Listan på
representerade tillverkare är ganska komplett, nästan alla tillverkare
finns med, Hitachi, Samsung, Seagate och Western Digital. Tyvärr tyvärr
och återigen, tyvärr har vi inte lyckats få in en motsvarande
disk från Maxtor. Vi har under en lång tid försökt från
flera affärer, distributörer och dem själva men icke, den är
slut överallt. Däremot har vi fått in ett exemplar av Western
Digitals senaste prestandamonster, Raptor 74GB. Denna kommer vi också
att testa tillsammans med de andra diskarna som en ordentlig referens.
Innan vi går
vidare med recensionen tänkte vi gå igenom lite om det inte längre
så nya SATA gränssnittet, så klicka vidare.
|
Som
en evolutionell efterföljare till PATA (Parallell ATA) kom ett nytt
gränssnitt för lagringsenheter för ungefär ett och
ett halvt år sedan, SATA (Serial ATA). Det var i augusti 2001 som
ett stort konsortium av företag beslutade sig för att utveckla
ett nytt gränssnitt då det gamla funnits i ca 20 år.
Det är otroligt att det gamla gränssnittet hängt kvar så
pass länge med tanke på hur utvecklingen är inom hårdvara
i övrigt. Målet med det nya gränssnittet var att göra
en kombination med fördelarna hos båda PATA och SCSI (Small
Computer System Interface).
|
|
Nedan följer
en tabell som visar vilka egenskaper de olika gränssnitten har. Mer om
egenskaperna snart. Notera att det är SATA 1.0 vi pratar om här
om det inte nämns något annat.
| Egenskap |
Parallell
ATA
|
Serial
ATA
|
Parallell
SCSI
|
Lågt
pris |
X
|
X
|
–
|
Punkt-punkt
koppling |
–
|
X
|
–
|
Cyclic Redundancy
Check (CRC) vid kommandon |
–
|
X
|
X
|
Hot-plug/Hot-swap
stöd |
–
|
X
|
X
|
Effektiva
kablar, kopplingar och bakplan |
–
|
X
|
–
|
En sak som dock
måste nämnas är att SCSI-diskar har många fler fördelar
som inte SATA har, de har t.ex. rotationshastigheter uppåt 15k varv/s,
kontrollerna stödjer upp till 320 Mbyte/s, söktid på runt
hälften av en PATA/SATA-disk och de kommer ofta med 5 års garanti.
Men, smakar det så kostar det. SCSI-lösningar är betydligt
mycket dyrare än PATA/SATA och lämpar sig därför inte
till en vanlig användare.
Punkt-punkt
koppling: Detta är en viktig egenskap som ökar prestandan
och tillförlitligheten jämfört med de delade kopplingarna på
PATA och Parallell SCSI. Begreppet punkt-punkt koppling är vad det låter,
varje port på SATA-kontrollern är enbart kopplad till en enhet,
se den enkla bilden här under.
Eftersom det
inte förekommer någon delning av bussen här kan varje enhet
alltid direkt kommunicera med systemet. Detta innebär att all tillgänglig
bandbredd finns dedikerad till varje enhet, samtidigt. Denna typ av koppling
eliminerar det som kalas för "skiljedomsfördröjning"
som ibland associeras med delade bussar. Denna typ av koppling underlättar
även vid installation av diskar då man inte behöver bry sig
om någon master/slave (PATA) eller disk-ID (SCSI).
Cyclic
Redundancy Check (CRC) vid kommandon: Antagligen den största
förbättringen gentemot PATA är Cyclic Redundancy Check (CRC)
vid kommandon. Både SATA och PATA har CRC men den är annorlunda
på det sistnämnda. SATA har nämligen CRC för alla kommandon,
jämfört med PATA som enbart har det för dataöverföringar.
Det CRC innebär är en slags övervakning som ser till att all
data, och nu även alla kommandon går rätt till. Detta förbättrar
överföringar och disken blir helt enkelt mer tillförlitlig
genom att disken hela tiden kontrollerar att allting tas emot som det ska.
Hot-plug/Hot-swap
stöd: Detta
har varit standard i SCSI gränssnittet sedan länge och innebär
att man kan ta ut och byta diskar utan att behöva stänga ner systemet.
Detta är en viktig egenskap i servrar och andra större system som
inte får stängas av. Inget gemeneman har någon användning
av men i och med implementeringen av denna funktion blir SATA-diskar ett bra
alternativ till SCSI på företagsmarknaden.
Effektiva
kablar, kopplingar och bakplan: Det första man tänker på
när man ser en SATA-kabel är dess utseende, så smal och nätt!
För slutanvändaren kanske detta känns som en av de största
fördelarna med SATA, just att man slipper allt krångel med det oerhört
klumpiga IDE-kablarna. De tunna SATA-kablarna ger betydligt bättre luftflöde
i lådan vilket är tacksamt då dagens hårdvara avger mycket
värme. Bra luftcirkulation i lådan leder till ett stabilare system.
En annan sak som är värd att nämna är att SATA-kablarna
har en maxlängd på 1 meter, jämfört med IDE-kablarnas maxlängd
på 0.9 meter.
|
|
|
SATA-kabel
från ovan och från sidan, rund IDE-kabel, vanlig IDE-kabel
|
De L-formade data-
och strömkontakterna hos SATA gör det omöjligt att koppla fel
för användaren.
|
|
|
|
SATA
datakontakt
|
SATA
strömkontakt
|
Förutom det
som är sagt ovan så bör det tilläggas att SATA har en mycket
lägre signalspänning (0.5V max) jämfört med PATA (5V max).
Detta leder till sänkt elkonsumtion och lägre elektromagnetisk interferens.
För en hemanvändare med bara någon eller några diskar
handlar det inte om någon jättesänkning på elräkningen
om man går över till SATA, men för företag och andra med
behov av många diskar kan det vara välkommet.
Framtiden
– Serial ATA 2.0
Utvecklingen
på det "nya" gränssnittet går vidare och för
inte så länge sen gick Serial ATA-konsortiet ut med specifikationer
och lite annan information om det ännu nyare gränssnittet. Serial
ATA 2.0 är alltså under utvecklingen och vad har det att erbjuda
då?
Det är främst två punkter som är nya:
1. Överföringshastigheten fördubblad, nu 300 Mbyte/s
2. Nya kablar och kopplingar för att kunna utnyttjas till andra tillämpningar
och användningsmodeller.
Det kommer inte
att behövas några nya kablar för SATA 2.0, utan det kommer snarare
att komma nya kablar och kopplingar för helt andra lösningar, t.ex.
externa. Däremot kommer det en andra generations SATA 2.0 (alternativt
kallat 3.0) någon gång under år 2007. Den andra generationen
kommer att ha, håll i er nu, en ännu en gång fördubblad
överföringshastighet, 600 Mbyte/s (!). Kablar och kopplingar kanske
kommer att bli uppgraderade till den andra generationen men det återstår
att se. Jag skulle även tro att andra egenskaper kommer introduceras med
den andra generationen SATA 2.0 men för att kunna utnyttja den extrema
överföringshastigheten krävs att något ordentligt händer
inom den rent mekaniska biten inom hårddiskar. Eftersom detta är
något som ligger såpass långt fram i tiden får vi ta
det med en nypa salt, men det ser onekligen spännande ut.
Vi ser fram emot slutet av året/början av nästa då det
nya gränssnittet bör ha tagit sig ut på marknaden på allvar,
men det verkar som att det redan nu under det här årets tredje kvartal
kommer att titta upp lite hårddiskar med delar av SATA 2.0-specifikationerna.
Vi kommer givetvis att hålla er uppdaterade om detta!
Om ni vill ha
mer information så ta en titt på Serial ATA-konsortiets hemsida.
Nu går vi vidare med recensionen.
Hitachi har länge
fått dras med IBM’s rykte för diskar från de (ö)kända
GXP-serierna, som kanske inte var det bästa företaget presterat. Vi
har i alla fall fått in ett exemplar av deras betydligt bättre serie
7K250 och specifikationerna ser du nedan.
Specifikationer:
Hitachi Deskstar 7K250
|
|
Modellnummer
|
HDS722516VLSA80
|
Firmware |
V340A60A |
Lagringskapacitet
|
164.7GB
|
Rotationshastighet
|
7 200RPM
|
Cachestorlek
|
8MB
|
Formfaktor
|
3.5"
|
Söktid
|
8.5ms
|
Medel latency
|
4.17ms
|
Antal skivor
|
2 st
|
Antal läshuvud
|
4 st
|
Maximal överföringshastighet
externt
|
150 Mbyte/s
|
Maximal överföringshastighet
internt
|
757 Mbit/s
|
Ljudnivå
|
28-? dB (enbart idle specificerat)
|
Gränssnitt
|
SATA 1.0
|
Garanti
|
3 år
|
Pris
|
~1050 kr
|
Om vi tittar på specifikationerna
ser vi att disken har aningen mer lagringsutrymme än motståndarna,
164.7GB jämfört med 160GB. Det är inte mycket i sammanhanget
men 4.7GB är alltid 4.7GB.
Ovansidan |
Undersidan |
Ovansidan finns
inte mycket att säga om annat än att den är tråkig, men
det är ju ingen ovanlighet inom detta område. Undersidan, närmare
bestämt kretskortet, ska vi dock titta lite närmare på. Vi ser
ett IBM chip i mitten. Hitachi har alltså inte helt släppt IBM än,
men det ska inte vara någon fara med det.
Hitachi har valt att använda ett Infineonminne till hårddisken cache.
Chipet med
ett M på som man ser nere till höger är ett chip från
Marvel, en Serial ATA brygga närmare bestämt. Det innebär att
det här inte är en "äkta" SATA-disk om man så
vill säga. Den tar emot seriella signaler men konverterar dessa till parallella.
Det är klart att vi hellre ser ett native SATA chip men i dagens läge
förloras ingen prestanda med en sådan här brygga. En positiv
sak med detta chip är att det har stöd för ATA Command Queing
(CQ). Nu är det dock så att det inte bara är hårddisken
som måste ha stöd för Command Queing utan även controllern.
Det finns i dagens läge inte några kommersiella SATA-controllers
med stöd för CQ (det finns PCI-X-kontrollers med stöd för
detta men det lär ta ett tag innan det finns spritt på marknaden).
Nu räcker det inte heller med det då denna disk är en PATA i
grund och botten, i det här läget krävs det även en kontroller
som skickar emulerade PATA-CQ-signaler för att det hela ska fungera. Vi
kan alltså i dagens läge säga att stödet för denna
egenskap inte ger ett dugg, men disken blir i alla fall något mer framtidssäker.
Så fort vi får möjlighet kommer vi att göra en recension
där vi undersöker vad CQ kan ge för en hårddisk prestanda,
men det får vänta, med anledning av det som står bara ett par
rader upp.
Bakpanelen |
Ännu ett bevis
på att denna disk inte är en "äkta" SATA-disk, 12V-kontakten.
Som ni läste på förra sidan är det ju den L-formade strömkontakten
som tillhör Seriell ATA. Som sagt gör detta dock ingenting för
prestandan i dagens läge och det känns därför ganska smidigt
att det finns en 12V-kontakt då inte alla sitter på nätaggregat
med någon SATA-strömkabel. Som ni ser på bilden har Hitachi
satt dit ett klistermärke med en varningstext på. Det står
att man enbart ska koppla in en strömkabel och inte en
till varje kontakt annars kan det få oanade följder. Detta ska stå
på en disk med dubbla strömkontakter men det är extra bra att
de satt ett så stort klistermärke precis vid kontakterna, det går
ju inte att missa det.
Näst ut är Samsungs bidrag.
Specifikationer:
Samsung SpinPoint P80
|
|
Modellnummer
|
SP1614C
|
Firmware |
SW100-27 |
Lagringskapacitet
|
160GB
|
Rotationshastighet
|
7 200RPM
|
Cachestorlek
|
8MB
|
Formfaktor
|
3.5"
|
Söktid
|
8.9ms
|
Medel latency
|
4.17ms
|
Antal skivor
|
2 st
|
Antal läshuvud
|
4 st
|
Maximal överföringshastighet
externt
|
150 Mbyte/s
|
Maximal överföringshastighet
internt
|
840 Mbit/s
|
Ljudnivå
|
27-? dB (endast idle specificerat)
|
Gränssnitt
|
SATA 1.0
|
Garanti
|
3 år
|
Pris
|
~1100 kr
|
P80n har högst maximal intern överföringshastighet bland dagens
160giggare. Mer än så förtäljer inte specifikationerna.
Ovansidan |
Undersidan |
Samsungs ovansida ser faktiskt lite annorlunda ut än alla andra diskar
i dagens recension, lite rundare, sådär. Vi tycker det är kul
att se lite variation på detta även om det är något föga
viktigt egentligen. Väldigt smidigt att hålla disken i rundningarna
på mitten man installerar den i alla fall.
På kretskortet hittar vi två chip från Marvel, dels det stora
(88i6522) i mitten och det mindre lite längre ner. Det stora är själva
hårddiskcontrollern som faktiskt bara har stöd för ATA-133,
och det mindre är samma chip som på Hitachidisken, fast en senare
revision (B). Detta är med andra ord också en PATA disk i grund och
botten. Hårddiskens cacheminne ser ni nere till höger och är
inte så konstigt nog tillverkat av dem själva.
Bakpanelen
|
Samsung har tyvärr inte valt att sätta någon vanlig 12V-kontakt
på deras bakpanel. De pins utan någon bygel ni ser är bara
att ignorera, de har ingen som helst funktion.
En sak att tillägga är att Samsung skickar med en liten installationsguide
och ett par skruvar med deras diskar, mycket positivt tycker vi. Nu går
vi vidare med Seagates bidrag.
Näst ut är Seagate, nedan följer dess specifikationer.
Specifikationer:
Seagate Barracuda 7200.7
|
|
Modellnummer
|
ST3160023AS
|
Firmware |
3.18 |
Lagringskapacitet
|
160GB
|
Rotationshastighet
|
7 200RPM
|
Cachestorlek
|
8MB
|
Formfaktor
|
3.5"
|
Söktid
|
8.5ms
|
Medel latency
|
4.16ms
|
Antal skivor
|
2 st
|
Antal läshuvud
|
4 st
|
Maximal överföringshastighet
externt
|
150 Mbyte/s
|
Maximal överföringshastighet
internt
|
683 Mbit/s
|
Ljudnivå
|
25-34dB
|
Gränssnitt
|
SATA 1.0
|
Garanti
|
3 år
|
Pris
|
~1150 kr
|
Specifikationerna på Seagates disk är inte så speciella. Söktiden
är lägst bland dagens 160GB-diskar tillsammans med Hitachin. Men varför
folk väljer Seagate är för deras goda rykte vad det gäller
ljudnivån. Dock så är specifikationerna på nivån
inte så speciella, 25dB är lägst i dagens recension men 34 i
full-load är inte något speciellt att hänga i julgranen.
Ovansidan |
Undersidan |
Nu går vi direkt in på undersidan av disken. Seagate använder
ett Hynix-minne till deras cache, ses uppe till höger i bild. Finns det
något annat intressant chip på detta kretskort? Jo, chippet från
LSI Logic. Det är inte en SATA-brygga som man skulle kunna tro om man läst
de tidigare sidorna, utan en native SATA-controller. Detta innebär att
disken från Seagate är den enda "äkta" Serial ATA-disken
i dagens tester, och också det enda företag som tillverkar äkta
Serial ATA-diskar i detta segment.
Bakpanelen
|
Inte mycket att säga om denna bakpanel, en strömkontakt och en SATA-kontakt.
Nästa disk i dagens tester kommer från Western Digital. Enligt sedvanlig
ordning följer specifikationerna.
Specifikationer:
Western Digital Caviar SE
|
|
Modellnummer
|
WD1600JD
|
Firmware |
02.05D02 |
Lagringskapacitet
|
160GB
|
Rotationshastighet
|
7 200RPM
|
Cachestorlek
|
8MB
|
Formfaktor
|
3.5"
|
Söktid
|
8.9ms
|
Medel latency
|
4.2ms
|
Antal skivor
|
2 st
|
Antal läshuvud
|
4 st
|
Maximal överföringshastighet
externt
|
150 Mbyte/s
|
Maximal överföringshastighet
internt
|
748 Mbit/s
|
Ljudnivå
|
33-35dB
|
Gränssnitt
|
SATA 1.0
|
Garanti
|
3 år
|
Pris
|
~1150 kr
|
Inte mycket att säga om dessa specifikationer heller. Dock väldigt
hög ljudnivå specificerad, speciellt på idle.
Ovansidan |
Undersidan |
Här finns inte heller mycket att säga då Caviar SE’s ovansida
är ganska blygsam och kretskortet vänt innåt. Därav kan
vi inte se vad det är för chip och minne på denna hårddisk,
lite synd. Men å andra sidan är detta ett ganska smart drag av WD
då det faktiskt är något säkrare att ha chippen på
insidan än utsidan. Jag misstänker dock att detta kretskort också
är utrustat med Marvelchippet som används av Hitachi och Samsung (och
även WD Raptor 74GB) eftersom hårddisken har dubbla strömkontakter
(ingen native SATA). WD passar också på att på ovansidan säga
att man inte ska koppla in båda strömkablarna.
Bakpanelen
|
Bakpanelen ser nästan ut som vilken som helst i den här recensionen,
en 12V-kontakt, en Seriell data-kontakt, en SATA-strömkontakt och ett par
oanvändbara pins. Varför nästan är för de två
hålen med en slags clip man ser vid sidan av SATA-kontakterna. Detta är
hål för en ny slags kabel som WD utvecklat. SecureConnect heter den
och är en kabel med både ström- och SATA-kontakt i ett. De L-formade
kontakterna har en liten nackdel och det är att de sitter ganska ostabilt,
men WD har nu rådit bot på detta med denna sladd. Tyvärr har
vi inte fått med någon sådan till dagens recension.
Sist och minst (vad det gäller lagringsutrymme), Western Digital’s senaste
prestandadisk, Raptor 74GB. Vi sa tidigare att detta skulle vara en 160GB SATA
roundup men vi passar även på att ta med Western Digitals prestandamonster
som vi också använder som referens.
Specifikationer:
Western Digital Raptor 74GB
|
|
Modellnummer
|
WD740GD
|
Firmware |
21.08V21 |
Lagringskapacitet
|
74GB
|
Rotationshastighet
|
10 000RPM
|
Cachestorlek
|
8MB
|
Formfaktor
|
3.5"
|
Söktid
|
4.5ms
|
Medel latency
|
2.99ms
|
Antal skivor
|
2 st
|
Antal läshuvud
|
4 st
|
Maximal överföringshastighet
externt
|
150 Mbyte/s
|
Maximal överföringshastighet
internt
|
102 Mbyte/s
|
Ljudnivå
|
32-36dB
|
Gränssnitt
|
SATA 1.0
|
Garanti
|
5 år
|
Pris
|
~2200 kr
|
Snabb rotationshastighet, låg söktid, låg latency, hög
intern överföringshastighet och 5 års garanti. Det är Raptorn
som är i farten.
Ovansidan |
Undersidan |
Ännu en disk med lite annorlunda utseende. Att Western Digital har gjort
designen på Raptorernas ena sida ungefär som en kylfläns med
"fins" beror troligen på att det helt enkelt leder till bättre
energiavgivning. Kretskortet är även här vänt innåt,
förutom ett chip, det välkända Marvelchippet, här i en ännu
senare version (C).
Bakpanelen
|
Identisk med föregående hårddisk.
|
Testsystem
|
|
Hårdvara
|
| Processor: |
Pentium
4 2.4GHz (533MHz FSB)
|
| Moderkort: |
Abit
IC7-MAX3
|
| RAM: |
2
x 256MB Apacer PC2700
|
| Grafikkort: |
Hercules
Radeon 9800Pro 128MB
|
| Hårddisk: |
Seagate
Barracuda 7200.7, 160GB, ST3160023AS
Western Digital Caviar SE, 160GB, WD1600JD
Hitachi Deskstar 7K250, 160GB, HDS722516VLSA80
Samsung SpinPoint P, 160GB, SP1614C
Western Digital Raptor, 74GB, WD740GD
Western Digital Raptor, 36GB, WD360GD
|
| Controllers: |
SATA:
Integrerad kontroller i sydbryggan ICH5R
PCI Chip på moderkortet av Silicon Image (SiI3114)
PCI-kort Promise Technology SATA150 TX4
|
| Ljudkort: |
Creative
Soundblaster Live! 5.1 Platinum
|
| PSU: |
FSP
350W
|
| Ethernet: |
Intel
PRO/1000 CT
|
|
Mjukvara
|
| Operativsystem: |
Windows
XP Professional (Service Pack 1 + uppdateringar)
|
| Upplösning: |
1152x864x32bit,
100Hz
|
| Drivrutiner: |
Catalyst
4.5
DirectX 9.0b
|
| Testprogram: |
FC-Test
v0.5.3
HDTach 2.61
HDTach 2.70
PCMark04 v1.2.0
Winbench99 v2.0
|
Innan vi går
vidare med recensionen tänkte vi säga några ord om de olika
SATA-kontrollerna.
Intel
ICH5R
En intressant
egenskap hos Intel 875P chipset är dess sydbrygga med integrerad SATA
kontroller. Kontrollern är helt självständig och beror alltså
inte alls av PCI bussen, som andra integrerade controllerchip på moderkort
gör. Fördelen med att kontrollern är integrerad direkt i sydbryggan
är att ingen data behöver gå över PCI bussen. Detta borde
leda till bättre hastigheter över lag, framför allt i raid
då PCI-bussen verkligen är en flaskhals. Men idag är det inte
RAID vi ska testa så vi får se vad sydbryggan verkligen går
för. Sydbryggan bjuder på två stycken portar och de stödjer
RAID 0/1, tyvärr inte RAID 0+1.
Silicon
Image SiI3114
Silicon Image
verkar vara väldigt populära bland modertkortstillverkare, deras
chip finns integrerade på mängder av moderkort. Som ni förstår
är den här kontrollern av typen som nämndes ovan, ett integrerat
PCI chip. Detta chip erbjuder fyra portar och de stödjer RAID 0/1/0+1.
Promise
Technology SATA150 TX4
Eftersom många
av er där hemma kanske inte har moderkort med integrerade controllerchip
av något slag har vi valt att även använda oss av ett PCI-kontrollerkort.
Promise Technology tillverkar riktigt kompetenta och prisvärda kort av
den här typen och de var snälla nog att skicka oss detta kort som
är ett rent SATA-kontrollerkort med fyra portar.
Med andra ord
kommer vi att testa dagens diskar med tre olika controllers. Detta för
att få en mer rättvis bedömning, beroende på vad ni
läsare sitter på för produkter alternativt vad ni är
sugna på att skaffa, men se det också som ett litet test på
kontrollerna själva.
Det är bara
en sak till vi vill säga innan vi sätter igång med testerna.
Vi använde Hitachi Feature Tool v1.94 för att ställa in AAM
(Automatic Acoustic Management) till maximal prestanda (Normal Seek Mode)
på samtliga diskar (utom Seagate, deras diskar stödjer det inte
på grund av något förlorat rättsligt fall). Ni kan läsa
mer om verktyget här.
Nu kör vi, klicka vidare.
Det första
programmet vi tagit in i testsviten är PCMark04 från det välkända
företaget Futuremark. PCMark02 blev totalt ratat när det kom för
dess dåliga repetering av resultat och ibland även totalt felaktiga
resultat. Situationen med PCMark04 ser helt annorlunda ut och det ser ut som
ett bra verktyg för att mäta prestanda. Vi kommer att använda
tre av fyra HDD-tester som finns tillgängliga i programmet. De fyra hårddisktesterna
som finns i programmet bygger på fyra vanliga operationer alla användare
gör. Programmet simulerar, gör identiska operationer, som de olika
områdena och samtidigt mäter det prestandan. Information om de
olika simuleringarna ser ni här nedan.
Windows
XP Startup: Denna simulering bygger på de operationer som görs
under en uppstart av Windows XP.
Application
Loading: Som namnet antyder så bygger detta test på laddande
av olika program. Testet inkluderar öppnande och stängande av följande
vanliga program; Microsoft Word, Adobe Acrobat Reader 5, Windows Media Player,
3DMark 2001SE, Leadtek Winfast DVD och Mozilla Internet Browser.
File
Copying: Helt enkelt kopiering av en fil på ungefär 400
MB (inget exakt finns specificerat).
General
Hard Disk Drive Usage: Denna operation inkluderar diskaktiviteter
under ett flertal vanliga program. Dessa är:
– Öppning av ett Microsoft Word-dokument, genomför gramatikkontroll,
sparning av dokumentet och sedan nedstängning av programmet.
– Komprimering och uppackning med WinZip
– Kryptering och dekryptering av en fil med hjälp av PowerCrypt
– Virusskanning av filer med hjälp av F-Secure Antivirus
– Uppspelning av en MP3-fil i Winamp
– Uppspelning av en WAV-fil i Winamp
– Uppspelning av DivX-video med hjälp av en DivX codec och Windows
Media Player
– Uppspelning av WMW-video med Windows Media Player
– Bildtittande i Windows Picture Viewer
– Internetsurfning med Microsoft Internet Explorer
– Laddning, spelande och avslutande av ett spel med hjälp av Ubisoft
Tom Clancy’s Ghost Recon
Som jag sa en
bit upp så kommer vi att använda tre av fyra av testerna. Varför
inte alla fyra? Kopieringstestet i PCMark04 verkar inte alls tillförlitligt
och därför kommer vi inte att använda det. Dels så är
det dåligt att basera ett kopieringstest enbart på kopiering av
en enda stor fil, och dels så går testet ut på att kopiera
en fil från den disk där du installerat programmet till den partition
du testar. Detta innebär att det inte bara är disken du testar som
är den avgörande faktorn utan även din systemdisk eller var
du nu har installerat programmet. Därför har vi valt att använda
ett annat program för filkopieringstester men mer om detta på nästa
sida.
I det här testet gjorde vi en 32GB partition i början av disken (enligt
rekomendationer från Futuremark) som vi formaterade med NTFS. Testerna
kördes 3 gånger på vardera hårddisk och det är genomsnittet
vi redovisar.
Vi börjar
med Windows XP Startup.
Inga konstigheter
här egentligen, det enda som förvånar är att Hitachin
klarar av att gå förbi Raptor 36GB på de två första
kontrollerna. Samtliga diskar presterar bäst med Promise kontrollerkort
i det här testet. Att Samsung och WD ligger sist i det här testet
kan bero på dess något långsammare söktider, då
detta är en viktig aspekt i det här testet. Det förklarar även
att Hitachi ligger så bra till.
Ordningen upprepar
sig. Hitachin presterar bäst, dock är inte övertaget lika stort
den här gången. Samtliga diskar presterade bäst på Promise
kontrollern även denna gång.
Mönstret med
diskarna och kontrollerna upprepar sig ännu en gång. Som en summering
av det här testet kan vi säga att Hitachidisken är strået
vassare än de andra mainstream-diskarna vad det gäller arbetsprestanda.
I dessa tester visar även Raptorerna vad de går för, framför
allt på Promisecontrollern. Raptor 36GB verkar ha någon form av
problem med framför allt ICH5R, vi får se om detta upprepar sig senare.
En sak som verkligen är förvånande är att den integrerade
SATA-kontrollern i sydbryggan hos i875P presterar ganska rejält mycket
sämre än Promise kontrollerkort i samtliga PCMark04-test. ICH5R och
Sil3114 presterar ganska likvärdigt.
Winbench99 version
2.0 är ett testprogram som börjar bli lite gammalt, men som faktiskt
fortfarande fungerar väldigt bra. Det har ungefär samma funktioner
som PCMark04, man har "spelat in" hur olika applikationer använder
hårddisken och återspeglar dessa i testerna. Jag antar att nästan
alla någon gång har sett det här programmet så jag
bryr mig inte om en närmare presentation av ett snart 3 år gammalt
program. Vi har använt oss av tre funktioner i programmet, Business Disk
Winmark, High-End Disk Winmark och mätning av accesstiden.
Diskarna formaterades som en logisk enhet med NTFS och vi körde testerna
tre gånger. Det är genomsnittet som redovisas vid de två
Winmark-testerna och det lägsta värdet på accesstiden.
Vi tar och ignorerar
värdena för Sil3114 kontrollern, dessa hastigheter stämmer
inte. Det verkar även som att Raptorerna har problem med ICH5R. Nåja,
i övrigt så är det Hitachin som även här drar iväg,
om än lite så ligger den före de andra 160GB-diskarna, som
presterar väldigt likvärdigt, på samtliga controllers.
Jag börjar
bli lite fundersam på om det är något knasigt med Sil3114
controllern. Samsungdisken presterar ungefär 20% bättre på
den än på någon av de andra kontrollerna. I övrigt är
det samma mönster som tidigare som upprepar sig, Raptor74GB drar iväg
ordentligt, följd av Raptor36 som sen följs av Hitachi som leder
stabilt över de resterande diskarna.
Nästa test
är gällande accesstid. Här kommer redovisa resultaten i en
tabell.
|
Hårddisk
|
Accesstid
specificerad (ms)
|
Uppmätt
accesstid ICH5R (ms)
|
Uppmätt
accesstid Sil3114 (ms)
|
Uppmätt
accesstid Promise SATA150 TX4 (ms)
|
Latency
(ms)
|
Accesstid
(uppmätt accesstid – latencyn)
|
Hitachi
Deskstar 7K250 160GB |
8,5
|
12,5
|
12,5
|
12,5
|
4,17
|
8,33
|
Samsung
Spinpoint P80 160GB |
8,9
|
14,5
|
14,4
|
15,1
|
4,17
|
10,23
|
Seagate
Barracuda 7200.7 160GB |
8,5
|
12,8
|
12,6
|
12,6
|
4,17
|
8,44
|
WD
Caviar SE 160GB |
8,9
|
14,1
|
14,1
|
14,2
|
4,2
|
9,9
|
WD
Raptor 36GB |
5,2
|
8,26
|
8,61
|
8,5
|
2,99
|
5,27
|
WD
Raptor 74GB |
4,5
|
7,89
|
7,92
|
7,89
|
2,99
|
4,9
|
Som vi ser är
det bara Hitachin och Seagaten som klarar deras specifikationer. Raptor36an
måste vi nästan också godkänna då detta mätvärde
ligger väldigt nära det specificerade värdet. Vi kommer göra
ett accesstidstest med HDTach också för att se om dessa värden
upprepar sig, mer om det på nästa sida.
HDTach är
egentligen ett program man inte borde använda då det över
lag inte är tillförlitligt. Vi har ändå valt att använda
det på grund av att det är ett så populärt och enkelt
program, men resultaten härifrån kommer inte väga tungt och
dem bör tas av en nypa salt av er alla. Själva programmet tror jag
inte behöver någon närmare genomgång så vi kör
på direkt. Diskarnas partitioner togs bort så att skrivtestet
kunde genomföras. Testerna genomfördes enbart en gång per
kontroller och disk.
Som alla vet
så är det en graf och lite mätvärden man får som
resultat av HDTach. Då det blev så många diagram har vi
valt att inte publicera dessa som bilder här utan ni som vill kika närmare
på en specifik graf får göra det genom att klicka i tabellen
nedan.
|
Hårddisk
|
HDTach
2.61 (ICH5R)
|
HDTach
2.61 (Sil3114)
|
HDTach
2.61 (Promise TX4)
|
HDTach
2.70 (ICH5R)
|
HDTach
2.70 (Sil3114)
|
HDTach
2.70 (Promise TX4)
|
|
Hitachi
Deskstar 7K250 160GB
|
|
|
|
|
|
|
|
Samsung
Spinpoint P80 160GB
|
|
|
|
|
|
|
|
Seagate
Barracuda 7200.7 160GB
|
|
|
|
|
|
|
|
WD
Caviar SE 160GB
|
|
|
|
|
|
|
|
WD
Raptor 36GB
|
|
|
|
|
|
|
|
WD
Raptor 74GB
|
|
|
|
|
|
|
Vi börjar
med CPU Utilizationtesterna i HDTach 2.61 och 2.70.
Här ser
man inte mycket till mönster. Det man kan säga är att WD Caviar
SE suger minst CPU. En till sak man ser är att chippet från Silicon
Image använder CPU’n minst och att ICH5R använder CPU’n mest.
Man skulle nästan
kunna säga precis samma sak här. Däremot så ser man att
det finns en tendens att Raptor 74GB drar mest kraft av CPU’n. Men allt beror
av kontroller. En kompatabilitetsfråga kanske? I största allmänhet
kan vi nog dra en slutsats av CPUtesterna, ju långsammare disk, desto
mindre kraft dras från CPU’n, men det känns ju kanske inte så
konstigt.
Då går
vi vidare med resultaten från Read Burst Speed-testet i HDTach
2.7.
Vi har valt att inte göra något diagram över resultatet då
vi använde Promise SATA150 TX4 kontrollern. Ni som tog en titt på
diagrammen längst upp på sidan kanske la märke till att hastigheten
blev aningen för snabb (200+ Mbyte/s, 150Mbyte/s är ju maxgränsen
för SATA1.0 och 133 Mbyte/s maxgränsen för PCI-bussen) på
ett par diskar. Struntresultat med andra ord.
Jag börjar bli riktigt impad över Hitachidisken som även här
är strået vassare än resterande diskar. Även Samsung
bidrar med ett bra resultat här.
Vi går vidare med det sista testet i HDTach, accesstid. Vi börjar
med tabellen från HDTach 2.61.
|
Hårddisk
|
Accesstid
specificerad (ms)
|
Uppmätt
accesstid ICH5R (ms)
|
Uppmätt
accesstid Sil3114 (ms)
|
Uppmätt
accesstid Promise SATA150 TX4 (ms)
|
Latency
(ms)
|
Accesstid
(uppmätt accesstid – latencyn)
|
Hitachi
Deskstar 7K250 160GB |
8,5
|
12,2
|
12,4
|
13,5
|
4,17
|
8,03
|
Samsung
Spinpoint P80 160GB |
8,9
|
13,2
|
14,8
|
14,9
|
4,17
|
9,03
|
Seagate
Barracuda 7200.7 160GB |
8,5
|
12,2
|
12,3
|
12,3
|
4,17
|
8,04
|
WD
Caviar SE 160GB |
8,9
|
13,9
|
14,4
|
14,1
|
4,2
|
9,7
|
WD
Raptor 36GB |
5,2
|
9
|
8,8
|
8,6
|
2,99
|
5,61
|
WD
Raptor 74GB |
4,5
|
8,2
|
7,9
|
8,2
|
2,99
|
4,91
|
Även den här gången är det bara Hitachin och Seagaten
som klarar dess specifikationer, dock är inte Samsungs bidrag långt
från att klara det.
Vi tittar på resultaten från HDTach 2.7.
|
Hårddisk
|
Accesstid
specificerad (ms)
|
Uppmätt
accesstid ICH5R (ms)
|
Uppmätt
accesstid Sil3114 (ms)
|
Uppmätt
accesstid Promise SATA150 TX4 (ms)
|
Latency
(ms)
|
Accesstid
(uppmätt accesstid – latencyn)
|
Hitachi
Deskstar 7K250 160GB |
8,5
|
12,2
|
12,6
|
12,2
|
4,17
|
8,03
|
Samsung
Spinpoint P80 160GB |
8,9
|
13,3
|
15
|
14,7
|
4,17
|
9,13
|
Seagate
Barracuda 7200.7 160GB |
8,5
|
12,3
|
12,4
|
12,3
|
4,17
|
8,14
|
WD
Caviar SE 160GB |
8,9
|
14,1
|
14,1
|
14,1
|
4,2
|
9,9
|
WD
Raptor 36GB |
5,2
|
8,7
|
8,8
|
8,6
|
2,99
|
5,61
|
WD
Raptor 74GB |
4,5
|
8,1
|
7,9
|
8,2
|
2,99
|
4,91
|
Samma sak den här gången. Vi sa att man ska ta HDTach med en nypa
salt men när vi får samma situationer med två versioner av
ett program och ett ytterligare program så börjar man ju undra.
Det
sista testet vi kör kommer ifrån våra kollegor på X-Bit
Labs. Eftersom File-Copy-testet i PCMark04 inte är helt tillförlitligt
har vi valt att använda X-Bit Labs FC-Test, eller File-Copy Test om man
nu hellre vill säga så. Detta är ett litet händigt program
som har ett par olika möjligheter, att mäta läs, skriv och kopieringshastigheter.
Först så skapas de filer man vill använda, tiden mäts och
en enkel uträkning ger en hastighet. Samma sak vid mätning av läshastighet,
filerna läses och tiden tas och efter en enkel uträkning får
man en läshastighet. Självklart går det till på precis
samma vis vid kopiering. Vill ni veta mer om programmet så kan ni göra
det
här.
Vi kommer att använda tre olika mönster programmet har till förfogande.
De tre mönstren vi kommer att använda är:
