AMD har hållit processorsockeln AM4 som deras central för konsumentprocessorer sedan lanseringen av de första Ryzen-processorerna och första generationens Zen-arkitektur. Detta tillsammans med en rad olika styrkretsar och processorserier för just AM4. Vad är det dock som gäller rent kompatibilitetsmässigt?
När AMD först avtäckte processorarkitekturen Zen avtäcktes även företagets nya processorsockel ”AM4”. AMD lovade att denna sockel skulle vara den sockel som gällde fram till åtminstone år 2020. Sedan dess har tre generationer av tillverkarens ”Ryzen”-processorer lanserats, tillsammans med arkitekturerna Zen+ och Zen 2 och tre olika serier av styrkretsar. Alla har varit baserade runt samma sockel. Hur ser det då egentligen ut med kompatibiliteten mellan alla dessa processorer, deras arkitekturer och styrkretsarna?
Ryzen 1000 och 300-seriens styrkretsar
Bildkälla: Wikipedia.
Det hela började med den första generationens Ryzen-processorer, ur 1000-serien (Ryzen 3 1300, Ryzen 5 1600, Ryzen 7 1800, etc). Dessa bygger på den första iterationen av arkitekturen Zen och ackompanjerades av styrkretsarna X370, B350 och A320.
Dessa produkter var då startskottet för vad som skulle bli AMDs comeback efter den minst sagt tuffa tid företaget hade gått igenom innan.
Med dessa processorer, styrkretsar och den nya processorsockeln introducerade AMD för första gången stöd för DDR4-internminne.
Threadripper och TR4
Denna första generation av Zen och Ryzen-processorerna såg även introduktionen av en helt annan plattform kallad ”TR4”. Detta är AMDs entusiastplattform menad att husera företagets Threadripper-processorer, som utvecklats som ett hobbyprojekt av företagets ingenjörer. Dessa processorer bygger i grund och botten på serverprocessorerna ur Epyc-familjen men plattformen i sig har stöpts om till en mer konsumentvänlig skrud.
Ryzen 2000, Zen+ och 400-serien
Innan det blev dags för den fullfjädrade uppföljaren till arkitekturen Zen fick vi i april 2018 ”Zen+”. Denna arkitektur är i stort sett densamma som den första generationen, här har vi dock ett par förbättringar. De processorer ur Ryzen 2000-serien som hör hemma här bygger på 12 nanometers (nm) tillverkningsprocess, medan den första generationen byggde på 14 nm.
Tack vare den mer avancerade tillverkningsprocessen kunde dessa processorer erbjuda aningen högre prestanda tack vare något högre klockfrekvenser, med likvärdig eller bättre energieffektivitet jämfört med den första generationen.
Generation introducerade teknikerna Precision Boost 2 och Extended Frequency Range 2 (XFR 2). Detta är vidareutvecklingar av det som första generationens processorer kom med. Meningen här är att bättre ta vara på tillgångar som processorkylning och strömtillförsel för att effektivare skruva upp processorernas klockfrekvenser efter behov.
Utöver ett par finjusteringar är det inte jättemycket som skiljer denna generation från den första.
Ryzen 3000, Zen 2 och X570
När vi talar om det första markanta förändringarna som drabbat AM4-plattformen sedan dess introduktion, är det arkitekturen Zen 2 och dess tillhörande styrkretsar som tar spetsen. Här talar vi faktiskt om en helt ny processorarkitektur och X570, som introducerade PCI Express 4.0 till konsumenter.
Med Zen 2 tog AMD även steget över till sju nanometers tillverkningsprocess. Detta ledde till att fler fysiska processorkärnor kunde rymmas inuti processorerna, som fortfarande bibehåller de dimensioner och kontaktpinnar som sockel AM4 kräver. Här handlar det om processorer med upp till 16 kärnor och 32 trådar.
Vad fungerar då med vad?
När det kommer till att välja rätt processor för rätt moderkort baserat runt sockel AM4, kan det bli rörigt. Trots att sockeln har funnits i många år och är fysiskt kompatibel med samtliga processorer, är det styrkretsarna som kan ställa till det.
Ovanstående bild förklarar kort och gott vilka processorserier som kan användas med vilka styrkretsar. Sett till den första generationens processorer och APU-enheter (processorer med integrerade grafikkretsar) ur 2000-serien, är det 300 och 400-seriens styrkretsar som är kompatibla.
De processorer ur Ryzen 2000-serien som inte har någon integrerad grafikkrets kan dock även användas tillsammans med styrkretsen X570. Detsamma gäller APU-enheter ur 3000-serien.
Den senaste processorgenerationen baserad på Zen 3 (Ryzen 3000-serien, inte APU-enheter) är kompatibel med moderkort utrustade med X470, B450, X570 och B550.
AM4, framtidens processorer och dagens styrkretsar
När det kommer till den framtida processorgenerationen ”Ryzen 4000”, baserad på den kommande arkitekturen Zen 3, blir det dock något knepigare. Här visar ovanstående bild att det endast är 500-seriens moderkort som har stöd för processorerna. Detta är dock något som AMD ändrat i efterhand, efter kritik från användare. Stöd för den kommande processorgenerationen kommer att implementeras genom BIOS-uppgraderingar för utvalda X470- och B450-moderkort.
Anledningen till att AMD till en början inte planerade något stöd för Zen 3 på 400-seriens moderkort ska enligt tillverkaren vara moderkortens BIOS. De BIOS-uppdateringar som ska krävas för att implementera Zen 3-stöd på ett existerande moderkort ska enligt AMD ta upp mer plats än vad som är tillgängligt i de kretsar där BIOS lagras. AMD ska dock ha hittat en kompromiss. Det tog alltså inte lång tid förrän företaget gick ut med att utvalda moderkort ur 400-serien får stöd för Zen 3. Det kommer dock att kosta. Då dessa BIOS är så stora så kommer stöd för många av dagens processorer att försvinna från moderkorten om denna uppdatering genomförs. Den kommer inte heller gå att återställa till en tidigare version. Det är alltså en permanent uppoffring som behöver göras.
