TV-spel utan TV? – input lag och responstid

Redan för 30 år sedan tågade spelkonsolerna in i våra vardagsrum och gjorde digital underhållnings-succé, då med den enda bildkällan vi hade tillgängliga i hemmet, nämligen TV:n. Nu i modern tid så har både spelkonsoler och skärmpaneler utvecklats och vem hade kunna tro att man någonsin skulle börja tävla professionellt inom data- och TV-spel?

Så med TV-spel som utgångspunkt, vad har hänt med utvecklingen av TV-apparater och skärmar under de senaste åren och vad är det som skiljer dem åt? Lär dig det och mycket mer i denna artikel där vi tittar närmare på det och vad du ska tänka på när det kommer till just display för TV-spel.

Som konsol-gamer, vad är skillnaden mellan en TV och en skärm?

Det kan vara förståeligt att man ser en bildskärm som en TV i mindre storlek utan TV-mottagare, eller för den delen det motsatta. Det är allt som oftast betydligt mer som skiljer dem åt och det är inte minst intressant för TV-spelsfantaster.

TV-apparater och skärmar utvecklas olika redan från grunden, där TV-apparater fokuserar på att återge en så bra film- och TV-upplevelse som möjligt medan skärmar har mer specifika användningsområden såsom kontor, gaming eller innehållsskapande. TV-apparater ger mycket tum för pengarna men ofta på bekostnad av panelens latensegenskaper (fördröjningar), medan skärmar ofta kommer i mindre tumstorlek och är tillverkade för ett specifikt ändamål som beskrivet ovan.

När det kommer till just gaming så är det ingen tillfällighet att all tävlingsinriktad E-sport på konsol idag spelas på gamingskärmar. Här är det latenser som spelar roll och kan vara skillnad mellan vinst eller förlust.

Alla är vi olika och för att hitta rätt för just dig måste du först identifiera vilken typ av gamer du är. Söker du den största bilden för tillbakalutat spelande i soffan med kompisarna så är TV det bästa alternativet idag, men för dig som spelar mer tävlingsinriktade fighting- eller shooter-spel, kanske online med polarna eller brinner för snabba racing-titlar så kan du få fördelar av en skärm istället för en TV.

Input lag och responstid – avgörande faktor för dig som vill vara först

Ofta blandar man ihop de olika fördröjningarna som finns när man pratar om skärmar och TV-apparater. Vi börjar med att reda ut begreppen och varför de är viktiga när det kommer till gaming. Det finns två huvudsakliga latenser (fördröjningar) som kan påverka spelupplevelsen – input lag och responstid. De båda mäts i millisekunder men deras funktion och effekt skiljer sig åt.

Input lag – Den tid det tar från och med att du rör en knapp på handkontrollen tills att något händer på skärmen

Input lag berättar alltså om hur lång tid det tar för exempelvis en karaktär i ett spel att reagera och agera på din knapptryckning. Det är av förklarliga skäl ingen specifikation som du som filmnjutare behöver vara bekymrad över men som gamer finns det definitivt anledning till att kolla närmare på specifikationerna för din utrustning.

Det börjar vid knapptryckningen på din handkontroll som då skickar en signal till din spelkonsol som ska tolkas och renderas innan den skickas vidare till bildpanelen som ska ta emot signalen och visa upp den på skärmen. Medan alla dessa moment går nästan förbluffande snabbt är det inte alltid snabbt nog.

Det hör inte till ovanligheten att TV-apparater, även dyra flaggskeppsmodeller, har allt från 20 upp till över 40 millisekunders fördröjning från att en signal kommer in i apparaten tills att det faktiskt händer något på TV:n. Det är med andra ord den tid som det tar för själva TV-apparaten att tolka och behandla signalen. Medans du inte kommer någonvart utan att själv träna upp din personliga reaktionsförmåga är alla extra fördröjningar en nackdel för dig som spelare. Speciellt i spel där saker och ting händer snabbt såsom i fighting-, racing- och shooter-titlar där du inte vill att din motspelare ser dig först när ni rundar ett hörn eller att det är en fördröjning på ditt skott efter att du tryckt ner knappen. Se räkneexempel längre ner för en riktlinje i total latens för gaming.

Skärmar tillverkade med gaming i fokus har ofta en betydligt lägre input lag med en fördröjning på bra några enstaka millisekunder vilket, bokstavligen talat, lägger reaktionstiderna i dina egna händer.

Det är samtidigt den totala fördröjningen från knapptryckning till att något faktiskt händer som är det intressanta. Den totala latensen är en kedja som består att flera enheter än bara en panel som ska behandla signalen. Handkontrollen har en viss fördröjning och likaså spelkonsolen som ska behandla och rendera signalen innan den kommer till panelen där signalen ska tolkas och visas upp. Det finns inga officiella input lag-specifikationer från de största konsoltillverkarna idag. Det du som gamer kan påverka är just valet av display samt att undvika att koppla in fler enheter (Soundbar, receiver mm.) mellan konsolen och din display för att hålla input lag så kort som möjligt. 

Räkneexempel: Det går 16,6 millisekunder på en bildruta om du spelar i 60 FPS (bildrutor per sekund) på 60 hertz (Hz). Om din totala latens är kortare än 16,6 millisekunder så är den också snabbare än dagens spelkonsolers maxtak och dina knapptryckningar kommer hinna visas i varje uppdatering av varje bildruta.

Responstid – Den tid det tar för en pixel på skärmen att byta från en färg till en annan.

Responstiden är ytterligare en kritisk aspekt för alla gamers, oavsett om du sitter på konsol eller PC, då den berättar om hur snabbt panelen i din skärm eller TV kan skifta från en färg till en annan. En lång responstid innebär att panelen kan få problem i snabba sekvenser att byta från en bildruta till en annan och visuella eftersläpningar uppstår. Det kallas ofta för ghosting och precis som namnet indikerar så blir det som suddiga spökartifakter i panelen när den snabbt ska skifta mellan olika scener vilket är påtagligt störande vid just gaming där skiften i bilden sker snabbt. Både TV- och skärmtillverkare specificerar responstiden i millisekunder och vanligast med skiftet mellan färgen, grå till grå.

För dig som bara vill njuta av TV-tittande är fortfarande responstiden en relevant specifikation att ta med i beaktning då snabba scenbyten och panoreringar i actionfilmer kan orsaka spökartefakter. Som gamer är det extra viktigt att responstiden är så låg som möjligt för för att inte störa ditt spelande. Din skärmpanels responstid bör därför vara kortare än 16 millisekunder för att den med säkerhet skall kunna skifta mellan varje bildruta utan att några spökartefakter skall hänga kvar i bild. Detta baserat på att din konsol driver ett spel i 60 bildrutor per sekund på en displaypanel som uppdaterar bilden 60 gånger per sekund (60 Hertz). Responstid är en vanlig specifikation hos både TV- och skärmtillverkare så kika på vad din tillverkare specificerar för just din display.

Hur många Hertz behöver du egentligen?

Uppdateringsfrekvens, eller Hertz (Hz) som det också kallas specificerar hur många gånger i sekunden som displayen kan uppdatera bilden. Det är inte ovanligt att se TV-tillverkare göra reklam för TV-apparater med stöd för så höga frekvenser som upp till 400 hertz eller mer.  Här är det viktigt att förstå skillnaden mellan äkta och mjuvarupåverkad uppdateringsfrekvens. Den sistnämnda bygger på så kallad interpolering och är det som egentligen alla TV-apparater använder sig av idag då de inte har någon möjlighet att ta in bildsignaler på över 60 hertz.

Äkta uppdateringsfrekvens är den faktiska frekvens som panelen i apparaten kan leverera opåverkad av mjukvara. Problemet med mjukvarupåverkad (interpolerad) uppdateringsfrekvens är att den också medför störande artefakter i bilden när den är aktiverad eftersom mjukvara försöker beräkna och måla upp ytterligare bildrutor som egentligen inte finns för att addera ytterligare en bilduppdatering per sekund. Det kan se ut som att det osar eller är suddigt runt om de föremål som rör sig snabbt i bild.

Din spelkonsol behöver inte mer än 60 Hertz – Medan du på en PC faktiskt kan dra nytta av högre äkta uppdateringsfrekvens i bilden eftersom antal bildrutor per sekund (fps) kan gå långt över 60 fps är dagens konsoler fortfarande låsta till 60 fps. Det gör att du som spelar på konsol egentligen inte har någon direkt nytta av en högre uppdateringsfrekvens än 60 hertz då det matchar taket på 60 fps.

Skulle du använda en 120 hertz-display till din konsol kommer samma bildruta uppdateras två gånger. Det vill säga att bildruta 1 av 60 kommer att visas 2 gånger i första uppdateringscykeln, sedan bildruta 2 av 60 osv. Då antalet bildrutor per sekund från din konsol fortfarande ligger på maximalt 60 fps blir det dock ingen faktisk fördel i hur snabbt nya data visas för dig på skärmen.

I slutändan handlar det om upplevelsen

De senaste spelkonsolerna har stöd för upplösningar högre än full-HD (1080p) och vissa till och med upp till 4K med brett dynamiskt omfång i form av HDR, som ger dig djupare svärta och stöd för fler färger utan att tappa de ljusa detaljerna. Det ger dig en en klarare och krispigare bild som höjer spelupplevelsen, om din skärm eller TV klarar av att visa dem.

När det väl kommer till kritan så är det faktiskt den slutgiltiga upplevelsen som är det viktigaste. Oavsett om du spelar tävlingsinriktat eller mer tillbakalutat på din konsol. Miljöer ska återspeglas på ett snyggt och krispigt sätt samtidigt som bilden ska hänga med vid snabba panoreringar i actionfyllda situationer. Det ska vara roligt att spela och ge dig som gamer en njutning av spelet.

Vilket avstånd till bilden ger dig bästa upplevelse? – Det finns riktlinjer för generellt TV- och film-tittande från Society of Motion Picture & Television Engineers  där det rekommenderas att din TV tar upp 30 grader av ditt synfält för blandat material och vid filmtittade upp till 40 grader.

När det kommer till gaming handlar det mer om personligt tycke och smak då du behöver hjälp av ditt periferiseende för att snabbt kunna tolka hur mycket liv du har kvar eller vart fienden befinner sig på mini-mappen. Därför ser vi oftast korta avstånd mellan skärm och spelare inom professionella E-sportsammanhang. Med en större skärm kan du få samma överblick trots ett längre avstånd till skärmen då allt i slutändan handlar om avståndet till skärmen och storleken på det som visas.

Krispig och djup bild med stöd för 4K och HDR

Philips Momentum har förutom en stor och snabb VA-panel på 43″ även stöd för 4K-upplösning och möjlighet att nå en ljusstyrka på upp till 1 000 nits med stöd för HDR1000. Förutom hög upplösning och HDR-stöd så har även Philips Momentum tekniken Ambiglow som tar färgen från bilden på skärmen och sprider den nedåt med hjälp av ljus.

I denna artikeln används Philips Momentum 436M6VBPAB som ett exempel på en skärm för konsolspelande. Här kan du hitta mer information om Philips Momentum och var den finns tillgänglig.

Vilken TV eller skärm använder du idag för konsolgaming och har du kanske gjort skiftet från en display med hög latens till en mer spelinriktad variant? Kommentera och berätta gärna mer om dina erfarenheter.