Vi testar två olika AMD64-baserade processorer vid 2.2 GHz. Nylanserade Athlon 64 3400+ mäter sina krafter mot AMDs flaggskepp, Athlon 64 FX-51.

Vid AMDs lanseringen av Athlon64 tillkännagav man två olika processorserier baserade på Athlon 64-arkitekturen. En av dem var Athlon 64 som använder sig av AMDs PR-rating system för att namnge de olika modellerna. Athlon 64 FX var den andra serien som lanserades och var mer eller mindre en desktopvariant av AMDs tidigare lanserade serverprocessor Opteron.

Det är väldigt få skillnader rent tekniskt mellan Athlon 64 och Athlon 64 FX varav denna recension kommer fokusera sig på de eventuella prestandaskillnader vi kan hitta. I fokus står inte helt oväntat Athlon 64 3400+ processorn som lanseras idag. Men då detta är första gången vi har möjlighet att jämföra de två processorserierna vid samma klockfrekvens är Athlon 64 FX51 också ett mycket intressant tillägg.

Både Athlon 64 3400+ och Athlon 64 FX51 arbetar vid en 2.2 GHz klockfrekvens, de använder även samma grundarkitektur men vad är det då som skiljer dem åt?


Den enda riktiga skillnaden mellan Athlon 64 och Athlon 64 FX ligger i användandet av arkitekturens integrerade minneskontroller. AMD64-arkitekturens integrerade minneskontroller har vi gått igenom i detalj tidigare när vi recenserade Athlon 64 3200+ så för att få en bättre överblick av dess funktion och uppbyggnad rekommenderar vi att man läser mer här.
Det AMD gjort med Athlon 64 FX, eller rättare sagt inte gjort med Athlon 64, är att man använder dubbla datakanaler mellan processorns integrerade minneskontroller och systemminnet. Athlon 64 har enbart en minneskanal jämfört med Athlon 64 FX och Opterons två kanaler.

Effekten av detta blir att Athlon 64 FX teoretiskt sätt har dubbelt så hög minnesbandbredd. I klartext, Athlon 64 FX ska kunna flytta dubbelt så mycket data mellan processorn och minnet som Athlon 64 under en given tidsperiod.

  Athlon 64 Athlon 64 FX Athlon XP
Minneskontroller:
Integrerad singelkanal
Integrerad dubbelkanal
Extern dubbelkanal i nForce2-chipset
Minnesstöd:
DDR400
DDR400
DDR400
Maximal Minnesbandbredd:
3.2 GB/s
6.4 GB/s
6.4 GB/s
Maximal processorbandbredd:
6.4 GB/s
6.4 GB/s
3.2 GB/s

Som vi ser här t.o.m. Athlon XP-processorerna dubbelt så hög minnesbandbredd som sin efterföljare Athlon 64. Detta är dock enbart om man använder ett moderkortchipset med stöd för dubbla minneskanaler då Athlon XP inte har en integrerad minneskontroller. Men som vi också kan urskilja från tabellen har Athlon XP en kraftig flaskhals i.o.m. att processorbussen inte klarar mer än 3.2 GB/s överföring.

Rent teoretiskt sätt har alltså Athlon 64 FX ett mycket kraftigt övertag mot Athlon 64 men det är väldigt sällan teori och praktik går hand i hand. Först och främst kommer bandbreddsbegränsningarna bara märkas när man just behöver skicka stora mängder information fram och tillbaka och för det andra har Athlon 64 FX faktiskt en liten akilleshäl vad gäller minneshanteringen.
Problemet stavas ECC (Error Correction Code) och är ett arv från
AMDs servermodell av AMD64-arkitekturen, Opteron. ECC är en teknik som
används på mer eller mindre alla datorer med höga stablitets-
och säkerhets-krav.
ECC är enkelt förklarat en kod som kontrollerar den data som lagras i minnet och om datan skadas kan den även reparera den automatiskt. Det tar, inte helt oväntat, lite extra tid för minnet att hantera informationen då den kontrolleras konstant vilket ger en något ökad latency och även om man kan stänga av ECC ger de ECC/registrerade minnesmodulerna man måste använda lite högre latency än vanliga DDR-minnen. Skillnaderna är inte jättestora men de finns där och kan hjälpa Athlon 64-systemen att knappa in lite på Athlon 64 FX försprång i bandbredd.

Innan vi går vidare med våra prestandatester som kommer skilja teori från praktik är det dags att titta lite närmare på våra två kombattanter.


Rent fysiskt har de två AMD-processorerna också några små skillnader, närmare bestämt 186 st. Athlon 64 använder sig av 754 pins för sitt processor/socket-interface medan Athlon 64 FX använder hela 940 pins. Dessa pins hanterar alla kontakt mellan processorn och resten av systemet vilket gör att vi egentligen redan förklarat den stora skillnaden i pins. 186 st pins extra krävs när processorn använder sig av dubbla minneskanaler. Precis som att du behöver mer asfalt för att bygga två vägar behöver du fler pins för att använda två minneskanaler.
Ska vi vara riktigt petiga är det dock bara 185 pins som är tillängnade den andra minneskanalen, den sista pinen hanterar ECC-funktionen som inte krävs för ett dubbelkanalssystem.

På bilderna nedan kan man se den stora skillnaden i antalet pins på de båda processorerna som i övrigt bara skiljs åt på deras märkning.

 

OBS! Bilderna är på Athlon64 3200+ och används enbart för att visa de fysiska skillnaderna mellan Athlon64 och Athlon64 FX

Det finns inte så mycket mer att nämna kring processorerna så vi går raskt vidare.

Alla prestandatester som vi snart kommer gotta oss i är för Athlon 64/64 FX utförda på moderkort baserade kring NVIDIAs nForce3 150-chipset. Därför ska vi ta en snabb genomgång av detta chipset innan vi skyndar vidare med det riktigt intressanta, testresultaten.


I vår Athlon64 3200+ recension använde vi oss av ett VIA K8T800-baserat moderkort vid våra prestandatester. Tyvärr har detta moderkort försvunnit ur testlabbet och vi har inte lyckats få tag på en ersättare i tid för denna recension. Istället har vi gått över till NVIDIAs nForce3 150-chipset för Athlon64 3400+ testerna, nämligen Shuttle AN50R. Även vårt Athlon 64 FX-system använder sig av ett nForce3-baserat moderkort i form av ASUS SK8N. I fallet för Athlon 64 FX är namnet på chipset nForce3 Pro men skillnaderna är obefintliga, förutom då Athlon 64 FX-stödet på Pro-chipset.

Tack vare nForce3-chipset ligger vår
CPUs HT-länk på 600MHz i båda riktningarna, till
skillnad från VIA’s K8T800, som har en HT-frekvens på 800MHz.
Något annat som skiljer nForce 150 från K8T800 är att nForce
3 150 enbart har 8-bit bussbredd uppströms. Standard för HT-länken
är 16-bitar åt båda hållen. Detta gör att nForce
3 150 har en del flaskhalsar vilket faktiskt visar sig i testerna.

Vi gick igenom detta lite kort i vår Athlon64 3200+ recension men vi har även sammanställt en liten tabell som förklarar skillnaderna med HyperTransport implemationen för de två chipseten. När ni tittar i tabellen tänk då på att HyperTransport arbetar med DDR-teknik, dvs 800MHz är effektivt 1.6GHz.

  HyperTransport: nForce3 150 vs. K8T800
  NVIDIA nForce3 150 VIA K8T800
HT-frekvens för CPU
600MHz (1,2GHz DDR)
800MHz (1,6GHz DDR)
HT-bitbredd uppströms
8bit
16bit
HT-bitbredd nedströms
16bit
16bit
total bandbredd upp
1200Mbyte/s
3200Mbyte/s
total bandbredd ner
2400MByte/s
3200MByte/s
total bandbredd
3600MByte/s
6400MByte/s

Fördelen med nVidias lösning ligger i att allting är integrerat i ett chip. Via nForce3-chippet går kommunikation med AGP, ljudkort, PCI, I/O, Nätverkskontrollers och diverse hårddiskkontrollers. På så sätt får man ner latencyn och kommunikationen mellan delarna går mycket snabbare. Detta resulterar i att prestandaförlusten inte blir så stor som man kan tro av vad bandbredderna visar.

Tyvärr har vi inte hittat något bra blockdiagram för NVIDIAs nForce3-chipset men featuremässigt skiljer det sig inte direkt från andra chipset i dagsläget. Det som kan vara värt att nämna är dock bristen på SATA-stöd vilket gör att moderkort baserade på detta chipset kräver externa SATA-kontrollers, detta ska dock rättas till med det kommande nForce3 250-chipset som även ska använda sig av en 800 MHz HT-länk.

Nu är det så dags att ge sig på prestandatesterna.


Testsystem
AMD Athlon64 FX
Processor:
Athlon64 FX51 (Hammer, 1.6 GHz HT, 1MB L2-cache)
Moderkort:

ASUS SK8N (NVIDIA nForce3 Pro)

RAM:
2 x 512MB TWINX1024RE-3200LL
AMD Athlon64
Processor:
Athlon64 3400+ (Hammer, 1.6 GHz HT, 1MB L2-cache)
Moderkort:

Shuttle AN50R (NVIDIA nForce3 150)

RAM:
2 x 256MB Corsair TWINX512-3200LL
AMD AthlonXP
Processor:
AthlonXP 3200+ (Barton, 400 MHz FSB, 512KB L2-cache)
Moderkort:

ABIT NF7-S v2.0 (NVIDIA nForce2)

RAM:
2 x 256MB Corsair TWINX512-3200LL
Intel Pentium 4
Processor:
Intel Pentium 4 3.2 GHz Extreme Edition (800MHz FSB, 512KB L2-cache + 3 MB L3-cache)
Intel Pentium 4 2.8Ghz (800MHz 512Kb L2 Cache)
Moderkort:

ABIT IC7-MAX3 (Intel 875P)

RAM:
2 x 256MB GeILPC3500 Ultra CL2
Övrig hårdvara som återfinns i alla testsystem
Grafikkort:
nVidia GeForce FX5900 Ultra@ 475/950MHz
Hårddisk:
120GB S-ATA Seagate Baracuda V
Mjukvara
Operativsystem:
Windows XP Professional SP1
Upplösning:
1024x768x32bit, 90Hz
Drivrutiner:
nVidia Detonator 51.75
DirectX 9.0b
Intel Chipset Driver 5.0.2
Testprogram:

Sisoftware Sandra 2003
Aquamark 3
Comanche 4 Demo benchmark
Unreal Tournament 2003 demo v.2206
Quake 3:Arena v1.32
3Dmark2001 SE 330
3Dmark 2003
Audioactive Production Studio 2.04j (Fraunhofer II encoder)
Winace v2.20
PCMark 2002 Pro
PCMark04 Pro
SPECviewperf 7.1
WCPUID
DivX 5.1

Då processortillverkarna ofta har få testexemplar av nya processorer tillgängliga vid nylanseringar lider vi ofta av märkbara tidsbegränsningar som kan sätta sina spår i testresultaten. Så är även fallet denna gång då även Jul och nyårshelger gjort sig påminda. Vi har tidigare nämnt att vi fick gå över till en nForce3-baserad plattform för Athlon64-testerna och det har inneburit en del markant förändrade resultat som ni kommer se under recensionens gång.
Vårt testsystem för Athlon64 FX51 kom direkt från AMD i form av en hel dator och tyvärr nådde inte de minnena som användes upp riktigt till de krav vi ställde. Vi gick därför till Corsair och fick tag i deras

TWINX1024RE-3200LL

minnesmoduler som är certifierade för 2-3-2-6 minnestimings vilket var de vi använde under våra tester.
Dessa moduler är ett av de absolut bästa valen för ett Athlon64 FX-system och man kan läsa mer om dessa moduler här.
Det visade sig även att 2-3-2-6 var de bästa minnestimings vi kunde använda i vårt Athlon64-system vilket passade bra i jämförelsen mot Athlon64 FX. För Intel och AthlonXP-systemen användes 2-2-5-2 timings.

Det FX51-system vi erhöll av AMD hade även den senaste beta-versionen av Windows XP 64-bit Edition installerad varav vi inkluderat ett par 64-bit tester på detta system. Då det inte finns mycket mjukvara för detta operativsystem är det mer eller mindre helt syntetiska tester men kan ändå vara värt att titta närmare på.
64-bit tester i Linux var även planerade men fick tyvärr läggas på hyllan pga. tidsbrist. Men när vi återigen får in AMDs Athlon64-processorer i testlabbet ska även 64-bit Linux-tester inkluderas.

Nu är det dock äntligen dags att vältra sig i lite prestandatester!


Vi börjar med lite minnestester och det med hjälp av SiSoft Sandra 2003. Först ut är buffered memory benchmark.












Ni kanske kommer
ihåg det vi skrev om Athlon64 FX och dess minnesbandbredd, i SiSoft
Sandra går nästan teori och praktik hand i hand. Athlon 64 FX registerar
nästan dubbelt så hög minnesbandbredd som Athlon64 3400+ och
även Intels Pentium 4-system får se sig akterseglade med klar marginal.
Vi vet dock sedan tidigare att SiSoft Sandras testresultat ofta skiljer sig
en hel del mot verkliga applikationer så frågan är bara hur
mycket detta kommer påverka de kommande testerna.











I unbuffered-testet påverkas resultaten mer av minnestimings och snabb åtkomsttid. Här ser vi också att Athlon64 FX har tappat stora delar av sitt försprång till de övriga systemen och även om FX51:an ger klart bättre värde än 3400+ är det Intel som drar längsta strået i detta test.

Det står helt klart att Athlon64 FX har ett stort övertag i minnesbandbredd mot sitt syskon, Athlon64. Frågan är hur långt detta kan räcka och om FX-systemets högre latency (pga. dess registrerade minnesmoduler) kan ge utslag i mindre syntetiska applikationer.


Det första 3D-testet vi ger oss på är det mycket systemkrävande spelet Commanche 4.











Detta var ett test som Intel dominerade med eftertryck efter deras lansering av Pentium 4 Extreme Edition. Nu är AMD dock på väg att återställa balansen då Athlon64 FX väger in på mer eller mindre exakt samma resultat som Intels flaggskepp. Även Athlon64 3400+ biter ifrån riktigt bra och ligger tätt bakom de två testledarna trots sin relativt låga minnesbandbredd. Låg latency är förmodligen nyckelordet här med hjälp av den integrerade minneskontrollern.









UT2003 har alltid varit ett av AMDs favorittester och här krossar Athlon64 FX51 och Athlon 3400+ motståndet. Den enda som hänger med hjälpligt är Athlon64 3200+. Det är också värt att notera de ytterst små marginalerna mellan FX51 och 3400+, saknaden i minnesbandbredd verkar vägas upp rejält av den mycket låga latencyn på 3400+.









Quake3 har visat sig vara ett riktigt cacheälskande test och Pentium 4 EE med 2 MB L3-cache dominerar fortfarande detta test. FX51 och 3400+ gör dock ett bra jobb med att minska försprånget till Intels flaggskepp.









3Dmark2001 är en bra indikator för ett systems generella prestanda och även om grafikkortet blir en flaskhals i detta test ser vi märkbara skillnader mellan de olika systemen. Vi har också en ny ledare i detta test då Athlon64 FX51 knuffar ner P4 3.2 EE till en andra plats. Även Athlon64 3400+ närmar sig Intels flaggskepp med raska steg. Återigen skildrars knappst bandbreddskillnaderna i den verkliga prestandan då Athlon64 klarar sig exemplariskt trots sin singelkanals minneskontroller.

Låt oss gå vidare med lite vardagsapplikationer.


Audio och video-encodning har alltid varit en av Intels starka sidor, mycket pga. deras SSE/SSE2-instruktioner som med rätt stöd kan öka prestandan avsevärt i multimediaapplikationer. Nu har dock AMD stöd för både SSE och SSE2-instruktioner i deras Athlon64-processorer så det ska bli intressant att se vilka resultat vi får i dessa tester. Först ut har vi ett videoklipp i MPEG(1)-format som vi kodar om till DivX 5.1 i 780 kbps. Vi valde att inte koda om ljudet i detta test.












Även
detta är ett test som förlitar sig mycket på minnesbandbredd,
cacheminne och låg latency. Ännu en gång ser vi hur Intels
flaggskepp får se sig besegerat av AMDs motsvarighet Athlon64 FX51
men även den nylanserade Athlon64 3400+ smiter förbi, vilket är
mäkta imponerande med tanke på prisskillnaden.









För att testa hur pass bra processorn är på att hantera ljudencoding tar vi en 200 MB WAV-fil och gör om den till MP3 i 192 kbps. I detta test är det mycket fokus på ren processorhastighet och Intel har varit dominerande i detta test tidigare men även här är det ombytta roller. Athlon64-processorerna klarar sig exemplariskt trots sina i sammanhanget låga klockfrekvenser. FX51 och 3400+ arbetar vid exakt samma klockfrekvens och ger även exakt samma resultat.

Härnäst ska vi ta samma WAV-fil fast istället ska vi komprimera den med förlustlös komprimering med hjälp av WinAce.









Winace och filkomprimering överhuvudtaget förlitar sig väldigt mycket på processorns möjlighet att hantera stora mängder data. Något som innebör hög belastning på cacheminne och systemminnet. I detta test hade vi förväntat oss en hård strid mellan Intel och AMDs flaggskepp men AMD imponerar återigen med ypperlig prestanda. Vad som är kanske mest talande är prestandan med Athlon64 3400+ som faktiskt är 15% bättre än för 3200+. Detta trots att det enbart skiljer 10% i klockfrekvens mellan de två, svaret är förmodligen den integrerade minneskontrollern som vid varje klockfrekvensökning på processorn får högre intern hastighet och lägre latency.











Ovan hittar vi några syntetiska tester från PCMark2002 som mäter generell "kontorsprestanda". Egentligen hade vi velat använda Sysmark här men vi är inte allt för sugna på att slänga tusentals kronor på ett syntetiskt test när det finns sådana som är gratis. Som vi ser är CPU-testet nästan uteslutande begränsat av antal MHz. Minnestestet visar dock upp helt andra resultat.

Minnestestet i PCMark2002 kan vi lika gärna bortse ifrån då det utan tvekan lägger för mycket vikt vid cacheminnet vilket gör att EE-modellernas enorma L3-cache gör dem oslagbara. Men vi tog med testet denna gång för att se effekterna av Athlon64-processorns utökade L2-cache och Athlon64 FX-systemets höga minnesbandbredd. Athlon64 FX ger också bra prestanda i detta test men det är fortfarande helt för kraftig fokus på cacheminne för att AMD ska komma nära Pentium 4 EE.

Låt oss gå vidare med lite mer workstationbetonade tester i form av SPECViewperf 7.1.


De avancerade 3D-testerna utförs med SPECviewperf 7.1. För er som inte är bekanta med SPECviewperf så är det ett testprogram som innehåller 3D-renderingar från sex olika 3D program som finns på marknaden i dag och används i professionella sammanhang. Testerna som körs är följande:

  • Dessa tester körs i fönster och påverkas därför av systemets skrivbordsupplösning. Under våra tester använda vi oss av en upplösning på 1024x768x32bit och en uppdateringsfrekvens på 90Hz.


























































    SPECViewperf är ett mycket krävande test för hela systemet och placeringarna i de olika deltesten skiftar frekvent. Vi har lite svårt att ta de på fullt allvar pga. nForce3-chipsets konstiga uppförande i vissa av testerna. Ett solklart exempel är dx-08 där alla tre Athlon64-systemen får makabert dåligt resultat. Knappt 50 fps som kan jämföras med de 80 fps vi fick med VIA K8T800/3200+ kombinationen. Vi hoppas det kommer en lösning på detta inom kort då nForce3-chipset har kapacitet att hänga med VIA K8T800 trots sin lägre klockade HyperTransport buss.
    Prestandan är i övrigt relativt jämn mellan Intel och AMDs toppmodeller där man delar på segrarna testet igenom.

    Prestandasummering
    I vanlig ordning är Intel mycket starka i de syntetiska testerna men AMD har verkligen revanscherat sig prestandamässigt sedan vi senast jämförde P4 EE och Athlon64. Athlon64 FX51 är den nya prestandakungen på PC-marknaden men även den nylanserade Athlon64 3400+ har gett oss mycket imponerande besked. Vi skrev följande i vår Athlon64 3200+ recension förra året;
    ”Den integrerade minneskontrollern på Athlon64 har också stora framtidspotential då inte bara den rena processorkraften ökar i takt med att klockfrekvenserna på processorn ökar. Även minnesprestandan kommer få en extra kick vid varje klockfrekvensuppdatering och när AMD går över till 0.09micron kommer den effektiva prestandaskalningen för K8-arkitekturen visa sitt rätta ansikte.”
    Vi är ännu inte framme vid AMDs 0.09micron processorer men redan nu ser vi prov på athlon64-processorns enorma potential vid uppskalning av klockfrekvenser. Trots en relativt liten klockfrekvensökning på 200 MHz ger 3400+ i flera tester klart bättre prestanda än sin föregångare 3200+. Och sin underlägsna minnesbandbredd till trots klarar den faktiskt att hänga på Athlon64 FX51 riktigt bra i mer eller mindre alla tester.

    Athlon64 FX51 ger alltså bäst prestanda i dagsläget men med tanke på den extremt dyra systemkostnaden är Athlon64 3400+ ett klart bättre val. Det är faktiskt väldigt svårt att överhuvudtaget se en anledning till att köpa ett Athlon64 FX-system i dagsläget när Athlon64 ger likvärdig prestanda för en mycket lägre kostnad.
    Då har vi inte ens räknat in Athlon64-systemets klart bättre överklockningspotential med flera bra moderkort att välja mellan och det faktum att ECC/Registrerade minnesmoduler inte är de mest överklockningsvänliga på marknaden.

    När vi ändå är inne på överklockning tänkte vi undersöka vad AMDs senaste alster bjuder på inom just detta område.


    Då det Athlon64 FX-system vi fick från AMD använde sig av ett specialdesignat moderkort utan spänningsinställningar och liknande valde vi att vänta med överklockningstesterna på denna plattform tills vi har ett testsystem med bättre grundförutsättningar.
    Men Shuttle AN50R gav oss i alla fall klart godkända överklockningsmöjligheter för vår Athlon64 3400+ processor och med hjälp av en Zalman CNSP7000-Cu kylare och 1.6v (1.5v original) lyckades vi pressa upp processorn i följande hastighet.

    Detta var alltså den högsta stabila hastighet vi kunde uppnå och med tanke på att AMD inom en inte allt för kort framtid kommer gå över till 0.09micron är detta ändå klart acceptabla överklockningsresultat. Eftersom vi inte kunde bjuda på några överklockningsresutlat överhuvudtaget i vår Athlon64 3200+ recension tänkte vi ge er lite mer valuta för läsandet denna gång. Här nedan har vi sex olika prestandatester där även det överklockade 3400+ systemet är inkluderat.

















    Ännu en gång ser vi prov på Athlon64-processorns mycket fina prestandaskalning i takt med en ökad klockfrekvens. Vid 2.42 GHz borde prestandan vara relativt likvärdig den på en Athlon64 3600+ processor då 2.4 GHz är nästa klockfrekvens för AMDs Athlon64-processorer. Vid denna hastighet är det bara Quake3 som blir en för mäktig uppgift men i de övriga testerna är den överklockade Athlon64-processorn onekligen kung.

    Innan vi summerar denna recension ska vi bjuda er på ett par prestandatester i Microsofts kommande operativsystem Windows XP 64-bit Edition.


    Det första testet vi körde var NVIDIAs Blobby Dancer som var det 64-bit test som följde AMDs Athlon64 FX51-system. De flesta som besökte vårt bås på DreamHack Winter 2003 har något sett detta demo då det visades flitigt på vår projektor. Demot finns optimerat både för 32-bit och 64-bit vilket gör en direkt jämförelse mycket enkelt. I våra tester med Athlon64 FX-systemet fick vi följande resultat.

      32-bit (fps) 64-bit (fps)
    Prestandaskillnad (%)
    NVIDIA Blobby Dancer:
    21.96
    27.86
    ~ 27%

    En prestandaskillnad på runt 27% är verkligen imponerande och om vi kommer se prestandaökningar ens i närheten av detta när vi går över till 64-bit operativsystem och applikationer ser det verkligen ljust ut. Enligt AMDs egna tester kommer prestandaökningen tills stor del av det extra antalet registers i AMD64-arkitekturen men även de nya SSE2-instruktionerna.

    Det enda testprogram vi fick fram som hade stöd för Microsofts Windows XP 64-bit Edition var en betaversion av SiSoftwares Sandra 2004 applikation. Det är ett rakt igenom syntetiskt testprogram men då många av våra läsare önskat 64-bit tester tog vi tillfället i akt och gjorde några snabba tester även med denna mjukvara.

    Här är en sammanställning över de tester och resultat vi fick fram. Vi har även räknat ut den precentuella prestandaskillnaden i de olika testerna, grön text betyder att 64-bit versionen var snabbare och röd text betyder att 32-bit versionen var snabbare.

      32-bit 64-bit
    Prestandaskillnad (%)
    CPU
    Alu
    9011
    10138
    +12,5
    FPU/iSSE2
    3479/4531
    3879/4064
    +11,5/-11,5
    CPU Multimedia
    Int iSSE2
    16448
    16227
    -1,4
    Float iSSE2
    21719
    22919
    +5,5
    Memory
    Int buff.
    5721
    5899
    +3,1
    Float buff.
    5656
    5836
    +3,2
    Cache
    2KB block
    16224
    18937
    +16,7
    256MB block
    2690
    2789
    +3,7

    Av nio registrerade resultat var 7 till fördel för Windows 64-bit Edition medan 2 gav sämre resultat. Den procentuella skillnaden var också olika genom de 9 testerna men överlag var 64-bit versionen 4.8% snabbare.
    Vi kommer inte gå in på djupare analyser av testresultaten då varken operativsystemet eller testprogrammet är färdigutvecklade. Även om det ser klart positivt ut för framtiden ska vi också påminna om att detta är syntetiska tester och kan skilja sig avsevärt mot verkliga applikationer. Men det finns onekligen potential i 64-bit arkitekturen så nu får vi bara hoppas att mjukvarutillverkarna utnyttjar detta.

    Här nedan finns skärmdumpar på de olika SiSoft Sandra-testerna.


    CPU 32-bit

    CPU Multimedia 32-bit

    Memory 32-bit

    Cache 32-bit
           

    CPU 64-bit

    CPU Multimedia 64-bit

    Memory 64-bit

    Cache 64-bit

    Då var det alltså dags att försöka sammanfatta våra intryck efter denna recension. Även om vi tittat närmare på både Athlon64 3400+ och Athlon64 FX51 i denna recension är de den förstnämnda vi kommer fokusera på här. AMD Athlon64 3400+ lanseras alltså officiellt idag och även om det enbart är en högre klockad Athlon64-processor är det ett märkbart lyft i prestanda från AMDs första modell, 3200+. Som vi nämnde i prestandasummeringen är det till stor del pga. Athlon64s integrerade minneskontroller som gör att processorn verkligen använder de extra MHz:en på absolut bästa sätt.

    Om vi tittar på de processorer vi testat här idag så ligger flera av dem i en priskategori som inte många konsumenter riktar sig mot. Vi har gjort en liten pristabell över toppmodellerna som sammanfattar läget rätt bra.

      Pris
    AMD Athlon64 FX51
    ~7700kr
    AMD Athlon64 3400+
    ~4500kr
    AMD Athlon64 3200+
    ~3000kr
    Intel Pentium 4 3.2 EE
    ~8800kr

    AMD Athlon64 FX51 och Intel Pentium 4 3.2 EE är fortfarande långt utanför de flestas budget och med tanke på hur Athlon64 3400+ presterat i våra tester känns det minst sagt svårt att motivera ett köp av dessa monsterprocessorer. Athlon64 3400+ ger i de flesta tester likvärdig prestanda som dessa giganter och det till nästan halva priset.

    Även om Athlon64 FX-serien snart kommer få utökning i form av Athlon64 FX53 känns det som att Athlon64 FX behöver sin kommande Socket 939-plattform för att inte hamna i skuggan av sitt yngre syskon.
    Intel Pentium 4 Extreme Edition känns också som ett avklarat kapitel så länge priserna stannar på den nivå de är idag. Intel måste få ut sin Prescott-kärna relativt snart för att inte börja tappa ytterligare mark mot AMD. Tyvärr har vi inte kunnat jämföra Athlon64-processorerna mot Intels ”vanliga” Pentium 4 3.2 GHz som ligger i prisklassen mellan Athlon64 3200+ och 3400+. Vi hoppas kunna få in denna processor i testlabbet snarast då det är Athlon64-seriens huvudsakliga motståndare i dagsläget.

    Det känns onekligen som att AMD är på rätt väg och vi väntar nu mer än någonsin mot deras övergång till 0.09micron. Detta borde kunna ge AMD64-arkitekturen helt nya möjligheter att öka i klockfrekvens vilket vi vid det här laget lärt oss leder till ett märkbart prestandalyft.

    Leave a Reply

    Please Login to comment
      Subscribe  
    Notifiera vid