Svenska headsetguiden: Gamingheadsets mellan 300 – 3 000 kronor (arkiverad)

Headset och hörlurstermer

Som med alla tekniska tillbehör finns det en mängd mer och mindre komplicerade facktermer som används för att beskriva deras funktionalitet. Vi använder oss av de flesta i våra headsetrecensioner och även i våra köpguider så här kommer en sammanfattning av de vanligaste och viktigaste facktermerna för headsets och hörlurar.

Hörlurstyp/design: Det finns olika typer av hörlurar som är viktiga att kunna skilja åt. Dessa är öppen samt sluten/stängd design. Den slutna designen är precis som det låter, det läcker knappt ut något ljud om ens något medans den öppna är tvärtom då den yttre delen av hörlurskåporna inte täcks över helt utan exponeras mot omgivningen samtidigt som elementet inte spelar direkt mot örat. Det finns även halvöppna lurar som är något av en kompromiss mellan de två grunddesignerna där elementet ligger an mot örat men där kåpan är öppen. Det kan ofta vara svårt att skilja halvöppna hörlurar från helt öppna, inte minst då tillverkarna själva sällan gör en tydlig definition av detta.

Det finns fördelar och nackdelar med de tre designlösningarna, vilka vi kort summerar här nedan.

Öppen Design
+ Öppen ljudbild, det känns inte som om elementen sitter och spelar direkt mot ditt öra och skapar lite mer distans och generellt ett naturligare ljud.
– Ljudläckage, det läcker ut mycket ljud vilket passar bättre om du sitter ensam och lyssnar.

Sluten Design
+ Inget eller minimalt med ljudläckage, bra om du vill lyssna på hög musik utan att störa runtomvarande personer.Generellt mer bas som en bieffekt av att stänga in ljudet.
– Du förlorar en del av den naturliga känslan ett par öppna hörlurar skapar med lite mer distans mellan öra och högtalarelement.

Halvsluten/Halvöppen
+ Ger ofta god basåtergivning med sitt omslutande högtalarelement men får samtidigt ett luftigare ljud med öppen kåpa.
– Läcker mer ljud än en helt sluten design.

Öppen/halvöppen kåpa – Sluten kåpa

Frekvensomfång: Frekvensomfånget är det omfång där elementen klarar av att spela, detta mäts i hertz. Barn kan i regel uppfatta ljud inom ett omfång på mellan 20 till 20 000 hertz, det hörbara frekvensomfånget minskar sedan ju äldre du blir och hörseln försämras. Det finns hörlurar som går ännu lägre eller ännu högre än 20 respektive 20 000 hertz och en tumregel är att inte stirra sig blind på detta. Det är sällan dokumenterat hur omfånget mäts eller hur högt elementen klarar av att spela en viss frekvens.

Högtalarelement: Högtalarelement är det som skapar allt ljud, och kan även benämnas lite löst som högtalare.

Bas: Frekvenser som ligger på under 200 hertz brukar man räkna som bas. Låga frekvenser som skapas av instrument såsom basgitarr, tuba eller kontrabas. Frekvenser runt och under 20 hertz kan vara svåra att höra men kan istället kännas av kroppen tack vare ljudvågornas vibrationer.

Mellanregister: I mellanregistret hittar vi majoriteten av alla ljud, bland annat mänskligt tal.

Diskant: Diskanten är på andra sidan registret jämfört basen och där alla ljusa toner befinner sig. Höga frekvenser som de “övre” delarna av en gitarr eller ett piano.

Impedans: Impedans är en siffra att vara lite vaksam över, framförallt när det gäller lite mer high-end inriktade hörlurar. Det mäts i ohm och är ett definerat motstånd. Ju lägre denna siffran är desto mer lättdrivna är lurarna. Den vanligaste siffran ligger på 32 ohm och hörlurar med detta motstånd är inga problem att använda på en enhet med begränsad effektförstärkare som en mobiltelefon eller liknande. Ju högre siffran är desto mer kräver hörlurarna av förstärkaren i din enhet. Det finns hörlurar med ett motstånd upp mot 600 ohm och att driva hörlurar på mellan 300-600 ohm kräver oftast en dedikerad hörlursförstärkare för att nå optimal ljudkvalitet och tillräcklig ljudvolum. Flera högkvalitativa datorljudkort kommer idag med integrerade hörlursförstärkare med olika kapacitet.

Förstärkare: En förstärkare används för att öka amplituden hos en signal. Enkelt sagt så ökar den styrkan och ljudnivån. Ju högre impedans en hörlur har desto bättre måste förstärkaren vara för att öka styrkan på signalen.

Känslighet: Känsligheten är ett jämförande värde mellan högtalare för att se hur mycket effekt som krävs för att nå en viss ljudvolym. Man ger högtalaren 1 Watt och mäter antalet dB på en meters avstånd. Antalet dB anger känsligheten. Väljer man ett par hörlurar med hög impedans eller har en förstärkare med väldigt låg uteffekt bör man ha koll så att inte känsligheten är för låg vilket i så fall kräver ännu mer av förstärkaren.

Brusreducering: Brusreducering är något som börjar ta sig in i konsumentenheter på headset-sidan för att minska buller och andra ljud utifrån. Det funkar genom att sända ut en inverterad signal av det enhetens mikrofon känner av. Detta gör då att ljuden slår ut varandra och mer eller mindre eliminerar de störande ljudvågorna. Tekniken funkar bäst med statiskt bakgrundsljud som t.ex. fläktar och liknande då algoritmen som beräknar det inkommande ljudet inte hanterar plötsliga händelser speciellt bra.

Bluetooth: Bluetooth är en form av trådlös kommunikation för överföring av information. Räckvidden brukar ligga på mellan 5 och 10 meter som ofta räcker utmärkt med ett par hörlurar och en mobilenhet när man är på språng.