AMD Radeon R9 290 – Prestandakortet som brås på storebror

4K, Eyefinity och jakten på de skyhöga upplösningarna

Som vi nämnde i vår artikel där vi testade de nya korten i de lägre prisklasserna, R7 260, R9 270X och R9 280X, så har AMD i och med sin nya serie grafikkort en ännu starkare satsning på flera skärmar och höga upplösningar än tidigre. Att döma av trenden inom både bärbara enheter och TV-apparater så är högre upplösningar och mindre pixlar framtiden, men frågan är hur fort den förändringen kan ta sprida sig in på datormarknaden.

Samma arkitektur huserar under värmespridarna på både Radeon R9 290 och R9 290X och de har även begåvats med exakt samma portuppsättning med dubbla DVI med dual link, HDMI 1.4a samt Displayport med multi-stream. Således kommer den här genomgången för skärmtekniken för korten vara densamma som för R9 290X – det är så när som på mängden streamprocessorer och texturenheter samma kort.

Medan vi har fått se flera högupplösta modeller på den bärbara marknaden så är utbudet med högupplösta paneler för stationära datorer fortfarande tunt. Skärmar i 27- till 30-tumsklassen med 2 560 pixlar på bredden har funnits på marknaden till ett premiumpris under flera år, och har nu på senare tid även börjat falla pris ner till mer humana nivåer. Däremot syns det fortfarande inte några skärmar med högre pixeltätheter.

Både AMD och Nvidia vill därför att vi ska blicka framåt mot 4K och den teknik som följer med den nya upplösningsstandarden. När 1080p väl blev standard i TV-apparater spred sig upplösningen oerhört snabbt bland datorskärmar, och är idag den absolut vanligaste upplösningen för stationära monitorer för konsumenter. Kanske sker samma sak när 4K väl får fotfäste, och då med nya skärmar i 22- till 24-tumsklassen med skyhög pixeltäthet, men det är ännu för tidigt att utröna.

AMD satsar hårdare än tidigare på 4K med sin nya serie grafikkort, inte minst i samband med att både TV-apparater och skrivbordsskärmar med den högre upplösningen sakta men säkert har börjat hitta ut på marknaden.

Ett klart steg mot högre upplösningar är den bredare minnesbussen hos R9 290 och 290X. Med 512 bitar kan kortet flytta betydligt mer data och fler pixlar, med en utlovad bandbredd på 320 gigabyte per sekund. Den ökade minnesmängden på 4 gigabyte tillåter även större texturer och mer data att laddas in, lämpligt för höga upplösningar.

Gränssnitten har fått en särskilt trevlig uppdatering. Tidigare har användare behövt pussla med vilka videoutgångar som har kunnat användas på Radeon-kort vid inkoppling av flera skärmar. På ett grafikkort med DVI-I, DVI-D, HDMI och Displayport har inte alla kunnat användas samtidigt, utan man har behövt välja mellan DVI-D och HDMI, för att sedan koppla övriga skärmar via DVI-I och/eller Displayport, något som i många fall har lett till att användaren behövt införskaffa en Displayport-adapter separat.

Med de nya grafikkorten kommer samtliga av kortets utgångar fungera samtidigt. På R9 200-serien är även kombinationen av en DVI-I och en DVI-D numera utbytt mot två dubbellänkade DVI-D-kontakter. Uppepå det kan Displayport-porten anslutas till en multi-stream-adapter som delar upp signalen i tre separata kontakter för upp till tre skärmar. Allt som allt har R9 200-serien stöd för upp till sex skärmar samtidigt, beroende på upplösning.

Två lägen för 4K-upplösning

När det kommer till 4K ser spelplanen något annorlunda ut. Upplösningen är fortfarande ny på marknaden och hittas idag främst i TV-apparater, som vanligtvis klarar sig med en uppdateringsfrekvens på 24 eller 30 Hertz. Den uppdateringsfrekvensen är dock mindre åtråvärd i datorsammanhang, både för spel och arbete.

AMDs grafikkort erbjuder 4K av två typer. Ett läge skickar en direkt bild, över Displayport eller HDMI 1.4, med upplösningen 3 840 x 2 160 eller 4 096 x 2 160 pixlar. Signalen, med timing-definitionen CEA, får då uppdateringsfrekvensen 30 respektive 24 Hertz, och är vanligast för anslutning till TV-apparater.

Det andra läget, med timing-definitionen VESA RB, skickar istället två separata signaler som slås ihop i målskärmen till den totala upplösningen. Över Displayport kan två strömmar om 1 920 x 2 160 eller 2 048 x 2 160 pixlar skickas, och signalen får då uppdateringsfrekvensen 60 hertz.

Sistnämnda har varit den mest aktuella tekniken för just datorskärmar, men har tidigare kunnat föra med sig en del problem vid anslutning. I och med att signalerna ska slås samman behandlas skärmuppsättningen som en Eyefinity-lösning, något som har kunnat leda till problematik i att ställa in bilden rätt i mjukvaran. Tidigare har de två signalerna även riskerat att hamna ur synk och ge upphov till vertikal screen-tearing, någonting konkurrenten Nvidia har varit noga med att peka ut.

Med de nya korten introducerar AMD stöd för VESA ID v1.3, som är tänkt att underlätta användandet av delade dataströmmar vid 4K. Med VESA ID v1.3 ska grafikkortet automatiskt känna av att det rör sig om en tudelad bild och ställa in signalen automatiskt, och även synkronisera signalerna.