Test: Glorious Panda-brytare – mytomspunnen panda

Glorious Panda är en entusiastbrytare som tidigare varit dyr och tillverkad i en väldigt begränsad utsträckning. Nu tas den till massorna. Vi har testat Glorious klon och jämför med originalet.

I den moderna tangentbordshobbyn finns det inte många ämnen som är mer mytomspunna än den så kallade Holy Panda-brytaren. I dag testar vi en klon av Holy Panda från den smått oväntade tillverkaren Glorious. Glorious är den tredje tillverkaren som säger sig äga maskineriet till Invyr Panda, en del av receptet för Holy Panda. Hur bra är slutprodukten och hur står den sig mot de andra Panda-brytarna?

Sammanfattning Glorious Panda

Att ingen annan tillverkare fått för sig att ta en entusiastbrytare till den stora massan tidigare är förvånande. Glorious tar taktpinnen och visar att de inte bara har koll på tangentbordsscenen utan också att de investerar i en framtid där hotswap står i centrum.

Glorious Panda är idag ett bra alternativ för de som vill ha mer taktilitet i sina brytare. Trots en högljudd fjäder och det faktum att den är skrapig, är brytaren en självklar rekommendation. Glorious Panda är enligt oss den bästa taktila brytaren i MX-format som är tillgänglig på den breda marknaden. Få fjädrar är bra i ursprungsskick och skrap framhävs inte i taktila brytare på samma sätt som i linjära. Vårt största problem med brytaren är att den saknar extrapiggar för PCB-montering, något som Glorious borde inkluderat för att stå ut bland övriga Panda-brytare.

Brytare för tangentbord styrs till stor del av populära vågor som gör att innovation glöms bort. Viss innovation har istället kommit från entusiaster. Det blev starten för de kända Holy Panda-brytarna.

Den taktila brytarmarknaden är ganska statisk och förutsägbar, historiskt sett. Vågor följs blint så fort något är ”inne” och till följd av det faller mycket av det innovativa bort.

Den moderna och breda tangentbordshobbyn, där användare bygger egna tangentbord från kit, har inte existerat länge. Om vi blickar tillbaka tio år så var de MX-kompatibla alternativen ganska begränsade och användare fick själva experimentera med befintliga resurser. Under den perioden växte brytaren Ergo Clear i popularitet. En användare tog en färdig Cherry MX Clear, en taktil brytare med tung fjäder, och bytte ut fjädern mot en brytare med betydligt lättare motstånd. Fjädervalet var fritt mellan Cherry MX Red, Brown eller Blue, som alla delar samma motstånd. Resultatet blev en lättare brytare som var mer taktil än det redan färdiga alternativet Cherry MX Brown – Ergo Clear.

Allt eftersom Ergo Clear växte i popularitet började tillverkare försöka efterlikna den och klonerna var ändlösa. Mest känd är kanske Zealio från hobbyisten Zeal, i samarbete med den kinesiska tillverkaren Gateron. Flera kinesiska tillverkare gav sig dock in i leken och marknaden svämmades snabbt över med Ergo Clear-kloner som besparar användaren tiden att slakta redan färdiga brytare för att bygga en egen Ergo Clear.

Med tiden kom fler och fler taktila alternativ till hobbymarknaden men de växte aldrig i popularitet på samma sätt som exempelvis Zealio. Förrän en dag, när hobbyisten Quakemz experimenterade fram vad han kallade Holy Panda. Namnet kommer från komponenterna som används: en obskyr och misslyckad linjär brytare, Invyr Panda och en Halo True eller Halo Clear.

Invyr Panda, som var huvudingrediensen i Holy Pandas, var inte lättillgängliga. Användare fick leta sig ut på eftermarknaden för att hitta de få som fanns att få tag på, ofta till obscent dyra priser. En Holy Panda på eftermarknaden kunde kosta uppemot 50 kronor per brytare, alltså närmre 5 000 kronor per tangentbord, i bara brytarkostnad. Trots det sålde de som smör och folk var som besatta.

På samma sätt som att Ergo Clear blev populär och tillverkare började skapa färdiga brytare som inspirerades av dem, så satte Holy Panda fart på maskineriet i Kina. Marknaden var mer mogen och tillverkarna identifierade snabbt de unika egenskaperna i Holy Panda, vilket ledde till att det inte tog lång tid innan vi fick brytare inspirerade av den. Även här kan nog brytaren Zealio klassas som den mest populära brytaren som är inspirerad av Holy Panda, nu kallad Zealio V2.

Stäng

Tillverkningen av Holy Panda-brytare har varit historiskt begränsad. Tillverkare har vid olika tillfällen påstått att nya tillverkningsomgångar varit omöjliga. Trots det har nya modeller, som påstås vara tillverkade med original-utrustning, släppts på marknaden.

Holy Panda höjdes till skyarna som MX-världens taktila frälsare och marknadspriserna blev därefter. Invyr Pandas var så eftertraktade att varje annons sålde slut inom minuter, till absurda priser. Anledningen var just att Invyr Pandas endast såldes i en runda och var således en bristvara som sinade mer och mer allt eftersom folk byggde sina Pandor.

Här hade de som låg bakom Invyr Panda-brytaren en stor möjlighet. De hade en produkt som gick från värdelös till guld värd över en natt. Lösningen är rimligtvis att göra fler? Jo, men det var innan tillverkaren bekräftade att formerna som använts för att gjuta brytarna var förstörda och att de inte gick att återskapa.

Med till synes tillintetgjorda gjutformar fortsatte Invyr Pandas att öka i värde, allt eftersom tillgängligheten sinade. Fram till en dag, då användaren SuperVan gick ut med att han helt plötsligt kommer tillverka Panda-brytaren igen och att Quakemz, som låg bakom Holy Panda, kommer få testa och bekräfta känslan i dem. Detta möttes snabbt av de som låg bakom Invyr Pandas, som menade att de försökt få till en ny runda av tillverkning men att gjutformarna inte längre ska ha existerat. Trots det tillverkades de nya pandorna med, enligt SuperVan, originalformarna och resultatet var identiskt med Invyr Pandas. Nu slapp användare jaga Invyr Pandas för cirka 50 kronor styck och kunde istället köpa dem för närmare sex kronor styck. De nya pandorna gick under lite olika namn: Bsun Pandas efter tillverkarens namn Bsun, Gsus Pandas och till sist YOK Pandas, som de heter än idag.

Kort efter att SuperVans panda-brytare, med till synes originalformar, började säljas till entusiaster, gick Drop ut med sin egen Holy Panda. Drop äger den andra delen av receptet i Holy Pandas, nämligen Halo True/Clear-stammen som används ihop med Invyr Panda-husen. Det intressanta var att även Drop menade att de hade åtkomst till originalformarna. SuperVan, som låg bakom YOK Pandas, påstod att det inte stämde. Drop körde sina Holy Panda-brytare ihop med en av medlemmarna som låg bakom originalet, Invyr Panda. Nu var gjutformarna helt plötsligt inte trasiga utan gick att använda, vilket går emot användarens tidigare uttalanden.

Drop körde därefter en ny runda av Holy Panda-brytarna, dock med undantaget att de då nämnde att originalformarna inte gick att använda, då de var för skadade, och att de istället använder nya formar.

Nu har vi alltså två aktörer som svär vid att de använder originalformar, samtidigt som de påstås ha varit trasiga från första rundan. Efter Drops första runda med, vad de skriver är originalformar, ska formarna ha blivit så skadade att de inte kunde återanvändas i en tredje runda.

Efter allt detta kommer Glorious in i bilden, även de säger sig ha ensamrätt till originalformarna av Invyr Panda och har skrivit på sin Twitter att de inte alls var trasiga utan gick att använda.

Stäng

Användning av Glorious Panda

Marknaden är ännu ung för denna typ av produkt. Glorious Pandas målgrupp är dels tangentbordsentusiaster som bygger egna tangentbord men kanske främst de som har hotswap-tangentbord. Glorious säljer modellen GMMK, ett modulärt tangentbord där användare enkelt kan byta ut brytarna utan att löda. Dessa modulära tangentbord samlas under termen hotswap och kommer, om vi får gissa, växa i popularitet. Det leder i sin tur till att det blir i tillverkarnas intresse att erbjuda lösa brytare, på samma sätt som Glorious har gjort med Glorious Panda.

Sett till Holy Panda, är känslan i Glorious Panda mycket lik. Det känns nästan som att det inte finns något motstånd innan det taktila guppet möts. Det är inte ett alltför skarpt gupp men den taktila händelsen är mer uttalad än samtliga Cherry-alternativ. Guppet är utdraget, vilket förstärker känslan av att nedtrycket faktiskt har hänt. Jämförelsevis är den taktila händelsen så kort och mjuk att det vid skrift nästan känns som en linjär brytare. Så är inte fallet med Holy Panda. Se nedan jämförelse mellan Holy Panda och Cherry MX Brown gjord av entusiasten HaaTa.

Vi saknar utrustning för att göra egna mätningar av Glorious Panda men den känsla vi upplever är så lik Holy Panda att kraftkurvan för Holy Panda ovan beskriver den taktila händelsen väl.

Hur kommer det sig att de känns lika? För att besvara den frågan måste vi först förstå varför en taktil brytare är taktil. Den första anledningen handlar om hur brytarstammen är utformad och den andra, ofta glömda detaljen, är kontaktlövet och hur det är böjt. Om vi jämför Glorious Panda mot originalreceptet med Halo True-stam och Invyr Panda-löv, så blir det snabbt tydligt att Glorious siktade på en 1:1-kopia.

I jämförelse med originalet är Glorious Panda snäppet mindre taktil. Guppet är något mer utdraget och avrundat i jämförelse med Holy Panda, vilket också återspeglas i stammen. Sett till vad de stora tillverkarna av kringutrustning kommer med, så finns det ingen brytare på dagens marknad som står sig mot Glorious Panda vad gäller taktilitet. Det tillverkare idag hänvisar till som måttstock för taktila brytare är Cherry MX Brown, som i vår mening är nästintill linjär.

Brytaren är något skrapig, något som är att vänta, då Glorious inte applicerar någon form av fabrikationssmörja i brytaren. Vi gissar att den bakomliggande anledningen är att entusiaster och egenbyggare föredrar att applicera egen smörja enligt sin egna preferens.  Genom att inte applicera något från fabrik besparar Glorious användare tid att göra rent dem i exempelvis en ultraljudstvätt. Skrap är däremot något som inte upplevs på samma sätt i taktila brytare. På grund av den taktila händelsen blir nedslaget skarpt och mer som ett hopp, än en konstant försänkning.

En annan skillnad är materialet. Invyr Panda hade ett topphus av en obekräftad nylonblandning, medan Glorious Panda är gjord av polykarbonat. En sådan detalj påverkar ljudet av brytaren, speciellt på uppslaget och det klapp som hörs när brytaren återställs. Glorious Panda låter mer åt det tomma och platta hållet, medan Holy Panda är mer djup i sin karaktär. Ljudet från huset är överlag behagligt, speciellt på styvare plåtmaterial i tangentbordet. Fjädern i Glorious Panda är dock urkass. Den har ett tydligt ping som inte försvinner, även efter att vi har smort dem, vilket är ovanligt. Enligt Glorious är det koreanska nickelpläterade stålfjädrar. Sydkorea anses vara det land som levererar flest och bäst eftermarknadsfjädrar. Det har partnertillverkaren inte lyckats med i Glorious Panda.

Nedan är ett ljudklipp från Glorious Panda i en TXCP, ett egenbyggt tangentbord från koreanska TXKeyboards med en styv monteringsplatta av stål.

Utan att veta detaljerna kring hur en brytare gjuts, kan vi tycka att den största missen som Glorious har gjort med sin klon är att inte välja att inkludera extra piggar för PCB-montering. Just nu är brytarna endast rustade för plåtmontering, vilket gör det omständligt att få dem helt raka i byggen. De extra piggarna för PCB-montering är enkla att knipsa av om de inte är kompatibla med ett tangentbord som endast stödjer plåtmonterade brytare och har således inga nackdelar.