Test: Intel Core i9-7900X – Intel tar bort fartspärren

Strömförbrukning och effektivitet

Inte minst på senare år har energieffektivitet blivit en minst lika viktig punkt att vidareutveckla som prestanda, både för stationära och bärbara datorer. För mobila enheter innebär energieffektiviteten bättre batteritid vilket har sina uppenbara fördelar, men även på den stationära sidan finns det goda skäl att vilja ha en strömsnål dator; dels innebär det lägre elkostnader i längden, och dels innebär det att systemet är snällare mot ditt nätaggregat. En låg strömförbrukning tenderar även att vara innebära mindre energi som kan omvandlas till värme.

Det finns flera aspekter hos energiförbrukningen som är värda att ta en titt på för att få en bild av en processors effektivitet. Tyvärr går det inte att pålitligt mäta den exakta förbrukningen hos endast processorn, utan istället får vi mäta för hela testsystemet inklusive moderkort och grafik och matcha komponenterna mellan systemen i möjligaste mån. Därefter kan vi granska förbrukningen för olika typer av belastningar.

Varje testsystem använder ett Geforce GTX 1070 Strix från Asus och drivs av nätaggregatet HX1000i från Corsair. Mätningen sker via en digital effektförbrukningsmätare som kan logga effekten varje sekund.

Effektförbrukning – belastning

Här ser vi baksidan av den ökade prestandan med Core i9-7900X. Notera att vårt testsystem inte kör den högsta möjliga klockfrekvensen när den använder automatiskt läge, men att den saken bör komma att ändras med kommande UEFI- och Windows-uppdateringar. Därför har vi kört testet både med automatisk klockfrekvens och med låst frekvens till 4,0 GHz, vilket är vad processorn borde köra när alla tio kärnor belastas.

När den körs i maximal klockfrekvens på samtliga kärnor slukar Core i9-7900X ohyggliga mängder ström, både i genomsnitt och som maximalvärde. Effektförbrukningen är inte fullt lika brutal i automatiskt läge, men ha i åtanke att de högre värdet är var processorn borde ligga när den presterar som avsett.

Vi ser en snarlik bild även i speltestet, men med mindre marginaler. Här står grafikkortet för en större del av belastningen, så skillnader mellan processorerna slätas ut.

Genomsnittlig förbrukning – Vila

Viloförbrukningen ser inte illa ut i förhållande till vilken klass av processor det handlar om – snittförbrukningen ligger ungefär i linje med AMD Ryzen 7 1800X. Här är resultatet med låst klockfrekvens mindre relevant då processorn inte kommer köra alla kärnor i så hög klockfrekvens om de inte belastas.

Effektivitet – diskret grafik

Effektförbrukningen i watt ger oss en bild av hur mycket energi som förbrukas i genomsnitt varje sekund under en belastning, en bra siffra att ha i åtanke för att exempelvis uppskatta hur mycket elräkningen kommer landa på om samma belastning körs kontinuerligt. Men det är inte så de flesta system körs, och det finns andra faktorer som är viktiga att ta med i beräkningen – exempelvis kan en processor dra mer ström per sekund, men samtidigt bli klar med sitt arbete snabbare än konkurrenterna. På så sätt kan processorn vara mer energieffektiv även om den drar mer ström.

För att få fram ett jämförande effektivitetsvärde kör vi våra effektförbrukningstester och granskar hur mycket energi som totalt har gått åt för arbetet, och dividerar sedan det med den totala mängden bildrutor som har renderats i en videokonvertering eller i ett speltest. Vi får då ett effektivitetsvärde i antal joule per renderad bildruta – ju lägre värde, högre effektivitet.

Videokonvertering – Handbrake

Här är det intressant att notera att den extra prestandan i Handbrake inte tycks vara tillräckligt för att väga upp för den extra effektförbrukningen. Valet av moderkort kan spela in i resultatet, men resultaten pekar mot att Skylake-X faktiskt är något mindre energieffektiv vid full belastning än sin föregångare.

Spel – Civilization VI (DX11)

Samma sak kan vi notera i Civilization VI, men till och med mer extremt. Här är även AMD:s flaggskeppsprocessorer mer energieffektiva.