Intels nya Core i5-2500K och Core i7-2600K CPU:er imponerar

 TEST  Sandy Bridge är knappast Intels mest välbevarade hemlighet och med sitt generösa tidsschema är det närmast samma visa varje gång processorgiganten lanserar en ny mikroarkitektur. Men trots att vi redan vet det mesta om de nya processorerna är det med stor spänning vi nu gräver djupare i arkitekturen, Intels första som sägs ge grafikprestanda värd namnet. Följ med när vi gör en djupdyknning i de två toppmodellerna Core i5-2500K och Core i7-2600K.

Sandy Bridge är en så kallad “Tock” i Intels 24 månaders Tick-Tock modell. Grundtanken är att Intel använder sig av framsteg inom tillverkningsteknik och nya mikroarkitekturdesigner för att uppdatera sitt processorutbud. Första året som räknas som en Tick introducerar Intel en ny tillverkningsteknik för en redan befintlig microarkitektur. Vilket var fallet när Intel lanserade sin 32-nanometers Westmere arkitektur. Westmere använde sig av samma grundarkitektur som Nehalem men med en betydligt effektivare tillverkningsteknik, något som gjorde det möjligt för Intel att i januari 2010 lansera sina Clarkdale och Arrandale processorserier med ökade klockfrekvenser och lägre strömförbrukning.

Ett år år senare är det nu alltså dags för nästa 12 månader i Intels strategi som representeras av en helt ny mikroarkitektur, i detta fallet Sandy Bridge.

Intel har lärt sig av sina misstag och introducerar aldrig en helt färsk mikroarkitektur på en lika färsk tillverkningsteknik, detta är grundtanken med företagets Tick-Tock modell och då värsta konkurrenten AMD fortfarande inte lyckats få rätt med sin 32-nanometerteknik ser vi att Intels plan fungerar väldigt väl. Sandy Bridge är med andra ord tillverkad med samma 32-nanometerteknik som introducerades med Westmere för ett år sedan, men samtidigt har den mognat ordentligt sedan dess i takt med att Intel lärt sig att utnyttja sin nya teknik på bästa sätt.

Sandy Bridge smälter samman CPU och GPU med 32nm teknik

Den största skillnaden mellan förra årets mellanklass processor Clarkdale och dagens Sandy Bridge är att den ny arkitekturen och optimerade tillverkningstekniken gjort det möjligt för Intel att baka in både CPU och GPU på samma kiselkrets. Med Clarkdale bakade Intel in sin grafikkrets i processorn, men man tvingades använda sig av ett separat kisel och än värre var GPU-kretsen fortfarande tillverkad med äldre 45nm-teknik. När nu Intel för första gången någonsin bakar in CPU och GPU på samma kiselkrets betyder det att man till fullo kan dra nytta av sin 32nm-teknik och även få betydligt bättre samarbete mellan de två beräkningsenheterna.

Clarkdale med större 45nm GPU	Sandy Bridge med inbakad GPU

Det vi ska fokusera på direkt är just vad som gör Sandy Bridge till en Tock och hur dess nya mikroarkitektur skiljer sig från dess föregångare.