Strömförbrukning och effektivitet med GTX970

Strömförbrukning och effektivitet

Inte minst på senare år har energieffektivitet blivit en minst lika viktig punkt att vidareutveckla som prestanda, både för stationära och bärbara datorer. För mobila enheter innebär energieffektiviteten bättre batteritid vilket har sina uppenbara fördelar, men även på den stationära sidan finns det goda skäl att vilja ha en strömsnål dator; dels innebär det lägre elkostnader i längden, och dels innebär det att systemet är snällare mot ditt nätaggregat. En låg strömförbrukning tenderar även att vara innebära mindre energi som kan omvandlas till värme.

Det finns flera aspekter hos energiförbrukningen som är värda att ta en titt på för att få en bild av en processors effektivitet. Tyvärr går det inte att pålitligt mäta den exakta förbrukningen hos endast processorn, utan istället får vi mäta för hela testsystemet inklusive moderkort och grafik och matcha komponenterna mellan systemen i möjligaste mån. Därefter kan vi granska förbrukningen för olika typer av belastningar.

Varje testsystem använder ett Geforce GTX 970 G1 Gaming från Gigabyte och drivs av nätaggregatet HX1000i från Corsair. Mätningen sker via en digital effektförbrukningsmätare som kan logga effekten varje sekund.

Genomsnittlig förbrukning

Som i första hand serveranpassade processorer är det inte särskilt förvånande att alla våra testade Xeon-modeller utmärker sig med låg strömförbrukning, även när samtliga kärnor belastas med videokonvertering. De två L-märkta varianterna är några av de mest strömsnåla processorerna vi har testat hittills, och de kraftfullare modellerna E3-1280 v5 samt E3-1230 v5 konsumerar några watt mindre än sina syskon i Core i7-familjen.

Här får vi dock inte glömma att Xeon-processorerna har testats i ett lite enklare C232-moderkort, medan de Skylake-baserade Core-modellerna testats med ett Z170-moderkort. Moderkorten är allt annat än strömtörstiga i förhållande till andra komponenter i systemet, men kan innebära ett par watts felmarginal i jämförelsen.

Marginalerna minskas kraftigt när vi istället testar i systemen i ett spel, Alien Isolation. Här drar grafikkortet desto mer ström, så effektskillnaderna mellan processorerna blir av mindre vikt.

Effektivitet

Effektförbrukningen i watt ger oss en bild av hur mycket energi som förbrukas i genomsnitt varje sekund under en belastning, en bra siffra att ha i åtanke för att exempelvis uppskatta hur mycket elräkningen kommer landa på om samma belastning körs kontinuerligt. Men det är inte så de flesta system körs, och det finns andra faktorer som är viktiga att ta med i beräkningen – exempelvis kan en processor dra mer ström per sekund, men samtidigt bli klar med sitt arbete snabbare än konkurrenterna. På så sätt kan processorn vara mer energieffektiv även om den drar mer ström.

För att få fram ett jämförande effektivitetsvärde kör vi våra effektförbrukningstester och granskar hur mycket energi som totalt har gått åt för arbetet, och dividerar sedan det med den totala mängden bildrutor som har renderats i en videokonvertering eller i ett speltest. Vi får då ett effektivitetsvärde i antal joule per renderad bildruta – ju lägre värde, högre effektivitet.

Videokonvertering – Handbrake

När vi sedan väger energiförbrukningen mot prestandan vid videokonvertering toppar två Xeon-processorer listan – E3-1268L v5 och E3-1280 v5 är de två mest energieffektiva processorerna vi har testat hittills när det gäller just tung CPU-belastning. Det är inte illa med tanke på att flertrådsmonster som Broadwell-E-baserade i7-6900K och i7-6950X är med i jämförelsen.

Spel – Alien: Isolation

I motsvarande test men med ett spel istället för videokonvertering ligger Xeon E3v5 fortfarande bra till, men toppar inte längre listan. I och med att processorn har mindre inverkan på både prestanda och total effektförbrukning i det här testet är det mindre marginaler att tala om. Processorerna är fortfarande effektiva, men inte till en grad som sticker ut ur mängden.