Svenska grafikkortsguiden: Mellanklass 1 500 till 2 500 kronor

Grafikkortstermer

Som med alla datorprodukter finns det en mängd mer och mindre komplicerade facktermer som används för att beskriva ett grafikkort och dess funktionalitet. Vi använder oss av de flesta i våra grafikkortsrecensioner och även våra köpguider så här kommer en sammanfattning av de vanligaste och viktigaste grafikkortstermerna.

Grafikkortsarkitektur: Den grundmall som kretstillverkarna (Ex. AMD, Nvidia och Intel) använder för att bygga sina grafikprocessorer. Grafikkortsarkitekturerna ersätts kontinuerligt med mer eller mindre omarbetade varianter, oftast med något års mellanrum. Samma grundarkitektur används ofta för att utveckla en mängd olika grafikkretsar med olika specifikationer, oftast genom att ändra antalet beräkningsenheter eller minnesbussen till kretsen. Några välkända arkitekturer är Nvidia Kepler samt AMD Graphics Core Next.

Grafikkrets/grafikprocessor (GPU): Hjärtat i alla grafikkort är vad man på engelska kallar Graphics Processing Unit. Detta är en krets dedikerad för att hantera olika former av grafik men används idag även för mer generella beräkningar som avlastning till din processor. Grafikkretsen går ofta under ett utvecklingsnamn, exempelvis heter kretsen i Radeon HD 7950 Taihiti Pro medan Geforce GTX 760 använder sig av en GPU med namn GK104.

Diskret grafikkort: Ett dedikerat grafikkort som köps separat och installeras i en expansionsplats på ditt moderkort. Grafikkortet levereras med grafikkrets, grafikminne och tillhörande kylare. Oftast många gånger kraftfullare än de integrerade grafikkretsar som hittas i moderna processorer.

Ett diskret grafikkort består av, mönsterkort, GPU, minneskretsar, spänningsdelar, kylare m.m

Integrerad grafikkrets (IGP): En grafikkrets som bakas in tillsammans med övrig logik i en större kretsuppsättning. Både AMD och Intel har idag processorer med integrerade grafikkretsar där man inte nödvändigtvis behöver ett diskret grafikkort. Detsamma gäller våra smartphones och surfplattor som använder kretsuppsättningar med SoC-design (System-On-Chip) där GPU och processor delar kisel. Prestandan i IGP-kretsar är ofta rejält begränsad jämfört med diskreta grafikkort.

PCI Express: Det gränssnitt och de expansionsplatser på ditt moderkort där du installerar ett modernt grafikkort. Nästan alla diskreta grafikkort idag använder sig av en fysisk PCI Express x16 anslutning. Den elektriska anslutningen till porten kan på vissa moderkort vara begränsad (x8 eller x4 t.ex.) och i vissa fall begränsa grafikkortets prestanda. Den senaste versionen av gränssnittet heter PCI Express 3.0, många moderkort har extra PCIe x16-platser för att rymma flera grafikkort.

GPU-frekvens: Den klockfrekvens som själva grafikkretsen arbetar vid. Frekvensen sänks oftast rejält vid vila för att spara ström och kan per automatik ökas från sin basfrekvens under belastning för maximal prestanda. Tillverkare specificerar sällan kortets vilofrekvens utan fokuserar på bas- och turbofrekvensen.
Specifikationsexempel: 300 megahertz vilofrekvens, 1 GHz basfrekvens, 1,1 GHz turbofrekvens.

Turbo/Boostfrekvens: Den maximala klockfrekvens som GPU kan uppnå vid belastning. Dynamisk turbo-funktion finns inte på alla grafikkretsar och hur hög frekvens som nås är ofta beroende på grafikkortets temperatur eller strömförbrukning. Grafikkortsexemplet ovan med 1,1 GHz turbofrekvens arbetar inte nödvändigtvis alltid i denna frekvens.

Beräkningsenheter: Grafikkretsar använder sig av olika former av beräkningsenheter för att utföra de operationer som krävs för att leverera en bild till din bildskärm. De vanligast nämnda är Cuda-kärnor (Nvidia), Radeon/stream-processorer (AMD), texturenheter och rasterenhet (ROPs).

Beräkningskraft (Flops): Det antal flyttalsoperationer en GPU kan utföra varje sekund vilket ger en indikation på grafikkretsens prestanda, särskilt i generella GPU-applikationer. Den maximala beräkningskraften/antalet Flops räknas ut genom formeln ((kärnor x antalet operationer per klockcykel) x klockfrekvens = Flops).
Ex. Geforce GTX 760: (1 152 cuda-kärnor x (980 megahertz + 2 operationer per klockcykel) = 2 258 Gflops)

Fillrate: Tidigare det kanske viktigaste måttet på GPU-prestanda vid främst grafiska applikationer. De vanligaste värdena är texturfillrate (Texturfillrate = antalet texturenheter x GPU-frekvensen) resp. pixelfillrate (Pixelfillrate = antalet ROPs x GPU-frekvens).

Grafikminne: Diskreta grafikkort kommer med eget dedikerat grafikminne. Vilken typ av minne som används men även mängden och klockfrekvensen avgörs oftast av kortets prisklass. Vanliga exempel på grafikminne idag är DDR3, GDDR3 och GDDR5.

Minnesfrekvens: Den klockfrekvens grafikminnet arbetar vid.Frekvensen anges antingen för minnes fysiska frekvens alternativt den effektiva frekvensen då DDR3/GDDR5-minne kan skicka och hämta fyra gånger per clockcykel. Ex: 1 250 megahertz GDDR5-minne har en effektiv frekvens på 5 000 megahertz (1250×4).

Minnesbuss/bussbredd: Den datamängd ett grafikkort kan skicka mellan GPU och grafikminne hänger inte bara på minnets klockfrekvens. Det påverkas i allra högsta grad även av den elektriska kopplingen mellan minnet och grafikkretsen. Vi benämner oftast denna koppling som minnesbussen och den specificeras i antalet bit av data som kan föras över bussen samtidigt. Desto fler bit, desto högre teoretisk minnesbandbredd. Som alla databussar kan minnesbussen liknas vid en motorväg, desto fler filer/bits desto fler bilar/data kan färdas samtidigt. De flesta grafikkort har idag en minnesbuss på mellan 64-bit till 384-bit.

Minnesbandbredd: Ett mått på grafikkortets totala teoretiska minnesbandbredd, den maximala mängd data som kan skickas mellan GPU och minne under en given tid. Minnesbandbredden specificeras oftast i gigabyte per sekund (GB/s) och räknas fram genom att multiplicera minnesfrekvensen med minnesbussen.
Ex: 5 gigahertz/gigabit per sekund (effektiv minnesfrekvens) x 256 bit (bussbredd) = 1 920 Gbps / 8 = 240 GB/s

Maximal effektförbrukning (TDP): Thermal Design Power är ett värde för ett grafikkorts maximala värmeutveckling men används oftast för att få en uppfattning om kortets effektförbrukning. Grafikkortet kan inte alstra mer värme än den slukar i effekt. Vilket också fått grafikkortstillverkaren Nvidia att specificera sina TDP-värde som just den effekt grafikkortet konsumerar. Tyvärr finns det ingen spikad standard för TDP-värde och exempelvis mäter AMD och Nvidia TDP-värde på olika vis vilket gör TDP-specifikationen bättre lämpad för jämförelser inom en tillverkares eget utbud. Titta på våra effektmätningar för en bättre överblick på grafikkortens verkliga effektförbrukning.

Videoutgångar: De anslutningar på grafikkortet som vi kopplar skärmkabeln till. Idag används oftast uteslutande digitala videoanslutningar som DVI, HDMI och Displayport. Medan DVI endast stödjer bildöverföring kan de två sistnämnda även hantera ljud i flera kanaler. Displayport är den senaste standarden på marknaden och har betydligt högre kapacitet än de tidigare nämnda formaten. En ensam Dispayport-anslutning kan bära en videosignal på 3 840 x 2 160 pixlar vid 60 fps eller fyra separata signaler på 1 920 x 1 200 pixlar vid 60 fps.

Bilder per sekund (FPS): Det mest typiska mätvärdet för ett grafikkorts 3D-prestanda. Hänvisar till det antal bildrutor per sekund grafikkortet kan leverera i ett visst scenario. Desto kraftfullare grafikkort desto högre fps, vilket ger följsammare speluppelvelse eller möjlighet att aktivera extra grafikeffekter utan förlorad spelupplevelse. Generellt bör man sikta på minst 30 till 60 fps för att nå spelbar prestanda. Detta påverkas dock av personliga preferenser samt det spel du spelar. Hög fps är särskilt eftertraktat i snabba actionspel där reaktionsförmågan säts på prov.

Renderingstider: Den tid det tar för ett grafikkort att rendera en bildruta. Tiden mäts oftast i millisekunder och dessa mätningar kan användas för att identifiera prestandaproblem som inte avslöjas i traditionella men mindre precisa fps-mätningar.

Ojämna renderingstider (micro stuttering/jitter): Ett fenomen som uppstår när en ensam (oftast kallat jitter) eller två separata grafikkretsar (oftast kallat micro stuttering) skickar bildrutor till din skärm med ojämn takt och skapar ryckigheter i bilden. Ojämna renderingstider har en tendens att störa spelinlevelsen och är oftast förekommande när två grafikkretsar arbetar parallellt, varpå tajmingen för leveransen av varje bildruta blir ännu svårare. En mer detaljerad förklaring till ojämna renderingstider går att hitta i vår roundup av premiumgrafikkort här. Notera att ensamma grafikkort sällan upplever några större problem med ojämna renderingstider och jitter, även om det händer.