Att införskaffa nya prylar med HDMI 2.1-stöd är inte svårare än att leta efter en markering på förpackningen. Att faktiskt få några av de nya funktionerna hos HDMI 2.1 är däremot lite krångligare.
HDMI har nu tagit sig till version 2.1. Något som det inte talats så mycket om när det kommer till den senaste upplagan är dock att man inte nödvändigtvis får alla funktioner som HDMI 2.1 lovar. Även om en TV eller dylikt marknadsförs som utrustad med den senaste HDMI-versionen.
Den senaste versionen av standarden kommer med en rad nya funktioner. Dessa är dock inte obligatoriska för tillverkare att implementera när de skapar och marknadsför en ny produkt som utrustad med HDMI 2.1. Tillverkare kan alltså marknadsföra sina produkter med HDMI 2.1 som ett dragplåster utan att faktiskt erbjuda några av de nya egenskaperna standarden erbjuder som HDMI 2.0 inte har. Detta då den nya standarden är helt kompatibel med föregående generationer. HDMI 2.0 är således numera en underkategori av HDMI 2.1 och ska inte längre användas i marknadsföring.
Det som faktiskt är nytt med HDMI 2.1
Vilka är då dessa nya egenskaper hos den senaste standarden man bör titta efter när det kommer till att uppgradera sin TV eller bildskärm? Den nya standarden erbjuder en rad nya funktioner och egenskaper jämfört med HDMI 2.0. Dessa är:
Auto Low Latency Mode (ALLM): Denna teknik som bär förkortningen ALLM innebär att en TV till exempel kan känna av när en spelkonsol är den aktiva bildkällan. Därefter kan TV-apparaten röra runt i sina egna inställningar för att erbjuda lägre latens mellan knapptryck på handkontrollen och att de registreras.
Enhanced Audio Return Channel (eARC): eARC ska simplifiera sammankopplingen av TV-apparater, ljudkällor och ljudsystem. Här ser vi stöd för ljud med upplösning på upp till 192 kHz, 24-bit. Även 5.1 och 7.1 surroundljud utan någon kompression. eARC kommer även med stöd för tekniker som DTS-HD Master Audio, DTS:X, Dolby TrueHD och Atmos.
Variable Refresh Rate (VRR): Vad vi på svenska kallar variabel uppdateringsfrekvens är precis vad det låter som. Denna teknik siktar på att ge en bättre upplevelse med spelkonsoler genom att låta en TV ändra sin uppdateringsfrekvens för att matcha antalet bildrutor spelkonsolen kan spotta ut per sekund. Något som till exempel ska motverka att bildrutor flyter ihop med varandra och skapar så kallad tearing.
Quick Frame Transport (QFT): Även denna teknik är utvecklad för att reducera latens under spel. QFT låter varje bildruta transporteras snabbare från grafikprocessor till bildskärm. En kortare transporttid av bildrutor ska resultera i en mer följsam spelupplevelse.
Quick Media Switching (QMS): Ännu en teknik med fokus på att erbjuda med snabbare och mer följsam upplevelse. Denna är dock inte fokuserad på hur en TV kommunicerar med en spelkonsol. Quick Media Switching siktar på att göra sig av med de en till tre sekunderna av svart skärm när en video med en annan uppdateringsfrekvens än den som används just då startas. Detta genom att dra nytta av tidigare nämnda VRR-tekniken. Något som då tillåter byte mellan 24, 50 eller 60 Hz uppdateringsfrekvens utan avbrott.
Håll utkik
Då de funktioner och egenskaper vi listat i denna artikel är helt frivilliga för tillverkare av TV-apparater och dylikt att implementera är det viktigt att man håller bra koll. Bara för att två TV-apparater i samma butik listas som utrustade med HDMI 2.1 är det inte alls säkert att de erbjuder alla eller ens några av de nya funktionerna.
Förhoppningsvis gör man om systemet för HDMI-markeringar till något som tydligare visar vad och vilka funktioner det är som gäller. Fram till dess får vi helt enkelt tänka på att läsa lite extra inför potentiella inköp av bildskärmar.