WD flyttar upp sin mellanklass-SSD från SATA till PCIe. Är det bra eller dåligt, kan den klå de bästa SATA-enheterna och hur står den sig mot Intel 600p som etablerade kategorin? Vi har testat WD Blue SN500!
Att navigera Western Digitals produktsortiment har alltid varit enkelt. Vill du ha den snabbaste tittar du på företagets Black-serie. Om du istället vill ha billigt och strömsnålt, utan krav på prestanda, tittar du istället på deras Green-serie. I mitten har du den serie som riktar sig till de allra flesta, WD Blue. Blue är enheter för de som vill ha en enhet som är “lagom”. En enhet som kanske inte slår några hastighetsrekord, men som ändå ger fullt tillräckligt med prestanda och funktioner. Denna fördelning har alltid funnits bland WDs hårddiskar och när de började göra SSDer i slutet av 2016, tog de med sig samma namnstandard.
Två och ett halvt år senare har WD lanserat ett antal nya SSD-enheter i Green-, Blue- och Black-serierna. Green har alltid varit en billigare SATA-enhet som saknar DRAM och har låg prestanda. Black har istället varit en PCIe-enhet med riktigt bra prestanda. I dagsläget är skillnaden mellan dessa två enheter gigantisk. WD Green är en av de långsammaste enheterna vi testat (27 MB/s i NHSB Client) och Black är en av de snabbaste vi testat (340 MB/s i NHSB Client). WD Blue borde givetvis hamna någonstans mitt i mellan och hittills har WD använt sig av SATA-gränssnittet och en lite kraftigare kontroller än vad Green har. Det gör WD Blue betydligt snabbare än Green (99 MB/s NHSB Client), men avståndet till Black är fortfarande väldigt stort.
Nu lanserar WD en ny version i Blue-serien som förflyttar mellanklassenheten från SATA till PCIe och NVMe. Den nya enheten är baserad på samma plattform som företaget gjorde för WD Black, med några nerskärningar för att dra ner på kostnader och strömförbrukning. Resultatet är att nya WD Blue kommer att vara något dyrare än den gamla men också betydligt snabbare.
Specifikationer
Lagringskapacitet | 500 GB |
---|---|
Kontroller | Western Digital in-house |
Minnesteknik | 3D-TLC 256Gbit BICS (64 layer Toggle) |
Gränssnitt | PCI-Express 3.0 X2 NVMe 1.3 |
DRAM cacheminne | N/A |
Sekventiell läshastighet | 1700 MB/s |
Sekventiell skrivhastighet | 1450 MB/s (SLC-cache) |
Slumpmässig läshastighet vid 4K | 275 000 IOPS |
Slumpmässig skrivhastighet vid 4K | 300 000 IOPS |
Firmware | 201000WD |
Strömförbrukning - vila/aktiv | 0,025 / 5,94 W |
MTBF | 1 750 000 |
Formfaktor | M.2 B & M-key |
Garanti | 5 år (300 TBW) |
Närmaste konkurenter | Crucial P1, Intel 660p, Adata SX6000 Pro, Kingston A1000 |
Det finns flera olika sätt att göra en billigare PCIe-enhet. Ett sätt är att använda QLC-NAND, vilket exempelvis Intel och Crucial har gjort. Ett annat sätt är att använda en mindre kraftfull kontroller och i vissa fall även skippa DRAM, vilket är vad WD har gjort. WD har i princip tagit den kontroller som idag används i WD Black och delat den på mitten. Denna version av kontrollern har samma funktioner som den fullstora (läs mer om den i vår artikel om WD Black) men denna använder bara två PCIe-banor istället för fyra. Gissningsvis har tillverkaren även halverat antalet NAND-kanaler till fyra för att ytterligare få ner strömförbrukning och tillverkningskostnaden. Det gör att enheten är begränsad till överföringar på ungefär 2000 MB/s. Det är dock betydligt mer än de 550 MB/s som är max för SATA-enheter. En annan skillnad med Black är att Blue saknar DRAM och det är oklart om Blue använder HBM-minne istället. WD medger att någon form av cache används och då troligtvis någon form av internt minne inne i själva kontrollern. Resultatet borde vara betydligt sämre prestanda men också lägre strömförbrukning.
Tittar vi på specifikationerna för WD Blue SN500 ser vi att enheten är begränsad till ungefär 1700 MB/s, vilket är betydligt långsammare än Black men också tre gånger snabbare än vad gamla WD Blue kan leverera. Även om WD Blue inte kommer vara något fartmonster så ser den ut att vara märkbart snabbare än dagens snabbaste SATA-enheter. Ett plus i kanten till att WD har fem års garanti även på sina mellanklass-enheter.
Modeller
Storlek | DRAM | SLC cache | Skrivprestanda TLC | TBW | NAND | Pris |
---|---|---|---|---|---|---|
250 GB | N/A | ? | ? MB/s | 150 TB | ? | |
500 GB | N/A | ~7 GB | 750 MB/s | 300 TB | 16 x 256 Gbit | |
1 TB | N/A | ? | ? MB/s | ? TB | ? | Kommer senare |
WD Blue SN500 släpps i nuläget endast i två modeller, 250 GB och 500 GB) vilket vi tycker är synd. Vi har svårt att se varför WD inte skulle kunna släppa en 1 TB-modell direkt från start. WD har dock sagt att en 1 TB-version är på väg men att de ännu inte fastställt något lanseringsdatum. Enheten vi testar idag är 500 GB-modellen och troligtvis den som de flesta kommer vara intresserade av. WD använder samma SLC-cache som Black och det betyder att enheten har en statisk SLC-cache på ungefär 7 GB. När cahcen är slut skrivs data direkt till TLC och då sjunker prestandan till ungefär 750 MB/s.
Komponenter
Enhetens design är ganska annorlunda jämfört med vad vi är vana att se. SN500 härstammar från en av WDs OEM-enhet (enheter som endast säljs till stora tillverkare som HP, Lenovo, Dell och så vidare) vid namn SN520. Hela enheten består av endast två kretsar, en kontroller och en krets med NAND. WD har valt att släppa enheten i M.2-2280 formatet, men dessa två kretsar skulle enkelt få plats på en mindre formfaktor. Tillverkaren har gissningsvis valt 2280 på grund av bättre kompatibilitet. Kontrollern är av samma arkitektur som WD Black, men denna har endast fyra kanaler och två PCI-Express banor. Detta gör kontrollern betydligt mindre och därmed också billigare att tillverka. Minneskretsen är Sandisk 64L 3D-TLC med 256 Gbit per NAND-enhet. För 500 GB-modellen ger det oss 16 NAND-enheter
Prestanda
Prestandamässigt bjuder inte WD Blue SN500 på några större överraskningar och levererar ungefär den prestanda vi hade förväntat oss. Det är dock intressant att jämföra med Crucial P1 som använder en helt annan lösning för att få ner priset på enheten. Det är också intressant att jämföra med exempelvis Kingston A1000 som använder en liknande design. Crucials P1 är riktigt snabb under lättare belastning och riktigt långsam under tyngre last. Kingston A1000 är tvärtom och presterar bättre ju tyngre belastning den utsätts den för. WD Blue SN500 är någonstans mitt emellan dessa. I lättare belastning är WD Blue SN500 märkbart långsammare än de snabbare enheterna (WD Black, Samsung 970 Evo. Adata SX8200 Pro) men samtidigt också betydligt snabbare än vad någon SATA-enhet kan leverera.
WD Blue SN500 är inte designad att slå några prestandarekord. Den är designad för att vara bättre än SATA-enheter och det tycker vi att WD har lyckas med. Sekventiell prestanda (både läsa och skriv) är långt över vad en SATA-enhet klarar av även om vi tycker att sekventiell läsprestanda borde ha varit bättre. Våra NHSB-tester ger också betydligt bättre prestanda än exempelvis Samsung 860 Pro som i dagsläget är den snabbaste SATA-enheten vi testat. Även när det gäller strömförbrukning ser det bra ut för WDs nya mellanklass-enhet. Prestandamässigt skulle vi säga att WD Blue SN500 ger fullt tillräcklig prestanda för de allra flesta.
Sammanfattning
Prestandaskillnaden mellan de långsammaste och de snabbaste enheterna är enorm. I dagsläget ligger de flesta mellanklass-enheter fortfarande kvar på gamla SATA-gränssnittet. Men det börjar dyka upp allt fler mellanklass-enheter på PCIe och det betyder att även de långsammare enheterna blir betydligt bättre än vad de tidigare varit. Intel var först i detta segment när 600p lanserades för några år sedan och nu börjar det dyka upp allt fler enheter i den allt viktigare delen av SSD-marknaden. WD har nu tagit ett stort och viktigt kliv när man positionerar sin mainstream-serie, Blue, som en PCIe-enhet.
I vår mening har WD gjort en enhet som har vad som krävs för att bli en ledare i det här segmentet. De närmaste konkurrenterna kommer i dagsläget från Crucial P1, Intel 660p, Adata SX6000 Pro och Kingston A1000. Vilken som är bäst beror lite på vad du är ute efter men vi skulle säga att WDs Blue är den enhet som har minst svagheter. Vi önskar bara att WD hade släppt en 1 TB-modell också.
Be the first to leave a review.
Kan passa bra som sekundär lagringsenhet i en dator med exempelvis X470- eller B450-moderkort, eftersom M.2_2-enheten (via chipset) i dessa är max x2. Men helt klart, en 1TB-modell saknas.
Ja det skulle funka. Personligen skulle jag kunna tänka mig en sån här 500GB som primär SSD och sedan ha en 1TB eller 2TB 860 Qvo (SATA) som sekundär lagring.
Jo så kan det vara, men avgörande hur man skall konfigurera måste baseras på vad som gagnar systemet som helhet bäst. Behöver man inte snabb program-/applikationsladdning utan är mer betjänt av snabb laddning av data (mediafiler, databaser etc), då behöver ju inte systemdisken (om det är där program är lagrade) vara den snabbaste.
Vad gäller speldatorer dock, då är ju inte applikation och data uppdelat utan residerar på samma enhet, vilken behöver vara snabb – och oftast stor. För att uppnå det senare till rimlig kostnad kan de som besitter nämnda moderkort (X470/B450 samt X399) nyttja AMDs StoreMI, detta har med framgång applicerats i ett par datorer medelst 4-8TB HDD (as slow) + Samsung PM961/256GB (as fast). Edit: Tips till de som vill installera StoreMI. Tillse att FAST-enheten är utan partition samt att partitionsshemat är detsamma som för SLOW-enheten. Mao så måste båda vara antingen GPT eller MBR. Detta är odokumenterat av Amd,… Läs hela »
Hur kan du rekommendera denna när en annan hårdvarusida testade dess 4kb prestanda som visade sig vara vara urusel och sämst presterande av alla testade nvme-diskar. Random 4kb i låg ködjup är väl det Windows mest använder sig av?
Jag tycker artikeln är väldigt bra skriven men missvisande när ni endast tar med era egna testbenchmarks.
Hej klappa. Vi går givetvis endast på våra egna testresultat. Vilket resultat en SSD kan variera kraftigt beroende på i vilket sammanhang man testar. Det spelar exempelvis stor roll om du har gjort en precondition på enheten först. Det spelar också roll vilket testsystem du använder, vilka storage drivers du använder, vilket OS du kör, om du kört några andra tester innan och i så fall vilka. Det spelar också roll hur länge du kör testet, om du använder ett medel över flera tester eller om du bara kör ett test osv osv osv. Vi vet att vi testat alla… Läs hela »