Test: Toshiba TR200 – 3D-nand är framtiden, men inte utan DRAM

SLC-Cache

Precis som alla andra TLC-baserade enheter så använder sig TR200 av en SLC-cache. Utan att gå in på detaljer så kan vi sammanfatta det som att enheten använder en del av sin lagringskapacitet för att simulera SLC-NAND. SLC har betydligt bättre prestanda och genom att mellanlanda i en liten SLC-cache, kan man hålla prestandan på en hög nivå. Det är detta som gör att TLC-enheter kan i många fall prestera på liknande nivåer som MLC-enheter. Den stora frågan är då hur stor SLC-cachen är och vad som händer när den tar slut.

För att testa det så gör vi ett sekventiellt skrivtest till enheten under 100 sekunder och sedan analyserar vi prestandaresultat. Med hjälp av det så har vi gjort ett diagram med två mätvärden. Den ena visar antalet MB/s över tid. Det andra mäter totala mängden skrivna megabyte över tiden.

Vi ser tydligt att skrivprestandan ligger på 400-450 MB/s i 18-19 sekunder (6,5 GB). Därefter faller den rejält ner till mellan 50-140 MB/s och det är ingen vacker syn vi ser. Det ser ut som om TR200 inte har någon form av “Direct to TLC”-funktion. Det betyder att alla skrivningar som görs måste gå till SLC för att sedan flyttas över till TLC vartefter. Det betyder i sin tur att samtidigt som data måste flyttas från SLC till TLC så ska nya skrivningar göras till SLC. När allt detta ska göra på en gång så orkar inte kontrollern med och prestandan blir lidande.

Detta var ett stort problem för exempelvis Intel 600p och det ser ut som om TR200 har samma problem. En annan lösning är att när SLC-cachen är full så skrivs alla ny data till TLC direkt. Den data som redan finns i SLC kommer istället flyttas över till TLC när enheten är i vila. Vi tror att man den funktionaliteten hade TR200 varit betydligt snabbare. Hur mycket det påverkar enhetens prestanda i övrigt, ska vi titta på nu.