Analys och summering
Det vi till viss del redan visste, men idag fått tydligt bekräftat är att smartphones är betydligt mer komplicerade än datorer när det gäller deras energiförbrukning. I en vanlig bruksdator kan vi peka på processor och grafikkort som mer eller mindre står för 90% av strömförbrukningen oavsett vad vi hittar på med. I en mobiltelefon är systemprocessorn en viktig komponent när det gäller både prestanda och energiförbrukning, men förutom att systemprocessorn innehåller mer än bara CPU-kärnor och en GPU (dedikerade kretsar för video, bilder och ljud bland annat) hittar vi även ofta gigantiska skärmar och resurskrävande modemkretsar för allt från trådlöst nätverk till telefonkommunikation.
I vårt videouppspelningstest fick vi svart på vitt bekräftat att bildskärmen och dess strömförbrukning är en av de största flaskhalsarna för batteritiden i dagens mobiltelefoner. Vilket faktiskt får oss att fundera över om även skärmen hade kunnat arbeta med en lägre spänning, men då börjar vi komma lite ur kurs.
Vad vi däremot kan ta med oss är att systemprocessorn trots allt skalar ganska väl med våra sänkta spänningar. Trots att bildskärmen och andra komponenter spelar in även i vårt tortyrtest kan vi se att den totala batteritiden ökar med nästan lika hög procent som vi sänkt spänningarna på CPU och GPU. Vilket indikerar att man bör kunna vänta sig motsvarande beteende oavsett applikation. Sänker du sin spänning till CPU med runt 10% (i alla prestandaprofiler) bör din CPU-del i telefonen dra åtminstone 10% mindre energi. Tyvärr kommer sällan din batteritid bli 10% bättre då det finns en myriad av komponenter i dagens telefoner som påverkar batteritiden kraftigt, men inte drar nytta av de lägre spänningarna.
Många bäckar små, lägre spänningar dra alltid mindre ström.
Något vi inte direkt nämnt ännu i artikeln är ju att precis som strömförbrukningen sjunker vid lägre spänningar gör även temperaturerna likaså. Det handlar inte om några monumentala skillnader, men vid tung belastning håller sig trots allt telefonen lite svalare. Även om den allt jämt höga förbrukningen gör det tunna plastskalet ganska varmt under långa och tunga spelperioder.
Även om vi inte registrerat någon direkt kraftig ökning i batteritid i denna artikel finns det egentligen inget negativt att säga om undervoltning. Vi har bevisat att systemprocessorns strömförbrukning skalar väl med lägre spänning och detta är en vinst oavsett hur man väljer att se på det hela.
Vi kan som synes även överklocka telefonen för att nå ännu högre prestanda och även om vi pressat vårt exemplar av Galaxy S II till över 1,6 GHz är detta ingen frekvens vi varken kan eller vill låsa telefonen vid under längre perioder. Än mindre köra vårt fruktade tortyrtest i. Men en kombinering av överklockning och undervoltning är ett intressant mellanting. Vi skulle i princip kunna behålla våra undervoltade prestandaprofiler i Galaxy S II, men se till att höja klockfrekvensen och spänningen något i den sista topprofilen. Vid runt 1 300 MHz kan vi fortfarande ligga under originalspänningen på 1275 mV, vilket skulle ge oss ytterligare prestanda (endast när det behövs) utan någon nämnvärd ökning i energiförbrukning. Klart är i alla fall att undertecknad kommer att fortsätta använda sin telefon med sänkta spänningar och åtminstone vinna ett par minuters extra batteritid utan efterkostnad.
Det finns oändliga kombinationer att titta på och dessa är långt utanför räckvidden av denna artikel. Men dela gärna med er av era egna erfarenheter vid undervoltning och överklockning av smartphones i forumet.
OBS! Att roota sin telefon KAN göra att man som konsument förlorar sin fabriksgaranti, vilket friskriver tillverkaren från att ge service och support även vid fabriksfel. NordicHardware tar inget ansvar för eventuella skador som uppkommer vid användares egna tester. Att öka spänningar och frekvenser kan skada din mobiltelefon.
