylningen. Man får helt enkelt inte plats med fingrarna så att det blir möjligt att skruva. Det blir till att använda skruvmejsel som vanligt.

Vi kikar efter vad BIOS i SN25P har att erbjuda.

Vi förväntar oss inte att inställningsmöjligheterna i BIOS kan vara i klass med t.ex. ett DFI Lanparty NF4. Mycket riktigt är det så och det märks redan på hur högt man kan ställa in busshastigheten. Maxvärdet är endast 300MHz. HTT-multipeln kan som sig bör ställas in mellan 1 och 5 samt Auto.

Till vänster ser vi minnenas inställningsmöjligheter. Tidigare BIOS-versioner hade inte alls lika många inställningar men Shuttle har lyssnat på kundernas krav och försett de senare BIOS-versionerna med t.ex. inställning för Command Rate=1T. De minneshastigheter som finns är: 100MHz, 133MHz, 166MHz, 200MHz, 216MHz, 233MHz och 250MHz.

PC Health status-sidan i BIOS visar temperaturer, spänningar och fläkthastigheter och det är möjligt att ställa in CPU-fläktens känslighet i flera olika steg. För den här recensionen har inställningen “Smart Fan” använts genom hela testen. En rolig detalj är att det är möjligt att styra ljusstyrkan på lysdioden som finns i startknappen. Det kan ju vara så att man vill sänka styrkan eller kanske stänga av den om man t.ex. skulle använda SN25P som en HTPC.

CPU-multiplikatorn går att ställa från 4x upp till 25x samt “Auto”.

Spänningen som matas till processorn går att ställa från 0,8V upp till 1,7V i justerbara steg om 0,025V och naturligtvis är det möjligt låta den skötas automatiskt genom att välja inställningen “Auto”.
För minnenas del är det möjligt att ställa in spänningen på Auto, 2,7V, 2,8V och 2,9V. Spänningen till moderkortets chipset är möjligt att ställa in på Auto, 1,60V, 1,65V och 1,70V.
Sammanfattningsvis så finns det goda inställningsmöjligheter i BIOS för SN25P som även kan tilltala en överklockare.

Med hopp om att inte behöva titta i den medföljande installationsguiden så började vi bygget. Det tog inte många minuter innan vi insåg att det inte var lika lätt som ett “vanligt” datorbygge. Tvärtom var installationsguiden här ett nödvändigt hjälpmedel. Utan den hade det tagit lång tid att t.ex. räkna ut hur hårddiskar ska fästas och att CPU-fläkten ska vikas undan innan kylningen kan tas bort.

Den första delen som ska plockas ut ur chassit är den som ska innehålla hårddisk, floppy och optisk läsare. På den finns även de fabriksmonterade minneskortsläsarna. 8 olika typer av minneskort kan läsas.

Bilden ovan till höger visar en detalj som vi gillar, nämligen greppvänliga SATA-kabel-kontakter.

Kylningen av processorn sker av Shuttle I.C.E. vilket är en avancerad konstruktion med kopparbas och heatpipes som åtminstone vid en första anblick ser ut att fylla sin funktion. SN25P har sammanlagt sex fläktar monterade vilket är bra för kylningen men innebär naturligtvis en högre ljudnivå och ser på pappret ut att vara något oroväckande för dem med behov av en tyst dator

Det finns två tillgängliga PCI-expressplatser i SN25P. Den ena är en x16 vilken naturligt kommer att fyllas med ett grafikkort. Den andra är en x1. En snabb slagning på nätet efter vad som är möjligt att köpa till en PCI-e x1 ger inte mycket resultat. Det vi hittade var ett RAID-kontrollerkort vilket inte känns aktuellt att montera i SN25P då den redan har inbyggt stöd för RAID. Sannolikt kommer det att komma mer produkter som stödjer PCI-e framöver. Något som skulle kunna få fylla den platsen är ett ljudkort, om man önskar högre ljudkvalitet än dagens inbyggda ljudkort kan erbjuda. Om grafikkortet som man tänker använda är ett som fyller två platser p.g.a. den utrymmeskrävande kylningen så blir PCI-e x1-platsen helt obrukbar.

Det grafikkort som vi använder i recensionen är ett XFX 7800GT som vill ha extra matning från två stycken molex-kontakter. Shuttle SN25P har endast en ledig molex efter att man kopplat in DVD-brännaren. Vi har inte har någon adapter för att dela upp en molex i två kontakter vilket gör att grafikkortet helt enkelt får klara sig med en molex-kontakt. Men detta borde inte vålla några problem och det är få grafikkort som faktiskt kräver två molex-kontakter.

När grafikkortet placerats i sin slot så inser vi att vi har tur. Det är inte många millimeter kvar till lufttunneln som transporterar bort värmen från processorn. Det minimala avståndet mellan grafikkortet och lufttunneln är markerat på fotografiet ovan.

Alla kablar i SN25P är mycket noga måttanpassade. Detta ställer till det ganska rejält för oss när vi ska ge grafikkortet extra 12V-matning från molex-kontakten. Till just detta grafikkort följer en förlängningskabel med. Även fast den används så når inte molex-kontakten fram. Vi blir tvingade att använda den förlängningskabel som följer med Shuttlen som egentligen är till för diskettstationen. Problemet gick således att lösa men man kan förvänta sig att det till en förhållandevis dyr produkt som denna ska följa med fler och mer anpassade förlängningskablar. Alla moderna grafikkort idag som är tänkta att användas i ett sånt här chassi är såna som kräver extra 12V-matning vilket sker via en eller två molex-kontakter.

Som bilden till vänster ovan visar så är det trångt om utrymme för kablarna i SN25P. Bilden till höger ovan visar hur det ser ut med två st extramonterade hårddiskar inuti SN25P.

Efter att ha spenderat mer tid än normalt för ett datorbygge får vi äntligen trycka på startknappen. Något som vi direkt förvånas över är den relativt höga ljudnivå som SN25P levererar. Det är en ljudnivå som inte är acceptabel för den som önskar ha datorn i närheten av skärm/tangentbord/mus. Men när väl fläktarna har fått sin korrekta styrning i hastighet så går ljudnivån ner till en behaglig nivå som är fullt godtagbar för en dator som står ovanpå skrivbordet. Längre fram i recensionen kommer ni få reda på mer exakta värden för systemets ljudnivå.

Vår tidigare oro över att det inte skulle räcka med endast en molex-kontakt till 12V-matningen på grafikkortet var turligt nog obefogad då allt fungerade problemfritt. Vilket gör att vi direkt kan kasta oss vidare med lite prestandatester, men först ska vi kika närmare på testsystemet.

Testsystem
Hårdvara
Moderkort	Shuttle SN25P (nForce4) DFI Lanparty SLI-D (nForce4)
Processor	AMD Athlon FX-55 (2600MHz)
Minne	Corsair XMS 3200XL DDR (2x512MB) 2-2-2-5-1T
Grafikkort	nVidia GeForce 7800GT XFX Extreme
Hårddisk	Western Digital SATA 250GB 8MB cache
Mjukvara
Operativsystem	Windows XP (SP2)
Drivrutiner	nVidia nForce4 6.70 nVidia Forceware 81.98
Testprogram	SiSoft Sandra 2005 SR3 SuperPi AutoGK 3DMark05 1.2.0 3DMark06 1.0.2 PCMark05 1.1.0 AquaMark3 Far Cry 1.33 UT2004 DOOM3 Battlefield2 1.12
Övrig test	Ljudnivå

Som referensmoderkort har vi valt ett som är baserat på samma chipset (nForce4), ett DFI Lanparty SLI-D.

Först ut får CPU och Minne sig en genomkörare.

Först ut är SiSoft Sandra där vi valt att testa tre av de många olika tester som finns i programmet.

Som väntat så är det inte någon större skillnad mellan de två testsystemen. Med alla inställningar i BIOS på default hamnar processorhastigheten på 2,61GHz vilket är en ytterst liten överklockning.

Nästa Sandra-test är minnesbandbredden.

Här hamnar Shuttle något efter DFI-kortet, inte alls stort men det är värt att nämnas.

Shuttle beräknar Pi med 1 miljon decimaler en sekund långsammare än DFI-kortet.

När det gäller konvertering av en 141MB stor MPEG-2 fil till avi-format (50% kvalitet och 320×240 upplösning) vinner DFI-moderkortet med några ynka sekunder.

Futuremarks 3DMark-serie och PCMark05 tillsammans med Aquamark3 använder vi härnäst i våra tester.

Inte helt överraskande är det otroligt jämnt mellan dessa två testmaskiner. Detta med tanke på att de är baserade på samma chipset. Det blev några ynka poängs fördel till DFI-kortet vilket kan anses ligga inom felmarginalerna. Enligt vår mening blev det således oavgjort i 3DMark05/06.

Skillnaden i PCMark05 är på samma nivå som i 3DMark, d v s ytterst liten skillnad men ändå med ett litet övertag för DFI.

Här visar sig en större skillnad mellan de två systemen, även om den fortfarande är mycket liten (<2%). DFI-kortet vinner över Shuttle.

För speltesterna har vi valt att testa fyra olika spel med lite olika egenskaper och ålder. Unreal Tournament 2004 får representera det äldre spelet som inte är så grafikkrävande. Far Cry, DOOM3 och Battlefield2 är de nyare spelen i testet vilka behöver rejält med systemprestanda från såväl grafikkort som CPU och minne.

Testerna visar ett mycket jämnt resultat mellan de två systemen och det är endast i UT2004 som det blir en skillnad som är värd att nämna.

Hur klarar Shuttle av överklockning och hur är det med ljudnivå och temperaturer?

Så till något som många anser är bland det mer intressanta – Överklockning.

I tidigare BIOS-versioner till SN25P var det endast möjligt att höja CPU-bussen till 250MHz. I och med dagens AMD64-processorer kommer man med enkelhet upp i såna busshastigheter. Med den BIOS-version som vi har använt i SN25P, FN25S01Y, så är det möjligt att komma upp till 300MHz vilket är välkommet av den som har för avsikt att överklocka. Klarar SN25P den hastigheten?

Det krävs en liten spänningshöjning på CPU:n för att få den stabil i 300MHz. Väl Godkänt är ett rättvist betyg på Shuttle SN25P vad gäller överklockning!

Hur är ljudnivån som SN25P producerar? För att göra en rättvis test av ljudnivån har en decibelmätare använts. En referensmätning har gjorts så vi har en jämförelse. Den har utförts i rummet där Shuttlen står utan att någon dator är igång.

Ljudnivån mättes på ett avstånd av 50 cm från chassit och i samma höjd. Detta är ett sannolikt avstånd som man har till ett barebone som står på skrivbordet. Som ni ser är ljudnivån ganska hög just under uppstarten när alla fläktar går på maxfart. Den ljudnivån sjunker drastiskt när fläktarna går ned i varvtal och vi imponeras över den låga ljudnivån som den har under idle. Den load som avses är när CPU:n får arbeta hårt, t.ex. under en testkörning av SuperPi(32M). Några tester av ljudnivå när grafikkortets fläkt går upp i varvtal har inte gjorts i och med att ljud då tillkommer som inte kan tillskrivas SN25P.

Att en Shuttle är det mest optimala valet om man är ute efter en kall dator är det nog ingen som på förhand tror. Det lilla chassit och det trånga utrymmet gör att temperaturerna blir därefter. Rejält varmt blir det inuti lådan. Men under de dagar som Shuttle SN25P fått agera bordsdator åt våra behov har det inte någon gång skett en krasch av något slag. Den har fått agera Battlefield2-speldator och även Battlefield2-spelserver under åtskilliga timmar vilket den klarat galant.

Hur har då Shuttle SN25P presterat? Det är dags att sammanfatta.

Lever SN25P upp till påståendet “Wicked fast performer, exceptional expansion.”?

Baserat på de resultat som SN25P visar upp i jämförelse med referensmoderkortet så är vi överens med Shuttle att det är ett barebone som levererar hög prestanda, vilket är precis som sig bör med tanke på det chipset som den är byggd på.

Att SN25P har vuxit några centimeter på höjd, bredd och djup i jämförelse med sina föregångare är inte något som drar ned helhetsbetyget med tanke på vilka möjligheter till expansion som detta barebone har. Bland annat med stöd för fyra interna hårddiskar så klarar den av det mesta i lagringskapacitet.

Så visst kan vi instämma i Shuttles påstående! Shuttle SN25P är inte bara välpresterande som barebone utan klarar av att hänga på ett av de bäst presterande ATX-moderkorten på marknaden.

Då dagens komponenter avger en stor mängd värme så kräver det en hel del avkylning. För SN25P så handlar det om luftkylning och med tanke på det lilla utrymme som finns i SN25P så är det inte alltför konstigt att värmenivån stiger till nivåer som inte går att jämföra med större chassin. I detta sammanhang bör det påpekas att SN25P har, fastän värmen ligger på en relativt hög nivå, inte visat några som helst tendenser till att vara instabil.

Ljudnivån för ett barebone är något som är av stor vikt. SN25P är begåvad med en intelligent styrning av fläktarna vilket gör att ljudnivån sjunker till en behaglig nivå när BIOS passerats i uppstartsfasen.

Något som är värt att nämna är att den installationsguide som följer med SN25P verkligen underlättade arbetet med att sätta samman detta barebone.

Hade vårt grafikkort varit några få millimeter längre så hade det varit stora problem att få plats med det. Det tillsammans med de få molex-kontakter med något för korta kablar som SN25P är utrustad med drar ned helhetsbetyget från att vara ett toppbetyg.

Shuttle SN25P

Positivt: + Prestanda + Ljudnivå + Manualer + Stöd för fyra st hårddiskar + Design Negativt: – Värmeutvecklingen – Kablage – Utrymme för grafikkort

Shuttle SN25P är ett barebone som klarar av att leverera imponerande prestanda och goda expansionsmöjligheter, det i vår mening tilltalande utseendet gör inte heller slutbetyget sämre. Det finns helt enkelt väldigt få nackdelar med detta barebone vilket gör att vi inte har några som helst problem att rekommendera Shuttle SN25P till de flesta användare.

Vi tackar Shuttle som har försett oss med en Shuttle SN25P som testexemplar.