Skärmteknik: CRT

CRT

CRT-skärmen som även i folkmun kallas “tjockskärm” eller “tjock-TV” var den första och länge den ledande tekniken, CRT betyder “Cathode Ray Tube” vilket översatt till svenska blir “katodstrålerör” och är en analog teknik för bildskärmar.

En CRT-skärm består alltså av ett katodstrålerör, vilket innehåller ett vakuum. I detta rör så finns det en eller fler elektronkanoner och ett fosforlager längst fram som agerar måltavla för elektronkanonerna. I en vanlig datorbildskärm så finns det tre stycken elektronkanoner en för varje grundfärg (röd, grön och blå). Fosforlagret skannas upprepade gånger i ett systematiskt och konstant mönster även kallat ett raster. En bild skapas genom att kontrollera intensiteten av dem tre elektronstrålarna vilket görs med en videosignal som referens.

Den första versionen av CRT-skärmen uppfanns av den Tyske fysikern Ferdinand Braun under år 1897 och kallas även för “the Braun tube”. Detta var en så kallad “cold-cathode diode”, en modifikation av “the Crookes tube” med en fosfor belagd skärm.
År 1907 använde den Ryska vetenskapsmannen Boris Rosing en CRT i den mottagande änden av ett test att skicka videosignaler för att forma bilder. Han lyckades få skärmen att visa enkla geometriska former, vilket var den första gången som CRT-teknologin användes för vad vi idag kallar TV.

Men idag så har man mer eller mindre helt lagt ner tillverkningen av den analoga CRT-skärmen och gått vidare till digital teknik som gör det möjligt att göra skärmarna mindre, smalare och lättare, i folkmun kallat “plattskärm” eller “platt-TV”. Hur de digitala bildskärmarna fungerar ska vi snart titta närmare på, först en kort sammanfattning av CRT-tekniken.

Fördelarna med en CRT-skärm:

• Extremt billig efter digitalteknikens intåg.
• Bra färgåtergivning och kontrast.
• Bästa betraktningsvinkeln (fortfarande svår att nå med nya tekniker).
• Inga eftersläpningar i bilden.

Nackdelar med en CRT-skärm:

• Tillverkades inte i storlekar större än 36 tum.
• Ljusstyrkan försämras med tiden något snabbare än dagens tekniker.
• Tung, 19-tums CRT-skärmar kunde väga över 20 kilo, en 19-tums LCD väger motsvarande 3 – 5 kilo.
• CRT-tekniken har mer eller mindre helt slutat tillverkas.