Svenska Bildskärmsguiden: Uppdateringsfrekvens, responstid och kontrastförhållande

Det är inte bara storlek och upplösning som påverkar din spelupplevelse – i den här artikeln kikar vi närmare på uppdateringsfrekvens, responstid och kontrast.

Den här artikeln är en del av Svenska Bildskärmsguiden, vårt stora löpande test av bildskärmar som kontinuerligt uppdateras med nya modeller. Där hittar du alltid våra senaste skärmtester och rekommendationer, och mängder med annat material om allt som har med skärmar att göra.

Uppdateringsfrekvensen mäts i hertz (Hz) och detta värde avgör hur ofta skärmen uppdaterar bilden. Ju högre uppdateringsfrekvens en skärm har desto bättre blir i regel bilden, även om det finns en gräns för vad det mänskliga ögat kan uppfatta. Har en skärm för låg frekvens så kan bilden upplevas flimrig och blir snabbt jobbigt att arbeta vid. Men har skärmen en hög frekvens så blir bilden mycket smidigare och man kan inte se den uppdatera.

Alla dagens skärmar har en så hög uppdateringsfrekvens att det inte är något man behöver oroa sig för, om man inte är ute efter att använda 3D-system. Då behövs en extra hög frekvens på 120Hz, men det kan läsas mer om under flerskärms- och 3D-system.

Kontrastförhållande

Kontrastförhållandet hos en skärm är inte alltid så lätt att förstå, då det skiljer sig väldigt mycket från skärm till skärm.

Kontrast kan beskrivas som hur stor skillnaden är mellan det ljusaste och det mörkaste skärmen kan visa, när man undersöker en skärms specifikationer så kan det ibland stå dynamisk och statisk kontrast, detta är dem olika kontrastvärdena på rörlig respektive stillbild. Problemet när man ska köpa en skärm är att man inte kan jämföra värden från en skärm till en annan då olika tillverkare använder sina egna sätt att mäta detta, samt att allt beror på vilken slags teknik skärmen använder.

Kontrastsiffrorna är något som ska tas med en nypa salt, för att verkligen kunna bestämma vilken som är bäst ska man själv titta på skärmen när den används, eller läsa tester och jämförelser av skärmen. Exempelvis kan en plasmaskärm med ett kontrastförhållande på 4 000:1 ge överlag bättre bild än en LCD-skärm med samma specificerade kontrastförhållande på 4 000:1, något som kan låta konstigt men samtidigt har sin förklaring.

Det beror på att LCD-skärmen kanske inte har en så djup svärta utan en lite gråare men en ljusare vit, så skillnaden dem emellan blir den samma, men på svarta partier så blir det inte riktigt svart.

Som med mycket annat så är ju självklart ju högre kontrastvärde en skärm har ju bättre är det.

Men det finns två olika kontrastförhållanden, i många av dagens specifikationer så finns det näst intill alltid två olika kontrast siffror en som kallas statisk och en som kallas dynamisk. Skillnaden mellan dessa är ingen lätt historia för gemeneman.

Vi börjar med den statiska, statisk kontrast är den som är viktigast, det är skärmens naturliga kontrast det är skillnaden mellan den ljusaste vit och mörkaste svart som skärmen kan visa (analet gråskalor). Ju högre detta tal är är oftast bäst.

Dynamisk kontrast är däremot en relativt ny teknik som kom med LCD skärmarna. Den dynamiska kontrasten är oftast det tal som alla tillverkare och återförsäljare skriver störst, eftersom den alltid har ett högt nummer allt oftare 1 000 000:1 eller liknande. Den dynamiska kontrasten fungerar så att skärmen dämpar bakbelysningen för att lyckas få en djupare svart, Detta är något som LED-skärmar använder mycket och därför bilden blir skarpare.

Responstid

Respondstid vilket även ofta kallas svarstid eller reaktionstid, detta visas i specifikationerna med enheten ms (millisekunder) där merparten av dagens datorskärmar ligger runt 1 – 5 millisekunder.

För att få ut en siffra för responstiden så mäter man hur snabbt en bildpunkt (även kallad pixel) kan uppdateras, om uppdateringen sker långsamt så kan det ge eftersläpningar och skuggeffekter i bilden.

Det finns flera olika sätt att mäta responstid på:

• Grå-till-grå även kallad g-t-g eller midtone
• Svart-vit-svart
• Svart-vit
• Vit-svart

Med metoderna ovan så menas hur snabbt skärmen kan byta mellan de olika färgerna. Problemet med dessa metoder är att det inte säger något om hur skärmen kommer bete sig vid normal användning där oftast inte dessa rena ändringar sker. Vad som ofta händer vid normalt användande är att bilden oftast ändras mellan färg- och gråtoner. Vilken panel skärmen använder har också en stor betydelse då dessa uppför sig olika. Att en skärm har snabba växlingar mellan svart-vitt-svart betyder inte att den har snabba växlingar av mellantoner.

De skärmar som idag har snabbast responstid är skärmar med paneltypen TN, dessa har ofta en responstid på 1-2ms gentemot till exempel en skärm med IPS-panel som ofta ligger som lägst kring 5ms, detta betyder inte alltid att skärmen med TN-panel är snabbare i byte av mellantoner mot IPS-panelen på 5ms. Men generellt sett så är TN-panel skärmar snabbare. Men om ett vanligt öga kan se skillnaden alla gånger är något man måste prova själv.

Men för vilka användare är responstiden viktigt?

Den speltokige borde lägga större vikt på den här specifikationen då eftersläpningar i bilden kan resultera i att man blir pucktvåa och blir dödad i spelet eller helt enkelt tappar inlevelse när skärmen inte hänger med i spelets händelser. Men för en grafiker och en vanlig användare är inte behovet av en snabb skärm särskilt stort.

Den här artikeln är en del av Svenska Bildskärmsguiden, vårt stora löpande test av bildskärmar som kontinuerligt uppdateras med nya modeller. Där hittar du alltid våra senaste skärmtester och rekommendationer, och mängder med annat material om allt som har med skärmar att göra.