Svenska Wearables-guiden – Stort test av smarta klockor och armband

Vanliga wearables-termer

På den här sidan kommer vi bidra med förklaringar på flera av de facktermer som dyker upp när man talar om kroppsburen elektronik. Listan är en något nedbantad version av den lista vi har med i Svenska Smartphone-guiden, helt enkelt för att den bakomliggande tekniken och därmed också terminologin är densamma. För en mer komplett lista som även omfattar mobiltelfoner rekommenderar vi därför att du tar en titt i den guiden, medan en mer kondenserad lista följer här nedanför.

Lokalt nätverk

• Bluetooth är en teknik du hittar i alla moderna smartphones och som har varit vanligt i mobiltelefoner sedan åtminstone 10 år tillbaka. Det är en lokal nätverksteknik för att snabbt och enkelt koppla samman antingen en telefon och ett tillbehör (som ett headset), två mobiltlefoner, en mobiltelefon och en dator eller mer eller mindre vilken kombination du vill. Idag kan Bluetooth användas för en uppsjö olika saker, däribland filöverföring, strömmad musik, samtal och för att ansluta möss eller tangentbord.
• AVRCP, eller Audio/Video Remote Control Profile, är som namnet antyder ett protokoll för att kontrollera musik eller videouppspelning över Bluetooth. Tekniken introducerades i mobiltelefoner ungefär samtidigt som A2DP och tillåter tillverkare att sätta knappar för play/pause, volym och liknande direkt på ett par hörlurar, högtalare eller en klocka.
• NFC, eller Near Field Communication, är en teknik som används för att låta enheter kommunicera genom att vidröra eller hållas nära varandra. En NFC-tagg eller NFC-krets kan skicka information som uppgifter för Bluetooth-parkoppling (smidigt för att ansluta till högtalare eller hörlurar), mobilbetalningar, en webbaddress eller mer eller mindre vilken information som helst. Det går även att programmera NFC-taggar direkt i en Android-telefon.
• 802.11 är den moderna standarden för trådlösa lokala nätverk, som finns i flera olika varianter. Den senaste heter 802.11ac, men enheter med 802.11a/b/g/n är fortfarande vanliga.
• Airplay är Apples proprietära teknik som låter dig strömma ljud och video över lokalt nätverk, exempelvis till en Apple TV eller en högtalare med stöd för tekniken. Uppspelningen sker på källenheten, men både mottagaren och sändaren kan styra uppspelningen. Fördelen är att du kan strömma mer eller mindre vad som helst, både lokal och internetbaserad data, men nackdelen är att officiellt stöd bara finns på Iphone, Ipad och Mac – vill du använda Airplay från din Android-telefon måste du använda tilläggsapplikationer.
• Chromecast är Googles svar på Airplay, men med flera viktiga skillnader. Medan Airplay är helt lokalt så är Chromecast internetbaserat – strömmar du musik eller en film från din mobil till en Chromecast-sticka så säger din telefon åt Chromecast-stickan att hämta din media från en server på internet. Vill du strömma lokal musik eller video måste den därför först studsa mot en internetserver eller först pekas mot en lokal adress. Fördelen är att belastningen på din telefon blir mindre då den mer eller mindre bara agerar fjärrkontroll men nackdelen är att du inte kan strömma absolut vad som helst utan att behöva skaffa tilläggsappar eller roota din telefon.

Hårdvara

• ARM är en familj med processorarkitekturer som idag är dominant inom mobila enheter och som idag även ses som den största utmanaren till den PC-dominanta X86-arkitekturen. Utmärkande för ARM-processorer är att de vanligtvis är energisnålare än motsvarande X86-processorer och att det krävs färre transistorer för motsvarande uppgifter. Det finns mängder med olika ARM-kompatibla processorkärnor och många företag såsom Samsung och Apple väljer att utveckla sina egna ARM-processorer. Bakom ARM-arkitekturen står det brittiska företaget ARM Holdings.ARM Holdings står även för Cortex-serien processorkärnor samt Mali-serien grafikkretsar, som även dessa kan licensieras av företag som tar fram egna processorer.
• X86 är i sin tur den processorarkitektur vi är vana vid att se på PC-marknaden, som drogs igång av Intel och som idag används av Intel, AMD och VIA. Av dessa tre är det bara Intel som satsar på telefonmarknaden med sina Atom-processorer, men dessa ser vi främst i budget- och mellanklasstelefoner än så länge. Av allt att döma kan vi antagligen räkna med att få se fler Atom-baserade processorer även i entusiastsegmentet längre fram.
• big.LITTLE är en arkitektur som används för många ARM-processorer, som bygger på att fyra kraftfullare CPU-kärnor kompletteras av fyra mer energisnåla CPU-kärnor.
• MicroSD är den vanligaste typen av minneskort i mobila enheter idag, en mindre variant av vanliga SD-kort, där SD står för Secure Digital. Idag finns MicroSD-kort med utrymme upp till 128 gigabyte.
• Qi är en standard för trådlös laddning som används i vissa mobiltelefoner. En del tillverkare bygger in Qi-stöd direkt i telefonen medan många andra väljer att släppa separata skal eller baksidor som ger stöd för trådlös laddning.
• OLED, eller Organic Light-Emitting Diode, är en skärmteknik där varje pixel är sin egen ljuskälla snarare än agerar ett färgfilter åt en bakomliggande ljuskälla. OLED-skärmar är kända för sin väldigt bra svärta och kontrast då mörka partier kan stängas av helt.
• Pixeltäthet är ett mått på hur många pixlar tillverkaren har fått plats med på en given skärmyta – ju högre pixeltäthet, desto mindre pixlar och högre detaljrikedom. Pixeltätheten mäts ofta i antal pixlar per diagonal tum (ppi) – det vill säga att du först får räkna ut hur många pixlar som faller över diagonalen med Pythagoras sats, och sen dividera med skärmstorleken i tum.
• IPxx är ett certifieringssystem för skydd mot damm och fukt. Den första siffran går från 0 till 6 och mäter hur dammskyddad enheten är och den andra siffran, från 0 till 8, betecknar vätskeskydd. Exempelvis är en IP67-certifierad enhet helt dammskyddad och vattentät ner till ett djup på en meter.

Android

• Launcher är mer eller mindre synonymt med din hemskärm – det är gränssnittet som används för huvudmenyn i en Android-telefon, där du kan lägga ut appgenvägar, widgets och andra finesser. Google har en egen standardlauncher som ingår i omodifierade versioner av Android, och de flesta tillverkare har launchers som ingår i sina respektive gränssnitt, exempelvis Samsung Touchwiz. Launchern är i regel enkel att byta ut, och det finns mängder av varianter i Google Play Store.
• Widget är i sin tur en slags “miniapp” du kan placera direkt på hemskärmen. Widgets kan läggas in som fristående mjukvaror eller knutna till en annan app, exempelvis musikkontroller till Spotify eller inkorgen från din epostklient. Vissa widgets kan även läggas in på låsskärmen.
• Roota innebär att få root-privilegier på telefonen, det vill säga privilegier för att modifiera hela telefonens filsystem. Det öppnar upp möjligheter för att göra djupare modifikationer i telefonens mjukvara och installera funktioner som annars inte hade tillåtits, men det är värt att ha i åtanke att garantin på pappret bryts när du rootar telefonen.
• Play Store är Googles egen applikationsbutik som finns tillgänglig på de flesta – men inte alla – Androidenheter.

Ios

• Springboard är namnet på användarsidan av telefonens mjukvara i Ios, och innefattar låsskärmen och hemskärmen. Springboard kan inte bytas ut av användaren utan att telefonen först jailbreakas.
• Widgets finns numera även till Ios, men de fungerar lite annorlunda från Android. De ligger i en egen avdelning av notifikationslisten som kallas “Today”.
• Jailbreak är kort och gott samma sak som att roota, fast för Ios. Det ger möjlighet att komma åt filsystemet i Ios och installera mjukvara som inte kommer från App Store. Genom jailbreak kan du göra större modifikationer i telefonens gränssnitt och installera andra finesser som annars inte hade gått att lägga in.
• App Store är Apples applikationsbutik till Ios och OS X.