Test: WD Green – HDD-klassiker i SSD-format

WD Green SSD

Precis som alla andra TLC-enheter så kommer WD Green med en SLC-cache som används för att ge enheten dugliga specifikationer. För 120GB-modellen så är cachen ungefär 3 GB stor och på den större 240GB-modellen så är den 6 GB.

I vanlig ordning så är prestandan bra så länge SLC-cachen inte blir full. Men då den är mycket liten och det inte finns så mycket NAND att tillgå så räknar vi inte med att någon av enheterna ska vara något fartmonster. I övrigt så har enheten många likheter med Sandisk SSD Plus och vi misstänker att WD helt enkelt tagit Sandisks enhet och justerat firmware något.

Till skillnad från Sandisk SSD Plus så kommer WD Green endast i två modeller och det är på 120GB och 240GB. Det gör att vill man ha en lite större SSD så får man istället till på WD Blue som är en något dyrare och snabbare SSD. Vi kommer idag att testa båda modellerna och vi förväntar oss inga hastighetsrekord. Modellen på 120GB misstänker vi kommer att vara en av de långsammaste enheter som vi någonsin testat. Flera tillverkare har slutat med 120GB-enheter för att prestandan inte räcker till. Förutom det så saknar WD Green DRAM och det kommer att påverka prestandan negativt, särskilt i våra NHSB-tester.

Både 120GB- och 240GB- modellerna ser identiska ut inuti och båda har fyra stycken minneschip. Den enda skillnaden är artikelnumret på minneskretsarna. Modellen på 120 GB har fyra stycken Sandisk 05497 032G och storebror på 240GB har fyra stycken Sandisk 05498 064G. Även dessa chip är identiska förutom att den ena har två stycken NAND-enheter och de andra har fyra, i varje chip. Det ger oss en total kapacitet på 128 respektive 256 gigabyte.

Båda enheterna använder Silicon Motions SM2258XT-kontroller som är identisk med den SM2258 som vi tidigare sett i exempelvis Intels 540s-enheter. Den enda skillnaden är att 2258XT fungerar utan DRAM.