Intel 320 SSD-serien satsar på mellanklassen – Test

 TEST  Intel 320-serien av SSD-enheter har nu landat på marknaden och under den senaste veckan har tillverkarens första lagringsenhet gått varm i NordicHardwares testlabb. Intel satsar på mellanklassmarknaden med teknik lånad från sin forna generations SSD-enheter. Har Intel 320-serien vad som krävs för att slå sig in på 2011 års SSD-marknad på allvar?

Intel är ett av de få företag som har möjligheten att designa och bygga en SSD-enhet helt från grunden utan att köpa in teknik eller kretsar från andra tillverkare. Intel gjorde detta redan 2008 då man släppte sin X25-M-serie. Då var den helt överlägsen allt annat som fanns på marknaden. När Intel sedan släppte sin X25-M G2 så var det i grund och botten samma SSD fast man hade bättrat på prestandan en aning och implementerat TRIM-stöd och lite ytterligare prestandaoptimeringar. Även om X25-M inte längre var snabbast i alla lägen så var den fortfarande den snabbaste enheten vid slumpmässiga skriv och läsningar. Höga marginaler gjorde att Intel kunde sänka priserna och konkurrenterna fick svårt att hänga med. Det var egentligen inte förren SandForce SF-1200 lanserades som det fanns en ny prestandakung på SSD-marknaden. Sandforce var snabbare än X-25 på allt och den var bara aningen dyrare och framåt slutet av 2010 så kostade en Sandforce-baserad SSD lika mycket som en Intel-baserad. Intel hade fortfarande väldigt bra priser och tack vare sitt goda rykte så höll man i bra ändå.

Trots det började folk att spekulera om den nya versionen av X25 (G3), som minsann skulle visa Sandforce vart skåpet skulle stå. Intel hade ju kört två generationer på samma kontroller och borde haft gott om tid att bygga en ny konkurrenskraftig krets. Sedan kom 2011 och Sandforce slog på stora trumman och visade upp SF-2000 som mer eller mindre lade ribban för alla nya SSD-enheter och alla väntade spänt på vad Intel skulle göra åt saken.

Intel valde att lansera deras nya högprestandaserie vid namn Intel 510. Detta var dock inte den G3-serie som alla hade hoppats på. Istället var det en Intelmärkt SSD baserad på en SSD-kontroller från tillverkaren Marvell. Många blev minst sagt besvikna. Inte för att Marvells kontroller är dålig, utan för att Intel hade haft ett sådant övertag och haft all tid i världen att komma på något nytt. Intel försäkrade dock att en ny version av deras egna kontroller skulle komma ut. Dock skulle det inte blir något prestandamonster utan en SSD som ska ta över efter X25-M som ett bra budget/mellanklass-alternativ för den som inte måste sträva efter maximal prestanda.

Idag är det så dags att se vad Intels efterlängtade G3-serie har att erbjuda. Våra förväntningar har sjunkit något med tanke på Intels egna uttalande om ett fokus på mellanklassmarknaden men den nya Intel 320-serien har i sämsta fall potential att sänka lagringspriserna för SSD-enheter. Detta genom sina nya 25nm minneschip. Innan vi kikar närmare på vilken prestanda Intels nya 320-serie har att erbjuda är det dags att kika närmare på vad Intel verkligen åstadkommit sedan sist.

Det vi idag ska titta närmare på är alltså uppföljaren till den omåttligt populära, men något gamla, Intel X25-M G2. Och återigen så gör Intel oss besvikna på flera fronter. Kodnamnet för X25-M G2 var “Postville”. Intel 320, som vi har på bordet ida,g har fått kodnamnet “Postville Refresh”. Bara namnet säger en hel del om vad det handlar om. Det är helt enkelt en något “upphottad” X25-M som det handlar om.

Först och främst så använder X25-M och 320 serierna precis samma kontroller. Det är alltså den gamla goda PC29AS21BA0 som står för grovjobbet. Själva kontrollern använder sig av 10 separata kanaler och kan därför adressera upp till 10 minneschip samtidigt. Kontrollern har sedan parats ihop med nya 25nm NAND-flashchip tillverkade av IMFT (Intel Micron Flash Technologies). Det betyder att vi inte kommer att få se några hastigheter över 300 megabyte per sekund eftersom Intels kontroller endast har stöd för SATA 3,0 Gbps.

Lite nyheter har vi dock att se fram emot. Bland annat så har Intel valt att implementera fullt stöd för datakryptering. Det betyder att informationen ligger krypterad och går därför inte att läsa från minneschippen direkt. Krypteringen sker i realtid och stör inte användaren eller påverkar prestandan. Detta har SandForce redan lagt in på sina nya kontrollerkretsar, men det är trevligt att Intel valt att göra detsamma.

25nm MLC NAND-flashminne från IMFT är en av få nyheter i Intel 320-serien.

Vidare så har Intel valt ett litet anorlunda sätt för att hanskas med trasiga minnesceller. 25nm minneschip har många fördelar över de äldre 34nm chipen. De är billigare att tillverka, drar mindre ström och de lagrar mer på samma yta. Den stora nackdelen är att antalet skrivningar till varje minnescell är betydligt lägre än tidigare. Detta har Intel löst på ett sätt som enklast kan jämföras med hårddiskar i en RAID 4-konfiguration.

En del av enhetens lagringsutrymme kan inte formateras och användas av användaren. I princip alla dagens SSD-enheter sparar lite lagringsutrymme för att använda det som en slags “cache” för att enheten ska behålla sin prestanda vid skrivning av filer och sprida ut skrivningarna över hela enheten. När det gäller Intel 320 så används hälften av detta utrymme till just det, att helt enkelt hålla prestanda på topp. Den andra häften används till paritet för den data som ligger lagrad. Som vi skrev innan så kan det jämföras med en RAID 4-konfiguration. Varje gång enheten skriver data så sparas paritetsdata från den skrivningen i det lediga utrymmet. Med hjälp av paritetsdata så kan enheten sedan själv återskapa ev trasig data i minnesceller som skulle gå sönder. I terorin så skulle ett helt minneschip kunna gå sönder utan att någon data går förlorad.

Altså, nya minnen, samma kontroller. Nu ska vi titta närmare på vad detta betyder för specifikationerna i Intels nya 320-serie.

Vårt testexemplar idag är den betydligt större 300GB modellen och det kommer därför att bli svårt att jämföra den rakt av med den X25-M som vi testat tidigare. X25-M var endast på 80GB och därmed även betydligt långsammare. Men framöver hoppas vi även kunna jämföra mindre modeller av Intels 320-serie för en rättvisare jämförelse.

I överigt så bjuder inte Intel på några fantastiska nyheter jämfört med tidigare modeller. 300GB-modellen av Intel 320 har förhållandevis bra specifikationer om man jämför med de mindre modellerna. Tittar vi på tabellen nedan så ser vi att Intel 320 är mycket beroende av dess storlek och antalet minneschip som kan addresseras. Desto färre minneschip desto lägre prestanda, särskilt vid skrivning av data.

De, prismässigt, mest intressanta modellerna har låga specifikationer och borde vara något snabbare än gamla X25-M och bör därmed få svårt att hävda sig mot ens förra årets toppmodeller på marknaden. De något större modellerna har ett bättre utgångsläge och bör kunna tampas med förra årets SandForce-enheter i vissa tester. Tyvärr så springer ju priset iväg rätt fort när vi börjar titta på 160GB eller mer vilket kan bli ett problem för både konsumenterna och Intel själva.

Förpackningen från Intel 510 är tillbaka, med undantaget att det nu står “320” på förpackningen. Även inehållet är detsamma och precis som med 510 får man med en 2,5″->3,5″ Adapter, strömkabel och SATA-Kabel. 

Själva SSD-enheten är ju det som vi är mest intresserade av och när vi skruvar upp Intel 320 så får vi återigen en flashback till gamla X25-M. Enheten är uppbyggd på precis samma sätt. Vi ser Intels gamle trotjänare i mitten och runt omkring sitter det intressantaste med hela enheten, nämligen Intel-Microns 25nm minneschip. 20 stycken till antalet med en lagringskapacitet på 16GB vardera ger en total lagringsyta på 320GB. Varav 300GB finns tillgänglig för användaren och 20GB används för paritetsdata och “städfunktionen”.

Vi ser också några gula kondensatorer vars funktioner är att spara undan information ifall strömen skulle brytas. En kondensator är ungefär som en slags reservoar för strömförsörjning. När strömmen försvinner så finns fortfarande tillräckligt med ström kvar i kondensatorerna för att kunna spara undan den information som finns kontrollerns register och cache. På det sättet så går man inte miste om någon data. Detta är ganska vanligt på företagsmarknaden, men mindre valigt på konsumentinriktade enheter. I vilket fall en trevlig touch.

När vi ändå pratar om cache så kan vi passa på att nämna att Intel har passat på att sätta lite bätte snurr på enhetens inbyggda minne. Intel X25-M G2 använder ett Intel 32MB 133 MHz SDRAM-minne. I sin nya 320-serie använder man sig av ett minne från Hynix som är på 64MB och arbetar i 166 MHz SDRAM. Lite mer fart och större kapacitet med andra ord.

När vi nu är på det klara med vad som döljer sig under skalet på denna mystiska SSD-enhet är det dags att ta reda på hur den presterar.

Testsystemet är exakt samma som vi använde oss av när vi testade Vertex 3 och samtliga resultat är gjorda på det nya testsystemets SATA 6,0 Gbps kontroller. Notera att Intel 320-serien inte stödjer SATA 6,0 Gbps och alltså kommer att vara fast vid SATA 3,0 Gbps hastighet, även om kontrollern är kapabel till högre hastigeter.

Precis som tidigare så är filkopieringstesterna gjorda mot en RAM-disk för att inte få några flaskhalsar. Vi har även kompleterat med en kopieringstest där enheten får både läsa och skriva data samtidigt.

Vi går raskt vidare till testresultaten.

IOMeter var från början ett program som utvecklats av Intel men företaget har sedan länge lagt ner utvecklingen. Det fanns dock många som tyckte att det här var ett väldigt bra program så därför har flitiga programmerare fortsatt att utveckla programmet. Idag är det kanske det främsta testprorammet för lagringsmedia och nätverk. Vi valde programmet delvis för att det är vida accepterat av så väl företag som konsumenter, men också för att det ger en väldigt bra indikation på enheten teoretiska prestanda där inte saker som filsystem och övriga komponeter spelar någon roll. Det som skrivs inom parentes är så kallad “Que Depth”. Vilket visar hur hur många “trådar” som används vid skrivning till enheten.

I vanlig ordning så börjar vi att testa enhetens potentiella maxhastighet med hjälp av IOMeter. Sekventiell skriv och läsning är ju ett område där de nya SSD-enheterna med SATA 6,0 Gbps verkligen visar sin styrka. Vi förväntade oss inga mirakel från Intel 320 just på grund av att den endast använder SATA 3,0 Gbps. Mycket riktigt så hamnar den långt efter konkurenterna. Samtidigt visar den förra generationens SSD:er hur en slipsten ska dras. Både gamla X25-M G2 och Vertex 2 får se sig rejält slagna.

Förra generationens Intel-enheters stora akilleshäl var dess sekventiella skrivprestanda. Den nya generationen Intel SSD-enheter har delvis tagit tag i problemet. Prestandan ur Intel 320 är direkt kopplat till antalet minneschip och lagringskapaciteten. Då vi idag testar en enhet på hela 300GB så har Intel 320 rejält bättre prestanda jämfört med X25-M G2 som endast har 80GB. Intel 320 är även snabbare än 128GB versionen av 510 vilket inte är illa alls. Den är dock långt efter övriga nya enheter som Vertex 3 och den större Intel 510 på 250GB.

Nästa test är det som blivit den nya standarden för att mäta prestanda hos SSD-enheter. Att läsa och skriva slumpmässiga filer på 4K är något som är väldigt tungt för en SSD och också det som kanske är den vanligaste typen av belastning som ett operativsystem lägger på din lagringsenhet. Dessa tester är gjorda med QD32 vilket är desigant för att visa enhetens fulla potential. Detta är betydligt mer stressande än vad en SSD någonsin kommer att utsättas för under vanlig last.

Intels 320-specifikationer pekar på att enheten ska kunna läsa filer med ungefär 150 MB/s. Resultatet på 143 MB/s är därför helt klart godkännt. Inte riktigt i klass med gamla X25-M, men det kan vara en ren tillfällighet. Intel 510 hamnar långt efter och den enda som kan rå på nya 320, är Vertex 3.

Går vi över till skrivningar av slumpmässig data så visar Intel 320 ett helt klart godkänt resultat. Specifikationen pratade om 21 000 IOPS, vilket motsvarar ungefär 80 MB/s. Vårt exemplar drar med lätthet upp dessa hastigheter och en bra bit över det. 118,44 MB/s motsvarar över 30 000 IOPS vilket är riktigt bra. Intel 320 visar att det finns potential, och inte minst springer den åttor kring sin egen storebror Intel 510. Åt de SandForce-baserade enheterna finns det dock inget att göra.

PCMark Vantage är som tidigare påpekat ett syntetiskt testprogram i den mån att vi själva inte kör testerna manuellt. Men som syntetiskt test är PCMark en mycket god indikationer på inte minst lagringsenheters verkliga prestanda. Genom sex olika hårddisktester fokuserar man på allt från att lägga in musik i Windows Media Player till att starta upp Windows och antivirus-program.

I PCMark Vantage vi ser man ofta skillnaderna mellan de olika SSD-enheterna ganska väl. Här ser vi att Intel 320 placerar sig mellan X25-M och Vertex 2. Och generellt så är det nog ungefär där som den verkar ligga rent prestandamessigt. Den är snabbare än X25-M, men inte så mycket snabbare som vi hade hoppasts.

Winsat är ett prestandaverktyg som finns inbyggt i Vista och Windows 7. Från början var det ett verktyg för att testa datorns prestanda och se om den var “Vista Redo”. Idag används det för att räkna ut datorns WEI eller “Windows Experience Index”. Kommandot vi använder oss av är ganska enkelt att förstå. Man testar helt enkelt C: enheten med slumpmässig skrivning vid QD=10. Just detta kommando representerar ungefär vilken typ av belastning som kan läggas på en HDD när man använder Outlook. MS har till och med gjort en tabell där man kan läsa av. Enligt tabellen så är allt över 40 MB/s väldigt bra.

I winsat så ser vi en rejäl ökning jämfört med både 510 och X25-M. Inte riktigt nog för att slå Vertex 2 och fortfarande långt efter Vertex 3. Här är det nog den högre slumpmässiga prestandan som spelar störst roll.

WinRAR – Filuppackning

Winrar baseras först i främst på sekventiell prestanda och här ser vi tydligt att 320 är snabbare än X25-M. Vertex 3 är givetvis snabbast återigen men 320 hänger bra med och klarar sig precis under 2-min gränsen.

Filkopiering är betydligt svårare att testa än vad man kan tro. Siffrorna kan variera kraftigt beroende på filer, operativsystem och konfigurationer. Vi har valt ett stängt testsystem med identisk hårdvara, identiska mjukvara och ett identiskt testförfarande. Något som ger oss bra värden för den interna jämförelsen mellan våra testkombatanter. Det är också intressant att jämföra de olika kontrollerna mellan varandra. Idag lagrar man inte så mycket musik och film på sin SSD, men i framtiden kan det bli mer intressant. När vi testade detta så skapade vi en RAM-enhet på 6,5GB som huserade testfilerna, detta för att ytterligare minimera risken med flaskhalsar.

I detta test så visade Intel 510 sin makt och slog ut sjävaste Vertex 3 från topplaceringen. Intels egna krets är tyvärr inte riktigt lika pigg på sekventiell skriv- och läsprestanda. Vid läsning av stora filer så lägger den sig strax över X25-M G2 men fortfarande långt efter konkurrenterna. Här är det främst SATA 3,0 Gbps som sätter gränsen.

Går vi istället över till skrivning av stora filer så visar 320 att begränsningen i sekventiell skrivprestanda finns kvar från förra generationen. Tack vare sin storlek så lyckas vårt exemplar att placera sig framför fjolårets gigant Vertex 2, men fortfarande långt efter de nyare enheterna. Vid lägre lagringskapacitet så är skillnaden säkert betydligt större.

Av någon anledning så brukar det gå fortare att flytta lite mindre filer, så även i fallet Intel 320. Visan upprepas och Intel 320 placerar sig ovanför X25-M G2.

Vid skrivning av medelstora filer så ser vi åter en ganska betydligt ökning jämfört med konkurrenterna för Intel 320. Detta beror i första hand på att det är 300GB modellen som vi testar. 320 enheter med mindre lagringskapacitet kommer att tappa ordentligt i detta test.

Efter vårt test av Corsair Performance 3 så valde vi att lägga in detta “stresstestet”. Testet utfördes genom att kopiera en katalog på 24GB som enhåller både ISO, MP3-filer och FLAC filer. Det handlar alltså om att läsa och skriva data samtidigt till lagringsenheten. Detta var något som Intel 510 var mycket bra på på grund av dessa förkrossande höga sekventiella skriv och läshastighet. Intel 320 har inte samma råstyrka i bagaget och det syns rätt tydligt i digrammet. Trots det så är den bra med och paserar med lätthet Vertex 2 och X25-M och faktiskt även Corsair Performance 3. Då ska man komma ihåg att Corsair hade väldiga problem med just det här testet, inte minst när enheten började bli full.

En tydlig trend bland alla SSD-enheter är att prestandan sjunker ju mer de fylls. Detta blir ofta extra tydligt på de enheter som har lite mindre utrymme att lagra på. Därför valde vi att fylla enheten upp till 90% kapacitet för att se hur pass stor skillnad det blir, och vilka enheter som hanterar detta bäst.

Till skillnad från 510, som faktiskt blev snabbare när den var fylld, så tappar 320 en del i prestanda när den är full. Troligtvis beror det på att 510 desiganats med väldigt avancerad “städ” teknik för att se till att enheten är pigg hela tiden och Intel 320 mäktar inte riktigt med att hålla prestandan på topp. Till och med X25-M G2 är snabbare.

I vårt kopieringstest så visar inte Intel 320 några täcken på trötthet. Att fylla disken gjorde ingen påverkan alls, vare sig till det bättre eller till det sämmre.

Ser man bara till prestandan så är Intel 320 300GB inte alls någon dålig SSD enhet. Den presterar precis som man kan förvänta sig av en X25-M G2 på steroider. Flaskhalsen vid sekventiell skrivning är borta och även om den inte den minsta chans mot Vertex 3 så presterar den bättre än 510 vid slumpmässiga skrivningar och läsningar. Vid sekventiella skrivningar så är den i klass med de bästa från förra genrationen. Den uppenbara flaskhalsen är förståss SATA 6,0 Gbps som gör att den teoretiska maxhastigheten hamnar på runt 250 MB/s.

Jämfört med X25-M G2 så är Intel 320 bättre på alla sätt och vis. Den är snabbare och framförallt så finns det mer lagringskapacitet och förhoppningsvis komemr vi att få se lägre priser vartefter. Den har också ny teknik för kryptering och felkorrigering vilket förlänger livslängden på den ytterligare. Jämför man den med andra enheter från förra generationen så står den sig bra även mot de Sandforcebaserade enheterna.

Trots detta så är prestandan medioker med dagens mått och är inte ens i närheten av vad de nya SSD-enheterna på marknaden klarar av. Intel har gjort för lite, för sent. 

Tänk dig en 3 år gammal laptop som känns trött. Då skulle man enkelt kunna sätta i en 160GB Intel 320 och datorn skulle känna sig som ny igen. För att den planen ska fungera så måste priset per gigabyte sjunka rejält och framförallt så måste priset vara lägre än motsvarande Sandforce-enheter som är något snabbare.

Det har nu gått över ett år sedan Intel X25-M G2 lancerades. Den stora frågan är ju vad Intel har pysslat med under den tiden. Detta var inte riktigt vad vi hade förväntat oss från världens största halvledartillverkare. På över ett år känns det som om man hade kunnat komma på något bättre än att bara ta det man har och monterat på minneschip tillverkade med 25nm teknik. Utan stöd för SATA 6,0 Gbps så har Intel 320 ingen chans att slåss med konkurrenterna rent prestandamässigt, men det är givetvis Intel själva fullt medvetna om.

Intel har redan genom lanseringen av Intel 510-serien visat att deras G3-generation av SSD-enheter inte är riktade mot entusiaster och prestandaanvändare. Med det sagt så vill vi också poängtera att Intel 320 300GB inte alls är någon dålig SSD. Prestandan är något bättre än gamla X25-M G2 och nästan i klass med förra generationen SandForce-enheter. Prestandan är stabil (som vanligt när det gäller Intel) och enheten levererar precis vad den lovar i sina specifikationer. Det hela handlar helt enkelt om vilken målgrupp man siktar in sig på och konsumentens personliga situation.

Om vi bortser från just den enhet som vi testat och istället ser på 320-serien som helhet, så är det en ganska ledsam historia. Specifikationerna visar att den allt annat än imponerande prestanda som 300GB modellen visar upp, bara blir sämre ju mindre lagringskapacitet enheten har. Minstingen på 40GB har en sekventiell skirvhastighet på 45 MB/s, vilket är sämre än en 3 år gammal 5 400 RPM hårddisk. Tyvärr kommer inte så många att ha råd att köpa 300GB versionen och måste välja en mindre, med sämre prestanda som följd.

Prestandan är helt enkelt för dålig för att Intel 320 ska kunna vara med och fajtas bland entusiasterna. Så vilka har då Intel tänkt ska köpa dessa enheter? Vår gissning är att Intel försöker få medelsvensson och OEM-tillverkare att bygga in SSD-enheter även i sina mellanklassdatorer. För de som endast har tillgång till SATA 3,0 Gbps och inte vill lägga en förmögenhet på en SSD, så kan Intel 320 vara ett alternativ.

Det ska bli intressant att se hur marknaden tar emot Intels 320 SSD-serie och framförallt ska det bli intressant att se hur priset kommer att sättas. Skulle priserna krypa ner till eller under 10 kronor per gigabyte så kan Intel 320 bli en viktig kugge i spridningen av SSD-tekniken.

Som det ser ut idag är Intel 320 en generation för gammal redan när den släpps. Eller som den gamla bröllopsfrasen lyder; Something old, something new Something borrowed, something blue.