Test: En djupdykning i Topre-tangentbord – marknadens finaste brytare

Tangenter, brytare och användning

Som vi såhär långt in i vårt test kan konstatera så rör det sig inte om de snyggaste tangentborden på marknaden, och de har heller inte många funktioner att tala om. Topre-tangentbord är i grund och botten utvecklade för att vara pålitliga och behagliga att använda, och göra båda delarna riktigt bra.

Brytarlock och stabilisatorer

Realforce 105UB

Samtliga Realforce-tangentbord med undantaget av deras RGB-modell använder sig av brytarlock i PBT-plast; ett av våra personliga krav när det gäller dyra tangentbord. Som vi alltid tjatar om så är PBT en typ av plast som är mycket mer resistent mot olika typer av kemikalier, och slits inte ut på samma sätt som ABS-plast. ABS, som är det vanligaste och billigaste alternativet, har en tendens att nötas ut och börja skina med tid, i tillägg att det gulnar efter ett par år. PBT är dyrare, mer tåligt, slits inte ut på samma sätt och har en annan typ av textur, men eftersom att det är en styvare typ av plast än ABS så är det också mer skört.

Fastän Realforce-serien användig sig av PBT, så skiljer sig texturen och inskriftmetoden mellan de olika modellerna. Vårt exemplar av Realforce 105UB kommer med en guldfärgad inskrift som uppnås med hjälp av lasergravering, där tillverkaren sedan har fyllt in de lasrade skårorna med en guldig färg. Till skillnad från exempelvis färgsublimering så påverkar processen själva texturen och inskriften går att känna, men inskriften är väldigt tydlig. Texutren på brytarlocken är svår att beskriva, vi upplever den som lite gummiaktig – men upplevelsen är behaglig.

Ett vanligt förekommande i tangentbord som använder sig av Topre-brytare är att mellanslagstangenten är tillverkad av ABS-plast, fastän övriga tangenter är i PBT. Anledningen till det är att PBT har en tendens att krympa vid gjutningsprocessen, för en lång tangent som mellanslag kan det innebära i en skev tangent. Realforce 105UB är inget undantag och mellanslagstangenten är i ABS, men har ändå samma textur som övriga tangenter. Det finns däremot eftermarknadsmellanslag i PBT med Topre-kompatibilitet om vi skulle önska byta ut den medföljande.
Tjockleken på brytarlocken är någonstans i mitten, varken tjock eller tunn. Överlag är allt över 1 mm är att föredra, så Realforce 105UB är på gränsen. Profilen för brytarlocken är lite unik, då den inte riktigt går att kategorisera in bland de mer vanliga profilerna – således kallas profilen ofta för Topre-profil.

Den typ av stabilisatorer som Topre-tangentbord använder sig av skiljer sig från de i MX-baserade tangentbord. Istället för att ha stöd i brytarlocken samt stöd under monteringsplattan så har Topre-stabilisatorer ett utvidgat brytarhus. Det finns alltså inget extra stöd för brytarlocken, utan de förlitar sig endast på brytarstammen för att försänka tangenten jämnt – med undantag för mellanslagstangenten.

1 av 2

Lösningen är förvånansvärt bra, och ingen av våra tangenter på Realforce 105UB skallrar. Som vi hittade vid demonteringen så är mellanslagstangenten lätt smord, medan de övriga stabilisatorerna inte är det. De tangenter som inte är smorda har ett unikt ljud, det låter djupt men lite tomt, samtidigt som det är metallaktigt – en unik kombination av ljudegenskaper som inte alls låter illa i våra öron; mer om ljudet inom kort.

CM Storm Novatouch TKL

Det är svårt för oss att uttala oss om brytarlocken, mer än att vi kan utläsa att det rör sig om ABS via produktens specifikationssida. Vi kan även utläsa att det rör sig om ett tunt set med väldigt låg kvalité sett till hur vad andra ägare av Novatouch nämner, men det får vi ta med en nypa salt då vi inte kan prova själva. Det i sig gör oss faktiskt väldigt besvikna, det finns ingen anledning att snåla ut på billiga brytarlock när tangentbordet kostar över 2000 kr, speciellt då det inte är bakgrundsbelyst.

Det vi istället har provat på vårt exemplar av Novatouch är ett billigt PBT-set från Aliexpress i Cherry-profil samt ett ABS-set taget från ett Filco Majestouch2 TKL med OEM-profil. Det är faktiskt här som hela värdet i ett Novatouch ligger, brytarstammen i ett CM Storm Novatouch TKL är endast kompatibelt med brytarlock i MX-stil, något vanliga Topre-stammar inte är. Brytarstammarna från ett Novatouch är väldigt eftertraktade på eftermarknaden, då användare vill skörda stammarna och sätta dem i ett annat Topre-tangentbord för att få MX-kompatibilitet då vanliga Topre-stammar inte är det.
Stabilisatorerna är likt i Realforce 105UB i Topre-stil, med undantaget att det finns exponerade hål i brytarhuset – sannolikt för att inte krocka med de extra fästningspunkterna som finns i MX-kompatibla brytarlock. Det finns alltså inte tillagd stabilitet i de större tangenterna i jämförelse med andra Topre-tangentbord, med undantaget för mellanslagstangenten; här finns det stammar för att fästa i brytarlocken.

1 av 2

Vi valde att smörja stabilisatorerna ganska tidigt efter att vi fick vårt exemplar av Novatouch, vi har aldrig varit med om en så högljudd mellanslagstangent. En term som vi väljer att använda för att beskriva mellanslagstangenten är kort och gott: pistolskott. Stabilisatorerna skallrade inte överdrivet om än alls, men mellanslagstangenten lät väldigt högljutt av någon anledning. Eftersom att vi ändå inte kan ge Er en korrekt återspegling av ljudsignaturen för tangentbordet då vi saknar brytarlocken, så valde vi att smörja stabilisatorerna. Väl smorda så låter och känns stabilisatorerna fantastiskt, de är väldigt lena och har ett väldigt dämpat ljud.

Värt att notera är att Topre använder en lite annorlunda layout, mellanslagstangenten är ofta 6 enheter lång, men i Novatouch så är mellanslagstangenten 6.25 enheter lång, alltså standarden för MX-brytarlock. Layouten i Novatouch motsvarar vad som är standard i MX-tangentbord över hela tangentbordet, sannolikt för att vara kompatibelt med eftermarknadslock. Som referenspunkt motsvarar en enhet storleken av en vanlig alfabetisk tangent.

Leopold Fc660c

Leopold har ett rykte i entusiastkretsar för att vara den tillverkare som levererar bäst brytarlock i färdigbyggda tangentbord. Efter att ha provat Leopold Fc660c så är brytarlocken helt klart toppklass, men vi håller fortsatt Varmilo snäppet högre. Det rör sig givetvis om tjock PBT-plast med alla de fördelar som vi nämnde ovan, och en för oss unik yttextur. Texturen varierar på brytarlockens olika sidor, där alla ytor förutom ovansidan är släta och lena. Ovansidan har en väldigt finkornig och jämn textur som känns bra under våra fingrar.

Likt Realforce-serien så kommer Fc660c alltid med PBT, men inskriften kan variera – vårt exemplar använder sig av färgsublimering; en dyr process. Färgsublimering innebär att brytarlocket permanent fläckas ned med färg under en väldigt hög temperatur. Färgsublimering går inte att nöta ut, men inskriften kan ibland upplevas som oskarp – vi är faktiskt imponerade över hur jämn och skarp inskriften är i vårt exemplar av Fc660c. Utöver att det i princip är omöjligt att slita ut inskriften så innebär även färgsublimering att inskriften inte påverkar ytan av locket. Vi kan på vårt Fc660c inte fysiskt känna de olika tecknen, något vi kan på Realforce 105UB.

Likt Realforce 105UB så är mellanslagstangenten i ABS, trots att övriga tangenter är i PBT. Som nämnt ovan så har PBT en tendens att bli skev vid gjutningsprocessen av mellanslagstangenter, och med ett så högt fokus på kvalitet och låg tolerans så väljer även Leopold att köra på ett ABS-alternativ, vilket är fullt normalt i Topre-sammanhang. Mellanslagstangenten har samma fina yttextur på ovansidan som de andra tangenterna, och en mer slät textur på övriga sidor.
Tjockleken på brytarlocken mäter cirka 1.21 mm, vilket vi anser är i det övre skiktet. Profilen är Step Sculpture 2, eller SS2, en profil som är lik Cherry-profil samt betydligt lägre än OEM-profil som återfinns i majoriteten av dagens tangentbord.

Likt ovanstående bord så rör det sig om Topre-stabilisatorer, dock var inte någon stabilisator smord från fabrik. Trots det, så känns stabilisatorerna mer lena och tysta jämfört med Novatouch och Realforce 105UB, varav det senare kan härledas till det mindre formatet och kompakta bygget. Ingen av stabilisatorerna skallrar, och efter att vi smort och dämpat dem med silence X-ringar så är stabilisatorerna i vårt exemplar av Leopold Fc660c de mest tysta, lenaste och behagligaste stabilisatorerna vi någonsin provat.

1 av 2

Toprebrytaren

Till dagens test stora fråga, är den stora hajpen kring Topre-brytare rättfärdigad? Vi har framför oss tre tangentbord som är i det absoluta toppskiktet vad gäller pris på dagens marknad, och de har inte mycket funktioner, estetik eller premiummaterial att tala om.
Topre
Brytartyp: Taktil, elektrostatisk kapacitiv
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 4mm

Topre-brytare är uppbyggda i 4 lager, 5 om vi räknar med brytarlocket. I botten har vi kretskortet med kapacitansdynor, på dynorna vilar en metallfjäder vars uppgift är att skifta kapasitansnivån, och därmed aktivera brytaren. Fjädern är väldigt lätt, och påverkar inte känseln vid nedtryckningar avsevärt till skillnad från exempelvis Cherry MX-brytare. Istället står gummikonen som vilar ovanför fjädern för tyngden, taktiliteten och känseln. Brytarstammen som vilar i brytarhuset trycks ned över konen som i sin tur försänker fjädern, med det bildas en ändring i kapacitans som aktiverar brytare.

Grundkonceptet med att använda gummikoner, eller rubber domes, i tangentbord är att sänka kostnaderna avsevärt – och med det kommer vissa nackdelar. Det största problemet är att användaren måste bottna ut tangenten för att aktivera brytaren, vidare så används ofta gummi av väldigt låg kvalitet som med tiden härdas och gymmikonerna använder sig ofta av membranark för att registrera trycken. Membranarken har också en tendens att fallera med tid till grund av oxidering, så det finns många nackdelar med rubber domes som i slutändan är ömtåliga, känns svampiga, hårda och är en väldigt dålig uppelvelse. Topre-brytare har ingen av de nackdelarna.

Topre-brytare använder sig av väldigt högkvalitativt gummi som inte styvnar på samma sätt, och stort fokus läggs på att få en exakt komprimering vid nedtryckning. Gummi styvnar med tid, det går inte att undvika – men i och med den höga kvaliteten på gummikonerna i Topre-tangentbord så tar det väldigt lång tid, och många anser att de faktiskt blir bättre med åren eftersom att taktiliteten ökar. Till grund av den kapacitiva teknologin så är brytaren heller inte lika känslig mot exempelvis oxidering, vilket i sin tur leder till att brytaren är så pålitlig. Användare behöver heller inte bottna ut tangenten, eftersom att de kapacitiva egenskaperna möjliggör aktivering vid valfri slaglängd. Det är något vissa Realforce-tangentbord drar nytta av, och låter användaren själv kan ställa in aktiveringspunkten.

Låter ovanstående komplicerat? Det beror på att det är det – teknologin är väldigt dyr och kräver väldigt hög precision vid tillverkningen. Själva teknologin i sig var mer vanlig på 70-, och 80-talet, men har numer fasats ut. Tokyo Press Kogyo, numer Topre, patenterade brytaren redan år 1983 och håller fortsatt fanan högt för kapacitiva brytare. Topre-brytare användes under 80- och 90-talet i miljöer där det inte fanns utrymme för missöden, vare sig det rör sig om bank-, militär eller liknande miljöer. Det var inte förrän tidigt 2000-tal som Realforce serien introducerades för att fokusera på konsumentmarknaden, men teknologin och precisionen är som nämnt dyr, och produktpriset är därefter.

Användning

I entusiastkretsar så är omdömet väldigt delat kring Topre-brytare. På ena sidan så anser många att Topre är den bästa brytaren som någonsin har tillverkats, medan den andra sidan kallar Topre den dyraste Rubber dome-brytaren på planeten; något som kanske stämmer. Det verkar som att användare antingen hatar brytaren, eller älskar den – utan mycket däremellan, men vad tycker vi?

Vi hakar inte upp oss på principer och definitioner, det som är viktigast för oss är känseln. Trots att samtliga tangentbord i dagens test använder gummikoner som kräver 45cN kraft så är det ändå lite märkligt, samtliga tre bord känns aningen annorlunda. Innan vi fick Topre-tangentborden till vårt testlabb så var vi fundersamma på vilken MX-brytare Topre liknar, och svaret är ingen – det är en helt annan upplevelse som inte går att jämföra med mekaniska brytare.

Brytaren är exceptionellt len, och till grund av gummikondesignen så är det taktila guppet väldigt avrundat. I MX-baserade brytare brukar ofta det taktila guppet vara mer skarpt, där användaren tar sig till guppet och med en kraftsamling tar sig över det innan det dippar skarpt – här känner vi istället en len och mjuk nedtryckning efter guppet. För att göra en liknelse så skulle vi säga att MX-baserade brytare liknar mer ett kort farthinder, upp till guppet – och ned skarpt (beror givetvis på vilken MX-brytare). Topre känns istället som att vi åker över en kulle kontrollerat.

Nedan är grafer som visar vad vi menar, tagna från en tangentbordsentusiast vid namn HaaTa. Ni hittar fler kraftgrafer direkt på användarens hemsida här: https://plot.ly/~haata#/

Vi är sålda på Topre efter flera veckors användning, det finns ingen brytare som vi finner lika behaglig vid längre användning och vi älskar hur len samt mjuk brytaren känns. Om vi fick välja en brytare att använda resten av våra liv för just skrift, så hade det nog varit en av dessa.

Som vi nämnde tidigare så känns brytarna, trots att de har samma aktiveringskraft på 45 cN, annorlunda. Leopold Fc660c känns betydligt tyngre än de andra två tangentborden, och Fc660c känns även mer taktil. Vi skulle uppskatta aktiveringskraften till cirka 55-60 cN, vilket är lite märkligt då specifikationerna läser 45 cN. Vi föredrar faktiskt de snäppet mer taktila och tyngre tangenterna i Fc660c, samtidigt som vi även älskar känseln i CM Storm Novatouch och Realforce 105UB.

Till en början så kändes och lät vårt CM Novatouch också lite annorlunda i jämförelse med de andra tangentborden. Ljudet hade en högre tonhöjd och känseln var lite mer styv. Anledningen till det var att vi använde brytarlock i Cherry-profil, och efter lite laborering så kom vi fram till att lite högre profiler passar Topre bättre, åtminstone enligt oss. När vi bytte ut brytarlocken från Cherry- till OEM-profil så kändes brytarna i vårt exemplar av Novatouch identiskt med Realforce 105UB.

Vid spelande så är Topre-brytaren förvånansvärt bra med Novatouch och 105UB från Realforce, de känns snäppet mjukare än Leopold Fc660c och vid snabba, aggressiva tryck som vi använder när vi spelar så märks inte det taktila guppet av och hämmar oss därför inte. Det går även bra att spela med Fc660c, men vi kan känna det taktila guppet något, vi föredrar linjära brytare vid spelande.

Tangentborden i dagens test har inga extrafunktioner, och ska vi vara ärliga så har vi inte saknat någon specifik funktion – brytaren väger upp upplevelsen. Värt att nämna för specifikt Leopold Fc660c är att vi verkligen uppskattar layouten, tillägget av de dedikerade piltangenterna samt Insert/Delete har kommit till användning vid dagligt användande. När vi använder tangentbord med en 60%-formfaktor så har vi nästan som krav att det är programmerbart för att vi ska känna att vi inte går miste om specifika tangenter, men 65%-formatet som Fc660c använder fungerar bra i kombination med funktionslagret, och vi känner inte att vi saknar programmerbarhet.

Ljudklipp

Nedan är ljudklipp från tangentborden vid användning. Vi klickar med en Razer-datormus i början, försök att ställa in volymen så att klicken i klippet motsvarar din egna mus för att få en bättre uppfattning. CM Storm Novatouch har smorda stabilisatorer i klippet, Fc660c spelade vi in före och efter vi tystade ned tangenterna vid demonteringen.