Test: AMD Threadripper 1950X & 1920X – Nya kungar i entusiastsegmentet

Strömförbrukning och effektivitet

Inte minst på senare år har energieffektivitet blivit en minst lika viktig punkt att vidareutveckla som prestanda, både för stationära och bärbara datorer. För mobila enheter innebär energieffektiviteten bättre batteritid vilket har sina uppenbara fördelar, men även på den stationära sidan finns det goda skäl att vilja ha en strömsnål dator; dels innebär det lägre elkostnader i längden, och dels innebär det att systemet är snällare mot ditt nätaggregat. En låg strömförbrukning tenderar även att vara innebära mindre energi som kan omvandlas till värme.

Det finns flera aspekter hos energiförbrukningen som är värda att ta en titt på för att få en bild av en processors effektivitet. Tyvärr går det inte att pålitligt mäta den exakta förbrukningen hos endast processorn, utan istället får vi mäta för hela testsystemet inklusive moderkort och grafik och matcha komponenterna mellan systemen i möjligaste mån. Därefter kan vi granska förbrukningen för olika typer av belastningar.

Varje testsystem använder ett Geforce GTX 1070 Strix från Asus och drivs av nätaggregatet HX1000i från Corsair. Mätningen sker via en digital effektförbrukningsmätare som kan logga effekten varje sekund.

Genomsnittlig förbrukning – diskret grafik

Mängden kärnor sätter sitt tydliga avtryck när samtliga sätts i bruk. Threadripper är de hittills mest strömtörstiga processorerna vi testat, både i genomsnittlig och maximal förbrukning.

I spel, där samtliga kärnor inte kommer till lika full nytta, ser vi däremot att skillnaderna mellan modellerna jämnas ut. Threadripper ligger fortfarande högt, men förbrukningen är jämförbar med såväl Core i9-7900X som den betydligt äldre AMD FX-8350.

Genomsnittlig förbrukning – Vila

Medan tidigare testade Ryzen-processorer till AM4-plattformen ligger förhållandevis konstant i viloförbrukning ser vi en markant ökning hos Ryzen Threadripper till sockel TR4.

Effektivitet – diskret grafik

Effektförbrukningen i watt ger oss en bild av hur mycket energi som förbrukas i genomsnitt varje sekund under en belastning, en bra siffra att ha i åtanke för att exempelvis uppskatta hur mycket elräkningen kommer landa på om samma belastning körs kontinuerligt. Men det är inte så de flesta system körs, och det finns andra faktorer som är viktiga att ta med i beräkningen – exempelvis kan en processor dra mer ström per sekund, men samtidigt bli klar med sitt arbete snabbare än konkurrenterna. På så sätt kan processorn vara mer energieffektiv även om den drar mer ström.

För att få fram ett jämförande effektivitetsvärde kör vi våra effektförbrukningstester och granskar hur mycket energi som totalt har gått åt för arbetet, och dividerar sedan det med den totala mängden bildrutor som har renderats i en videokonvertering eller i ett speltest. Vi får då ett effektivitetsvärde i antal joule per renderad bildruta – ju lägre värde, högre effektivitet.

Videokonvertering – Handbrake

Trots rekordhög förbrukning ser vi här att flertrådsprestandan mångt och mycket väger upp för den ökade förbrukningen. Effektiviteten är något lägre än Intels genomsnitt, men fortfarande på en klart rimlig nivå jämfört med Bulldozer-baserade FX- och A10-modeller eller den ännu äldre Phenom II X6 1100T.

Spel – Civilization VI (DX11)

Effektiviteten i spel är förhållandevis konstant mellan modellerna då både förbrukning och prestanda är snarlik. Intel har här ett övertag, men effektiviteten kan skilja sig i andra speltitlar.