Design, konstruktion och demontering
Utvecklat för att vara ergonomiskt, minimalistiskt och effektivt; det går oss inte förbi att HHKB2 är ett av de snyggaste tangentborden på marknaden. Flera år av forskning och tillverkning av prototyper har lett oss till den här brädan: Topre-entusiasternas givna val.
Design och konstruktion
Den nästan symmetriska layouten är det första som slår oss med HHKB2. Det är en populär layout som har inspirerat många egna byggen i entusiastvärlden, kallad kort och gott ”HHKB layout”. HHKB2 var inte först med layouten men Happy Hacking-serien gjorde layouten omåttligt populär. Vi kommer att gå in på layouten lite senare i vårt test men vi kunde inte hjälpa att undvika att lägga märke till hur iögonfallande layouten är och hur det påverkar helhetsintrycket.
Vi märkte även snabbt hur lätt tangentbordet känns i handen. HHKB2 är ett rangelbygge, men det talar inte nödvändigtvis om hur bra eller dåligt tangentbordet är. Chassit är byggt av en topp och en botten, båda i matt ABS-plast, vilket är i linje med andra Topre-bord. Varför är det då så mycket lättare? Leopold Fc660c, ett Topre som vi tidigare har testat, väger exempelvis cirka 50 procent mer, trots att formfraktorn ligger nära. Vi misstänker att anledningen till HHKB2:s låga vikt ligger under huven snarare än i materialen. Eller snarare: i avsaknaden av material.
I det nedre högra hörnet av framsidan finns HHKB-logotypen. Här bryts bottenradens symmetri. På baksidan hittar vi inte mindre än två externa USB-portar, miniUSB-anslutningsporten samt en DIP-brytare.
Undersidan är lite intressant, både i positiv och negativ bemärkelse. Först och främst finns en DIP-karta på baksidan som beskriver de olika funktionerna som styrs via DIP-brytarna. Det finns även två utfällbara fötter, båda har tre olika lägen, så att vi själva kan bestämma hur brant vinkel vi vill använda HHKB2 i. Hittills är allt i sin ordning på tangentbordets undersida. Åtminstone tills vi inser att det saknas gummifötter. Ett lätt tangentbord utan några som helst gummifötter är som att bjuda upp till dans på vårt skrivbord. Mer om det senare i testet.
Om vi summerar det första intrycket av HHKB2 så är vi inte särskilt imponerade av byggkvaliteten, men det är ett väldigt estetiskt tilltalande litet bord. Pluspoäng för att vi kan justera skrivvinkeln i tre lägen och plus för DIP-brytarna, med tanke på att tangentbordet inte är programmerbart i standardutförande.
Demontering och modifiering
Det har blivit dags att ta en titt under huven på HHKB2 och även passa på att utföra några modifikationer enligt våra preferenser. Detta är modifikationer som vi gjorde efter vårt testande med syfte att visa vad du kan göra för att förbättra det. Under vår testperiod använde vi det utan modifikationer. På dagens agenda står i alla fall smörj, dämpning och nedtystning av stammar.
I vår arsenal hittar vi Super Lube-olja samt fett, Silence X-ringar, bitumen och bildämpningsskum. Det finns alternativ till samtliga av våra val, exempelvis Krytox-olja samt fett är ett populärt alternativ. För Silence X-ringar finns exempelvis Deskey’s dämpningsringar. För dämpningsskummet går det bra att använda gamla mus- och yogamattor eller något annat liknande material.
Vi börjar med att använda en keycap-dragare för att få av samtliga keycaps. Intressant nog har PFU sett till att lägga två gummidynor under mellanslagstangenten, som en form av dämpning. Det är en detalj vi inte tidigare har sett i något tangentbord, väldigt imponerande!
Innan vi kan gå vidare och sära på den nedre och övre halvan av tangentbordet så behöver vi först lossa tre skruvar. Vi hittar skruvarna på undersidans övre del. Därefter kan vi lyfta isär chassidelarna.
Vi ser till att vara försiktiga när vi särar på chassidelar i Topre-tangentbord eftersom de i regel har ett dotterkort för USB-anslutningen som fäster från PCBn. Så är även fallet i HHKB2.
Plasten är tydligt markerad ”ABS”, vilket är samma typ av plast som Lego tillverkas i. När vi lossar på anslutningskabeln ser vi till att göra det i plaständen på varje sida. Om vi drar i kablarna så finns det en risk för att de går sönder. När det är gjort så är vi redo att börja skruva loss de många skruvarna som fäster HHKB2s PCB i brytarplattan.
När skruvarna är avlägsnade vänder vi tillbaka det övre chassit och PCBn så att det vilar på vår arbetsyta. Därefter lyfter vi försiktigt av toppen så att vi inte har flygande gummikoner och fjädrar överallt.
Först och främst: var är monteringsplattan? HHKB2 har ingen extern monteringsplatta som de andra Topre-borden som vi har kikat på. Leopold Fc660c har till exempel en monteringsplatta i stål. Avsaknaden av en extern metallplatta skulle i det här fallet förklara en del av den viktskillnad som finns mellan just Fc660c och HHKB2. Det innebär att HHKB2 bör kännas annorlunda mot andra Topre-bord vid användning. Det kapitlet får vi vänta med lite. I sedvanlig Topre-ordning så hittar vi även en vit smörja i stabilisatorerna.
Vi börjar med att trycka ut samtliga stammar ur sina brytarhöljen. Det gör vi för att kunna komma åt att smörja brytarskenorna som stammen har kontakt med. Det går bra att använda fingrarna från ovansidan för att trycka ut dem men vi brukar försiktigt trycka med vår pensels baksida. Det finns inga rätt eller fel så länge som vi ser till att vara försiktiga för att inte skada brytarna.
Med stammarna ute kan vi börja smörja alla skenor. Vi använder idag Super Lube-olja för plast mot plast (rött), och Super Lube-fett för metall mot plast (grönt). För svåråtkomliga områden, till exempel vid mellanslagstangenten, så går det bra att använda en tandpetare för att få in fettklickar. Vad gäller mängd så är stabilisatorerna rätt förlåtande med fett, men överdriv inte. Vad gäller oljan så är vår preferens ett tunt lager. Prova dig gärna fram. Det som du bör ha i åtanke är att det är enklare att lägga på mer än ta bort olja. Börja därför tunt.
Innan vi trycker tillbaka stammarna ska vi montera Silence X-ringar över dem för att dämpa uppslaget. Topre, till skillnad från en MX-baserad brytare, har en tendens att låta mer vid uppslag än nedslag, därför finns det eftermarknadsringar som vi kan trä på stammen. Ringarna är i någon form av mjuk, tunn plast. Stammen slår emot brytarhuset när den återgår till neutralt läge efter nedslag. Med ringarna kommer det att vara mjuk plast mot hård plast, istället för hård plast mot hård plast.
När ringarna är monterade kan vi montera tillbaka dem i brytarhuset genom att se till att benen på stammen går längs med skenorna. De klickas i när vi trycker på dem.
Nu när allt är på plats kan vi börja dämpa chassit och det behöver inte vara mer petigt än du själv gör det till. Vi skär inte materialet särskilt exakt men resultatet blir bra ändå. Var därför inte rädd om du råkar missa en yta.
Vi har två material att tillgå: bildämpningsskum och bitumen, en typ av dämppapp. Bitumen använder vi i det övre chassit, som även agerar integrerad monteringsplatta. Det gör vi för att dämpa vibrationerna vid skrift. Vi använder därefter bildämpningsskum för att minimera resonansutrymmet i chassit. Den främre delen av tangentbordet har för lite utrymme för att få plats med en rad dämpningsskum, därför skippar vi den delen.
Nu kan vi börja montera iho-, nej! Vet ni vad? Vi fick feeling. En oplanerad modifikation är i sin ordning. Vi byter ut gummikonerna mot eftermarknadskoner! Steg 1, ut med det gamla…
…och in med det nya! Om vi lyfter upp den chassihalvan med hjälp av böcker eller liknande så blir det betydligt enklare att få allt på sin rätta plats. På så sätt kommer inte stammarna att flytta på konerna medan vi placerar tillbaka vår PCB. De koner vi byter till är BKE Redux Lights, en kopia av de koner som återfanns i Topre-tangentbord, så som vissa Sony BKE-tangentbord, ett äldre videoredigeringstangentbord. De här konerna ökar taktiliteten markant i jämförelse med de mer avrundade konerna som finns som standard. Vi gillar båda varianterna, det är skönt att kunna variera vardagen lite.
Lyft på PCB och börja skruva fast det.
När det är klart återstår endast det sista steget: att ansluta och föra ihop halvorna igen samt skruva ihop tangentbordet.
