Svenska Tangentbordsguiden – Vi utser de bästa tangentborden på marknaden (arkiverad)

Razer Deathstalker Chroma

Razer har senaste året satsat hårt på att uppdatera sina produkter till vad de kallar Chroma, det vill säga att produkterna har stöd för RGB-belysning. Under året som gått har vi sett många äldre Razer produkter bli färgglada med Chroma.

Design

Razer Deathstalker Chroma har samma design som den tidigare Deathstalker-modellen. Det är ett platt tangentbord, som bara mäter bara 25 millimeter i höjd. Det är däremot ett ganska stort tangentbord som tar upp mycket plast på skrivbordet. Tangentbordet har gott om marginal runt om tangenterna och har även ett stort inbyggt handledsstöd. Det inbyggda handledsstödet har en yta som som känns lite klibbig så fort man blir lite svettig om händerna.

På undersidan finns det gummifötter i bra kvalitet som gör att tangentbordet ligger stilla på skrivbordet. Det finns även två pluppar som går att fälla ut för att höja tangentbordet i bakkant, och det ska tilläggas att även utan att fälla ut dessa så lutas tangentbordet lite eftersom plupparna är monterade på två förhöjda fästen. Byggkvalitén är godkänd men om man trycker lite lätt på tangentbordet så sviktar det, det märks till och med av om man trycker lite hårdare på tangenterna, ett faktum som drar ner kvalitetskänslan avsevärt.

Den stora uppdateringen på Deathstalker Chroma från den ordinarie varianten är givetvis RGB-belysningen. Eftersom Deathstalker Chroma har chicletbrytare istället för Razers mekaniska brytare så har Razer använt en annan teknik för att lysa upp tangentopparna. Istället för att ha en diod monterad på varje enskild brytare så sitter det en svärm av små dioder monterade på kretskortet under varje brytare. Resultatet är en jämn och fin belysning på alla tangenter. Men trots att dessa diodsvärmar finns under varje invidiuell brytare så är belysningen inte invidiuell per tangent, utan den är uppdelad i tre zoner; numpad, navigationsklustret inklusive piltangenterna samt den alfanumeriska sektionen. På grund utav detta känns Chroma-belysningen väldigt begränsad jämfört med exempelvis Blackwidow.

Razer Deathstalker har inga USB- eller ljudportar.

Media och makrotangenter

Det finns inga dedikerade makrotangenter på Deathstalker Chroma, men det finns stöd för att programmera om alla tangenter till att agera som makrotangenter. Det finns F-funktion för att snabbt och enkelt spela in egna makron, om man vill ha lite mer avancerade makron kan man använda mjukvaran. Tangentbordet har ingen dedikerad mediakontroll men har F-funktion för att styra musiken och volymen.

Brytare

Deathstalker använder sig av chiclet-tangenter med tangettoppar med lågprofil. Det gör att tangentbordets brytare påminner väldigt mycket om de tangentbord man hittar på laptops. Det är inte de snabbaste brytarna och inte heller de mest bekväma att skriva på. Den korta slaglängden gör att man bottnar direkt vilket inte är särskilt bekvämt om man skriver längre texter.

Mjukvara

Deathstalker Chroma använder sig av Razers mjukvara Synapse 2.0 som vi testat flertalet gånger redan och inte särskilt mycket har förändrats sedan senast. Det är en bra mjukvara där det går att ställa in allt ifrån makrofunktionalitet till tangentbelysning. Programmeringsmöjligheterna för tangentbelysningen är mycket bra utan att vara alltför förvirrande för någon som inte använt mjukvaran tidigare. Det går att programmera om de flesta tangenterna så att de fungerar som makrotangenter som gör precis vad du vill att de ska göra. Mjukvaran är inte lika avancerad som Corsairs Utility Engine men den kompenserar detta med ett mer lättanvänt gränssnitt. Däremot behövs ett Razer-konto,, så har du inget sådant sedan tidigare kommer du behöva lägga några minuter på att skapa ett innan du kan börja konfigurera tangentbordet.

Slutsats

Razer Deathstalker Chroma är inget premiumtangentbord vilket märks tydligt på flera områden. Byggkvalitén är godkänd som bäst och tangenternas låga, laptop-inspirerade profil känns inte alls bra när man skriver under längre stunder. Tangentbelysningen en aning tråkig i och med att den inte är individuell utan begränsad till zoner. Ännu en nackdel med tangentbordet är priset på över tusen kronor – för mycket för ett icke-mekaniskt tangentbord som känns som en instegsmodell.