Test: AMD Threadripper 1950X & 1920X – Nya kungar i entusiastsegmentet

AMD Ryzen Threadripper 1920X & 1950X

Av de tre Ryzen Threadripper-processorer som har utannonserats av AMD är det de två toppmodellerna som idag står på testbänken: 1920X och 1950X. På den här sidan kikar vi närmare på specifikationerna för respektive processor, vad de fyller för roll i Threadripper-familjen och hur de positioneras gentemot Intels motsvarande utbud.

Hela Ryzen-familjen har gemensamt sitt rejäla L3-cacheminne på totalt 32 MB, sina 64 PCIe-kanaler och fyra DDR4-minneskanaler. Anmärkningsvärt är dock att AMD inte har segmenterat processorerna efter XFR-marginal och boostfrekvens; alla tre Threadripper-modeller har en maximal boostfrekvens på 4,0 GHz och möjlighet att sträcka sig ytterligare 200 MHz om kylningen räcker till. Samtliga har ett TDP-värde på 180 watt.

Ryzen Threadripper 1950X

Toppmodellen Threadripper 1950X har 16 fysiska kärnor som var och en kan använda SMT för två trådar per kärna. Det ger totalt 32 logiska kärnor som kan användas av operativsystemet, det högsta antalet hittills i en konsumentprocessor.

Basfrekvensen för 1950X ligger på 3,4 GHz, vilket är något lägre än lillebror 1920X. Med 96 kB L1-cache per kärna blir den totala mängden L1-cache 1,5 MB. Den totala mängden L2 är 8 MB, med 1 MB per kärna.

Ryzen Threadripper 1920X

Den näst mest påkostade Threadripper-modellen heter 1920X och erbjuder totalt 12 fysiska kärnor. Basfrekvensen är dock högre, 3,6 GHz, men boostfrekvens och XFR ligger på samma nivå som toppmodellen. Med färre kärnor kommer dock en lägre total mängd L1- och L2-cacheminne, men mängden per kärna ligger kvar på samma nivå.

Gaming compatibilty mode

Medan gott om kärnor är en klar fördel vid tunga beräkningar och multitasking så är det inte nödvändigtvis en fördel i spel, åtminstone inte över en viss gräns. Vissa titlar kan rent av få stabilitetsproblem när för många kärnor finns tillgängliga i systemet.

Threadripper är inte i första hand avsedd för gaming, men för de som även vill spela med sitt Threadripper-system finns möjligheten att aktivera ett kompatibilitetsläge. I det läget halveras antalet aktiva kärnor, så att Ryzen Threadripper 1950X får totalt åtta kärnor och Threadripper 1920X får totalt sex kärnor. Funktionen kan aktiveras i överklockningsverktyget AMD Master.

Threadripper vs Core i9

Threadripper konkurrerar i första hand mot Intels Core i9-serie sett till såväl pris som prestanda. Därför har vi sammanställt en jämförande tabell här nedanför där vi ställer de tre än så länge utannonserade Threadripper-modellerna mot Intels nuvarande flaggskepp.

Intel kommer successivt lansera fler modeller som ligger närmare Threadripper specifikationsmässigt, exempelvis kommande Core i9-7920X med 12 kärnor. Tills dess är det dock främst det nuvarande utbudet vi kommer jämföra mot.

Förutom antalet kärnor och PCIe-kanaler finns det ett par viktiga skillnader värda att lyfta. Den ena är att Intel använder ett annorlunda boostmönster, då samtliga åtta kärnor i i9-7900X kan gå hela vägen upp till 4,0 GHz samtidigt. I AMD:s fall gäller maximal boost på 4,0 GHz endast när maximalt fyra kärnor är aktiva. Intels boost går i sin tur upp till 4,5 GHz med färre kärnor, vilket kan innebära att tydligt övertag i enkeltrådade belastningar.

Minnesstödet är mycket snarlikt, med ett nativt minnesstöd på upp till 2 666 MHz för såväl Intel som AMD. AMD specificerar i sin tur för vilka typer av minneskonfigurationer som frekvenserna gäller. Vi kommer använda oss av samma single rank-minnen med fyra moduler för både Intel och AMD, och därmed också samma minnesfrekvens på 2 666 MHz.

Rent arkitekturellt har båda serierna sina för- och nackdelar. Intels Skylake-X-familj har stöd för AVX-512, vilket har visat sig kunna ge ett rejält försprång i flyttalsberäkningar som kan dra nytta av den instruktionsfamiljen. AMD har i sin tur uppvisat ett markant försprång i AES-kryptering, vilket även bör skala med antalet kärnor.

Intels Skylake-X-familj använder 1 MB L2-cache per kärna, medan Zen-arkitekturen använder 512 kB per kärna. Däremot har Threadripper 32 MB L3-cache, mer än dubbelt så mycket som de 13,75 MB som används i Core i9-7900X. Endast cachemängden är dock inte tillräckligt för att dra några slutsatser om prestandapåverkan, då Intel och AMD har strukturerat sitt cacheminne annorlunda och kan läsa från sina respektive cachenivåer olika snabbt. AMD:s L3-cache är exempelvis fördelat mellan de olika CCX-klustren, medan Intel har strukturerat sina kärnor – och därmed sin cache – i ett rutnät för effektivare åtkomst.