Test: Geforce GTX 1070 Ti från Asus, MSI och Palit – Spiken i kistan för Radeon Vega

Testsystem och metod

För våra grafiktester använder vi två moderna och identiska testsystem baserade på Intels Haswell-E-plattform. Hjärtat i systemen är flaggskeppsprocessorn Intel Core i7-5960X med totalt åtta kärnor och 16 trådar, och en maximal klockfrekvens på 3,5 gigahertz under boost. Processorn kompletteras med en DDR4-minnesmodul per kanal, för totalt 16 gigabyte som körs i 2 400 megahertz och timing-inställningarna 14-16-16-31. Med våra nya testsystem tar vi även steget över till Windows 10 för att vara garderade inför ett antal års kommande speltester.

Tre standardupplösningar

Vi använder oss av Ultra HD-skärmar från Acer med en maximal upplösning på 3 840 x 2 160 pixel och en uppdateringsfrekvens på 60 hertz. Det låter oss köra de tre vanligaste standardupplösningarna idag:

• 3 840 x 2 160 (Ultra HD)
• 2 560 x 1 440 (Quad HD)
• 1 920 x 1 080 (Full HD)

Speltester och 99:e percentilen

Vi prestandatestar grafikkorten med en rad olika speltitlar med olika genrer och belastningsnivåer. Beroende på spel så använder vi antingen spelet inbyggda benchmark-funktion eller tredjepartsverktyget Presentmon. I båda fallen sparar vi en lista på alla bildrutor som har renderats under testet, och hur lång tid varje enskild ruta tog att rendera, frametimes.

Det finns flera sätt att mäta prestandan hos ett grafikkort utifrån de renderade bildrutorna, där det kanske vanligaste och mest talande för många är genomsnittet (totalt antal renderade bildrutor / total renderingstid), mätt i bildrutor per sekund (fps).

Endast genomsnittet ger inte en bild av hur stabil prestandan är, ett grafikkort kan gå från mycket hög bildfrekvens till mycket låg, fram och tillbaka men ändå ge ett till synes bra genomsnitt. Därför används i regel även minimum, det vill säga hur lågt fps-värdet är när det är som lägst.

Problemet med att endast använda minimum är att det bygger på värdet på en enda bildruta, nämligen den som tagit längst tid att rendera. Då det finns många faktorer som kan få en enda bildruta att ta extra lång tid att rendera riskerar det att ge en felaktig bild av hur stabil bildfrekvensen är.

Istället använder vi oss av de bildrutor som ligger under den övre 99:e percentilen i renderingstid. Vad det innebär i praktiken är att vi sorterar alla bildrutor efter renderingstid och stryker den procent som tog längst tid att rendera. Därefter räknar vi på nytt ut minimum. Metoden är inte perfekt, men ger åtminstone en något mer verklighetstrogen bild av hur stabil grafikkortets bildfrekvens är.

Strömförbrukning och energieffektivitet

Vi mäter flera olika aspekter hos våra testsystem för att få en bild av grafikkortens effektförbrukning och energieffektivitet. Vi belastar systemet med Hitman (2016) i våra tre standardupplösningar, samtidigt som vi loggar effektförbrukningen under hela testförloppet med hjälp av digitala effektmätare från Watts Up. På så sätt kan vi se förbrukningen för hela testet, sekund för sekund.

Därifrån hämtar vi sedan tre olika värden. Först mäter vi den maximala effektförbrukningen som noteras under hela testet för att få en bild av hur mycket hela systemet som mest drar från vägguttaget under tunga spelbelastningar, vilket bland annat är en bra siffra att ha i åtanke när du ska matcha med ett rätt nätaggregat. Därefter räknar vi ut genomsnittet under hela testet, vilket är bra att ha i åtanke exempelvis om du vill hålla koll på hur stor inverkan blir på elräkningen. Till sist räknar vi ut hur mycket prestanda du faktiskt får ut ur en enhet energi med kortet installerat. Vi gör detta genom att räkna ut den totala mängden energi som har förbrukats under hela testet, mätt i joule, och sedan dividerar det med den totala mängden bildrutor som har renderats. På så sätt får vi ut ett värde för energieffektivitet, mätt i joule per bildruta – ju lägre det värdet är, desto bättre presterar kortet i förhållande till sin energiförbrukning.

Ljudnivå och temperatur

Vi mäter ljudnivån hos grafikkorten efter att de monterats i ett chassi med stängd sida, och hela systemet belastas med upprepade rundor Futuremark Stresstest. Därefter mäter vi ljudnivån på 30 centimeters avstånd med en decibelmätare. Under samma test mäter vi även den maximala temperaturen som kretsen når under belastningen. Testet sker i ett ekodämpat rum så att så mycket som möjligt av den uppmätta ljudnivån ska komma från själva systemet och inte reflekterat ljud från väggarna.