Svenska Wearables-guiden – Stort test av smarta klockor och armband

Pebble Time

Första generationens Pebble har varit en drivande kraft i att få konsumenter mer intresserade av kroppsburen teknik, och som konsekvens har både Pebble och Pebble Steel vuxit till två av de mest populära smarta klockorna på marknaden. Industrin för smarta klockor växer dock så det knakar, och med stora aktörer som Google, Apple, Microsoft, LG och Samsung med i leken får mindre aktörer som Pebble svårare att hävda sig. Pebble har hittat sin nisch för smarta klockor, med fokus på öppen mjukvara, simplicitet och bra batteritid, men det är dags att vidareutveckla konceptet för att tampas med en ny generation av konkurrerande wearables.

Det är snart två och ett halvt år sedan den första Pebble började säljas i större skala utanför den ursprungliga Kickstarter-kampanjen, och Pebble Time blir dess första regelrätta uppföljare. Samma designmantra och tanke ligger bakom Time som bakom originalet, men mycket har hänt i teknikväg på 2 – 3 år; tanken med Pebble Time är att kunna erbjuda fler och bättre funktioner än originalet, utan att tumma på simplicitet eller batteritid.

Insidan

Innanför skalet har det skett ganska markanta förändringar i förhållande till den avskalade hårdvara som huserade i de första Pebble-modellerna; Pebble Time är dock fortfarande långt ifrån ett beräkningsmonster. Processorn som används är en ST32F439ZG tillverkad av ST Microelectronics. Den största skillnaden i den här delen av kislet är att den ensamma processorkärnan som används är en ARM Cortex M4 istället för en Cortex M3. I praktiken innebär det däremot inte några större framsteg i prestanda – en Cortex M4 är nämligen nästan identisk med en Corttex M3, men med stöd för mer avancerad signalhantering. Som kuriosa är det här en underklockad variant (till 100 megahertz från referensfrekvensen 180 megahertz) av samma processorkärna som Samsung använder i sin träningsklocka Gear Fit.

Arbetsminnet har dubblerats från 128 kilobyte till 256 kilobyte, och även lagringen för appar och urtavlor har fått en markant knuff. Dels har processorn 1 megabyte flashminne som används för bland annat firmware och bootloader, och dels finns det en extra flashlagringskrets på 16 megabyte för att lagra användardata; detta i kontrast till de 8 megabyte som används i vanliga Pebble och Pebble Steel.

Utsidan

Ser  vi till utsidan så har Pebble Time en betydligt mer rafinerad design än sin föregångare. Det här är inte samma sobra design som till Pebble Steel, men det märks att mycket av designtänket har smittat av sig. Det här är en mer rundad och finslipad klocka än det plastiga originalet, som i vår mening såg lite ut som en leksak. Pebble Time har en boett med en front i rostfritt stål som inte är lika tjockt och gediget som på Pebble Steel, men en klar förbättring gentemot vanliga Pebble.

Klockan är vattentät ner till ett djup på 30 meter och skärmen täcks av ett stycke Gorilla Glass 3. En trevlig detalj är att glaset dels har en oliofobisk (fingeravtrycksresistent) ytbehandling och att det har en lätt böjdning för att passa stålramen runt boetten.

Armbandet i silikon är närmast oförändrat från föregångaren; det är fortfarande ett 22-millimetersarmband med standardfäste, så att du själv kan byta ut det om du vill. Den största skillnaden mellan Pebble och Pebble Time vad gäller armbandet är att spännet har fått en mörkare anodisering och att det nu finns två hållare som håller nere den lösa biten av bandet, där vanliga Pebble bara hade en.

Skärm

Den absolut största nyheten med Pebble Time är att den transflektiva e-pappersskärmen numera har färgstöd, medan föregångaren endast klarar av gråskala. Det är en viktig uppgradering i och med konkurrenternas allt mer avancerade gränssnitt, och det ger även mer kreativ frihet till apputvecklare som vill ta fram ny, snygg mjukvara i färg till Pebble.

Det är samma upplösning som tidigare och i princip samma diagonala storlek (1,25 tum istället för 1,26), så gamla Pebble-appar ska fungera felfritt även på Pebble Time. I och med att skärmen är transflektiv går den att läsa av utan bakbelysning, och den är oerhört lättavläst i starkt solljus.

Funktioner och mjukvara

Operativsystemet till Pebble Time har samma grund som till Pebble och Pebble Steel, men minnet hanteras lite annorlunda. Bland annat av den anledningen används inte samma mobilapplikation, utan du får ladda ner en ny Pebble Time-specifik app för att parkoppla med klockan. Väl i appen är däremot upplägget och gränssnittet närmast identiskt, med undantaget att du numera kan bläddra i en applikationsbutik specifikt för appar med färggränssnitt.

I skaran med appar hittar vi allt från spel till träningstillbehör och verktyg, och förutom färgstödet är merparten av alla appar av precis samma slag som programmen till vanliga Pebble – både upplösningen och de tillgängliga sensorerna är i stort sett oförändrade. Klockan kan använda en accelerometer för att mäta rörelser och en magnetometer som kompass, men det finns inget gyroskop för mer precisa mätningar. Däremot finns det numera en inbyggd mikrofon som kan användas för att exempelvis spela in röstmeddelanden.

Vi är även glada över att se att Pebble har uppdaterat vibratorn i Time; vibratorn i både Pebble och Pebble Steel var nämligen väldigt högljudda, vilket kan vara irriterande när du är i en situation där du vill ha både telefonen och klockan i ljudlöst läge. Vibratorn hörs fortfarande, men ljudet är långt ifrån lika irriterande som hos föregångarna.

Laddning och batteritid

Batteriet på 130 milliamperetimmar är marginellt större än batteriet i första generationens Pebble, men den uppskattade batteritiden är densamma. Sju dagar är vad Pebble menar att du kan få ut ur Pebble Time, och det är också vad vi noterar med vårt testexemplar beroende på hur klockan används. Med minimalt med interaktioner med telefonen kan den rent av hålla åtta eller fler dagar.

När batteriet väl är nere på sparlåga laddar du klockan med en magnetisk laddkabel, väldigt snarlik den som användes till Pebble och Pebble Steel. Den är dock inte korskompatibel, så har du uppgraderat från en äldre modell kan du inte använda samma kabel. En annan skilnad från tidigare är att laddnignskontakten nu sitter på undersidan av klockan istället för på sidan; lösningen känns varken mer eller mindre krånglig än tidigare.