När vi rekommenderar en produkt i Svenska Tangentbordsguiden så gör vi det utifrån en särskild målgrupp och egenskaper som gör att produkten sticker ut ur mängden. Därför är utmärkelserna uppdelade för att du ska kunna hitta en modell som passar dina krav, dina användarmönster eller din budget.

Vi jobbar huvudsakligen med tre målgrupper och kategoriserar utmärkelser baserat på formfaktor.

• Premiumkonsumenter – De bästa materialen, brytarna och funktionerna på marknaden. Villiga att öppna plånboken för premiumprodukter. Genomsnittligt pris på 1700 kr och uppåt.
• Genomsnittskonsumenter – De konsumenter som är villiga att betala lite extra för att få bra material och funktioner. Bra produkter till något dyrare pris. Genomsnittligt pris mellan 1100-1700 kr.
• Budgetkonsumenter – Här ligger fokus på att få mest produkt för sin slant. Prisvärdhet är således i fokus. Genomsnittligt pris mellan 0-1100 kr.

Funktionalitet – Vi ser över olika funktioner som tangentbordet erbjuder, som exempelvis mjukvara, programmerbarhet, extra- knappar samt portar, belysning och andra specialfunktioner. Vi ser även över unika egenskaper som utmärker sig från konkurrensen.

Betyg 9-10 använder vi för de allra vassaste funktionerna på marknaden, perfekt och pålitlig prestanda och något unikt; utöver det vanliga. Betyget 7-8 använder vi för välfungerande tangentbord som erbjuder någon form av extrafunktionalitet. Betyget 5-6 är för tangentbord som har pålitlig funktionalitet, men erbjuder inga extrafunktioner som står ut från mängden – mellanmjölk. Betyg 1-4 använder vi för lågpresterande- och defekta tangentbord med uppenbara brister.

Kvalitetskänsla – Byggkvalité väger tungt i våra tester och det utgör en stor del av kvalitetskänslan. VI ser över de komponenter som har använts i tangentbordet samt andra faktorer som exempelvis texturerade ytor som inger en känsla av kvalitet.

Betyget 9-10 är för tangentbord i premiumsegmentet, här är det dyra och tåliga material som huserar – exempelvis metall. Tangentbordet är väl sammansatt och tillverkaren har inte snålat in på komponenterna. Betyget 7-8 är för tangentbord som kanske inte har de allra dyraste komponenterna, men inget ändå en känsla av kvalitet genom väl uttänkta material- och konstruktionsval. Betyget 5-6 är för tangentbord utan uppenbara brister, men som inte utmärker sig som varken extra tåliga eller kvalitativa. Betyget 1-4 är för tangentbord med undermålig byggkvalité och konstruktionsbrister.

Komfort – Vi använder tangentborden i minst 6-8 timmar dagligen under en längre period för att bilda oss en övergripande uppfattning om hur tangentbordet känns vid bruk. Här ser vi över brytarprofiler, ergonomiska funktioner som exempelvis justerbar höjd, brytarlock och brytarprestanda.  Vi ser även över medföljande tillbehör som exempelvis handlovsstöd.

Betyg 9-10 är för att kategorisera exceptionellt ergonomiska tangentbord, de har en extremt skön känsla och brytar-egenskaperna känns väldigt bra. Betyg 7-8 är för tangentbord som är bekväma att använda under längre perioder, men saknar den lilla extra egenskapen för att nå högre. Betyget 5-6 är för tangentbord som inte utmärker sig som sköna vid drift eller erbjuder en bra skriv- och spelupplevelse av olika skäl. Bottenbetygen 1-4 är för tangentbord som är eventuella hälsorisker på grund av dålig ergonomi, brytarna är svampiga och du kan knappt vänta att skriva klart det sista stycket text så att du kan resa dig från tangentbordet.

Marknadsanalys 2018-04-23

Varmilos egenutvecklade brytare Sakura Pink är något fördröjd, men vi väntar oss fortfarande att lanseringen sker inom den närmsta framtiden. Anledningen till fördröjningen är att de behöver testa brytaren mer innan den når massorna – något vi har förståelse för då vi hittade ett par inkonsekvenser i vårt test av Varmilo MA105C. Vi hoppas att Varmilo får ordning på det inom kort då Computex står runt hörnet och vi väntar oss en presentation av ännu en ny brytare från tillverkaren.

På tal om Computex så börjar vi närma oss till den största mässan för tangentbordsentusiaster. Inte mycket är känt kring vad som komma skall, men utöver Varmilo så hoppas vi på lite nytt från bland annat Ducky och den exklusiva tillverkaren Topre.

Närmast i testbänken väntar en pansarvagn, ni kommer att förstå vad vi menar inom kort.

Marknadsanalys 2018-04-1

Det händer mycket på brytarmarknaden nu. Tillverkaren Ducky ryktas inom kort släppa ett tangentbord med lågprofilbrytare, något som på dagens marknad är sällsynt i premiumsegmentet. Det släpps även redan nu i Maj en ny typ av brytare från Kailh, Box Royal. Vi ser inte mycket av Kailh Box-brytare på den Nordiska marknaden, men de är väldigt efterfrågade av tangentbordskonnäsörer.

Närmast i testlabbet så släpper vi blicken från gamingtillverkare och fullstora tangentbord, och ställer in siktet på mer avskalade och kompakta storlekar. Filco som är en gigant och måttstock för kvalité i tangentbordsvärlden väntar att gå upp mot Varmilo i ett TKL-test.

Inom den närmsta tiden kommer vi försöka att visa upp tangentbord som fått fäste i entusiastcirklar för sina högkvalitativa egenskaper. Det ska bli intressant att dra jämförelser med tillverkarjättarna och de tangentbord som idag regerar konsumentmarknaden i Norden.

Marknadsanalys 2018-03-27

Det glädjer oss att utveckling av tangentbordsbrytare inte står still, Varmilo med Sakura Pink är ett exempel på hur man prickar rätt. Tillverkaren planerar att lansera inte mindre än 3 helt egenutvecklade brytare inom snar framtid!

Med Varmilo MA105C som aptitretare blickar vi inom snar framtid mot fler tillverkare i Öst. Tangentbordsjätten Filco från Japan går en rond mot vår nyfunna hjälte i Varmilo, med en storboss som ligger i lä väntandes på segraren.

Det får dock bli ett kommande kapitel, för näst på tur i testbänken väntar ett annat slag – slaget om gamingtronen. Razer, Logitech och Xtrfy slåss om äran och våra rekommendationer, hur ska det hela sluta!?

Marknadsanalys 2018-03-07

En fågel kvittrar om en helt ny typ av brytare som är påväg in på marknaden inom en snar framtid, kanske är det även så att vi får möjligheten att kika närmre på den tillsammans med er?

I övrigt på marknaden så har Gigabyte släppt tangentborden K5, K7 och K9, där Gigabyte lovar att det sistnämnda ska klara av att försänkas under vatten. I vårt test av Corsairs K68 RGB så kände vi inte att Corsairs utlovade spillskydd var mycket att hänga i julgranen, men vi blir ändå nyfikna på Gigabyte och K9.

Vad gäller vår testbänk så väntar tangentbord från Razer och Xtrfy. Det kommer att bjudas på belysningsshower och väldigt anpassningsbara internminnen – vi ses snart på andra sidan!

Tangentbord kommer i flera olika storlekar, det är därför viktigt att Du ställer Dig själv frågan “hur stort tangentbord behöver jag?”

Fullstort
Den vanligaste formfaktorn är fullstora tangentbord. Det innebär att tangentbordet har alla alfabetiska tangenter, samtliga funktionstangenter, samtliga siffer-tangenter, numerisk sektion – ja, hela köret. Fullstora tangentbord anses inte vara ergonomiska, då datormusen och tangentbordet hamnar för långt ifrån varandra i sidled – vilket leder till att Du inte kan hålla armarna rakt framför Dig. Fullstora tangentbord är ofta dyrare än andra avskalade formfaktorer, så om Du inte är i behov av samtliga tangenter så bör Du kanske kika på en mindre storlek.

TKL
Tenkeyless, eller TKL, innebär att tangentbordet saknar en numerisk sektion – en numpad. Ett TKL-tangentbord är mer ergonomiskt än ett fullstort och är ofta billigare. Utöver avsaknaden av en Numpad så är samtliga tangenter tillgängliga.

60%
Ett 60%-tangentbord kallas ibland även för minitangentbord. Ett 60%-bord är ofta begränsat till endast modifierings-, nummer- och alfabetiska tangenter. Detta innebär avsaknad av funktionstangenter, piltangenter och övriga delar av tangentbordet. 60%-bord har ofta olika funktionslager, så att Du fortfarande kan använda funktionstangenter och övriga tangenter som fysiskt inte finns tillgängliga på tangentbordet. Dessa integreras i de alfabetiska tangenterna och aktiveras ofta via Fn-tangenten.

60%-tangentbord är väldigt ergonomiska och låter axlar samt armar vara i en naturlig och avslappnad position. De tre ovanstående formfaktorerna är de vanligaste, men det finns även andra formfaktorer som ofta benämns i %. Ett exempel är 40%, som är ett 60%-tangentbord med skillnaden den numeriska raden saknas. Ett annat exempel är 75%, som liknar ett TKL-tangentbord, men tangentbordet görs mer kompakt genom att ta bort alla mellanrum.

När Du har bestämt dig för en formfaktor så är nästa steg att bestämma dig för hur stor budget du har att röra dig inom. Byggkvaliteten är det i vårt tycke absolut viktigaste med ett tangentbord, främst på grund av att det påverkar känslan vid användning väldigt mycket, men kvaliteten avgör också livslängden. Det är viktigt att du får byggkvalité som rättfärdigar priset du betalar för produkten.

Många tillverkare kommer dessvärre på dagens marknad undan med undermåliga byggen, billiga komponenter och lågkvalitativ plast. Det är viktigt att du efterforskar den modell du är intresserad av innan du slår till och köper tangentbordet.

Det låter kanske förvånande att brytarvalet hamnar först på tredjeplats i vad Du ska tänka på inför ett köp. Anledningen till det är att de flesta tangentbord på dagens marknad finns tillgängliga i flera olika brytare, och ofta till samma pris. Det är därför viktigare att du vet med dig vilken formfaktor du önskar köpa, samt att du säkerställt att tangentbordets byggkvalitet håller måttet.

Val av brytare är ett väldigt subjektivt ämne, och det blir av den anledningen svårt att hänvisa Dig till den brytare som vi tycker passar Dig bäst. Det vi kan göra är att vi kan informera dig om hur en brytare är uppbyggd, dess egenskaper och känsla på ett så objektivt sätt som möjligt. Du kan läsa om de vanligaste brytarna på dagens marknad i vår brytarguide här.

Moderna tangentbord har ofta inbyggda mediamöjligheter i funktionsraden högst upp på tangentbordet, som aktiveras i kombination med Fn-tangenten. Det kan även vara så att tillverkaren erbjuder en bra mjukvara för tangentbordet, eller möjliggör hårdvarubaserad programmering på tangentbordet så att du kan ställa in olika makron och funktioner. Om det är viktigt för Dig, så rekommenderar vi att Du säkerställer att tangentbordet du köper har stöd för dessa.

Spelar du exempelvis mycket MMO-spel, och är i behov av extra tangenter för att binda fler makron? Kanske programmerar du mycket och behöver tangenter för att underlätta arbetet? I det fallet kan det vara läge att spana in ett tangentbord som har extratangenter.

Om Du är i behov av en 3.5mm-ljudutgång eller fler USB-portar så är det bra om tangentbordet du köper har externa portar. Ett vanligt scenario är att tangentbordet ska anslutas till en laptop som har ett begränsat antal portar, och då underlättar det att kunna förlita sig på tangentbordet. Det kan även vara bra för Dig som ofta ansluter eller kopplar från enheter, så slipper Du sträcka dig ända till datorn varje gång.

När du köper ett tangentbord så bör du ställa dig frågan om du har för avsikt att anpassa tangentbordet. Detta kan vara allt från en uppgradering av brytarlock, byte av chassi, byte av brytare eller att du programmerar det med extrafunktioner. I det fallet kan det vara bra att kika på eftermarknadsstöd inför ditt köp – exempelvis tangentbord från Filco har väldigt många eftermarknadstillbehör.

Om du endast önskar utföra enkla åtgärder som exempelvis byte av brytarlock till en finare och bättre plast, kan det vara smart att säkerställa att tangentbordet du köper använder sig av en så kallad “Standard layout”, där mellanslaget är 6.25-enheter långt:

Tangentprofiler finns för att avgöra tangenternas lutning på radnivå, och medför olika ergonomiska egenskaper. Den vanligaste profilen benämns som OEM, samma profil som Filco-tangentbord använder sig av; och de flesta tillverkare använder en liknande lutning. Utöver OEM så är Cherry-profilen vanlig, som är betydligt lägre; samt SS2 – som är någonstans mittemellan. Det finns även platta tangenter, vanligaste profilen för dessa är DSA.

Här är en jämförelse mellan OEM från Filco (svart), och Cherry från Varmilo (ljus):

Om du har för avsikt att alltid sitta vid ett stationärt skrivbord så rekommenderar vi ett trådbundet tangentbord, just för att slippa eventuella signalproblem och batteriångest. Om du däremot ofta är ute på språng, på ett kontor eller bara gillar att slappa i soffa en bra bit från din dator så kan det vara läge att tänka på ett trådlöst alternativ.

För oss på NordicHardware så väger funktionalitet och kvalitet mer än det estetiska, av den anledningen så har vi lagt belysningen långt ned på prioritetslistan. För Dig kan belysningen vara en dealbreaker, och det ändrar givetvis prioriteten. Lyckligtvis kommer de allra flesta tangentborden i dag med någon form av belysning, speciellt om det rör sig om ett speltangentbord.

Belysning kommer i många olika former, allt från att Caps- och Num lock lyses upp vid aktivering till en fullskalig RGB ljusshow. Om du endast behöver belysning för att lysa upp tangenter i mörkret för att hitta rätt kanske det räcker med en enfärgad bakgrundsbelysning – men om du vill vara coolast på LANet så kan det vara läge att kika på ett RGB-tangentbord. Viktigt att tänka på är att ett RGB-tangentbord kan kosta flera hundra kronor mer än samma modell som endast lyses upp i en färg.

Ghosting beskriver ett fenomen som uppstår då tre eller fler tangenter trycks ned samtidigt, som kan leda till att en extra tangent registreras. Det är ett ovanligt problem, och många tillverkare använder benämningen fel – och menar istället på blockering. Blockering är ett sätt att förhindra ghosting, genom att tangentbordet är programmerat för att märka av när vissa specifika tangenter som kan orsaka ghosting trycks ned samtidigt. Tangentbordet ignorerar då samtliga tangenter som räknas som eventuell ghosting, något som kan vara problematisk för datorspelare som behöver kunna hålla ned flera tangenter samtidigt.

En term som används för att beskriva ett tangentbord där tillverkaren har inaktiverat blockering över vanliga tangentkombinationer som används i spel – exempelvis WASD.

Key rollover mäter hur många tangenter som kan tryckas ned samt registreras samtidigt av ett tangentbord. n-Key Rollover innebär att användaren kan trycka ner valfritt antal tangenter samtidigt utan bortfall.

Tangentstuds är ett fenomen som inträffar vid bruk av vissa typer av brytare. Problemet som uppstår är att brytarens aktivering registreras flera gånger, om vi exempelvis önskar skriva NordicHardware så kan det istället bli Nordicchardware.

Detta beror på att en mekanisk brytare studsar i sin position flera gånger innan den återgår till neutral position efter att användaren släppt tangenten. Tangentbordstillverkare måste ta brytarens studs i beräkning när de programmerar tangentbordet via en fördröjning. Under fördröjningsperioden så ignoreras flera aktiveringar av tangenten, och fördröjningen är ofta under 5 millisekunder.

Om tangenten är defekt så kan den studsa en längre tid än specificerat, som då tangentbordet inte tar med i sina beräkningar vilket är när själva tangentstudset orsakar felaktiga registreringar.

Polling rate används för att beskriva hur ofta en USB-enhet kan rapportera kommandon till huvudenheten. Detta innebär sällan den faktiska responstiden, alltså hur lång tid det tar från mekaniskt utförande till att huvudenheten tar emot det.

Då tangentbord ofta inräknar en fördröjning för att förhindra tangentstunds så är en responstid på under 5 millisekunder ofta en extra rad på specifikationsbladet som inte gynnar användaren, något som ofta används i speltangentbord för att locka köpare.

Fysiska tangenter vars syfte är att antingen utföra makro-kommandon eller justera mediainställningar som exempelvis volym, uppspelning eller paus.

En typ av brytare där användaren inte fysiskt kan känna när brytaren aktiveras, hela slaglängden är utan fysiska gupp. Linjära brytare ökar i motstånd proportionerligt under nedslaget. Ett vanligt exempel är Cherry MX Red.

En typ av brytaren där användare känner när tangenten aktiveras med hjälp av ett fysiskt gupp på nedslaget. Guppen varierar i branthet och längd för olika typer av taktil feedback. Vanliga exempel är Cherry MX Brown och Cherry MX Clear.

En typ av brytare där användaren känner när tangenten aktiveras med hjälp av ett fysiskt gupp, samtidigt som brytaren ger ifrån sig ett klick-ljud. Ett exempel är Cherry MX Blue.

En kompakt formfaktor med endast huvudklustret intakt, funktionsraden och navigationsklustret saknas. Ungefär 60% av tangentbordet återstår om dessa delar är avskalade.

Tenkyeless, en formfaktor med Numpad avskalat.

Acrylonitrile Butadiene Styrene, den vanligaste typen av plast för tangentbordschassin och brytarlock. Det är en relativt mjuk plast i jämförelse med modernare plast – men är är resistent mot att gå i bitar. Har en slät känsla och tangenter slits enkelt ut och börjar skina. Exempelvis Lego är av ABS.

Polybutylene Terephtalate, en hårdare och tåligare typ av plast som känns finkornig på ytan. PBT nöts inte ut på samma sätt och börjar inte skina som ABS-tangenter. Det är dyrare än ABS men är också mer skört, av den anledningen väljer många tillverkare det billigare alternativet i ABS.

Polyoxymethyleneor, en lågfriktionsplast som är utnötnings- samt lösningsmedelsbeständigt. Används i vissa byrtarlock där bakgrundsbelysning är i fokus, men är väldigt sällsynt på dagens marknad.

Den vanligaste metoden för inskrift i brytarlock. En dyna försänks i bläck och förs sedan på brytarlocket. En billig och väldigt ömtålig metod.

Process där en laserstråle används för att rista inskrift i brytarlock.

Används för att beskriva en process där hög värme används för att “fläcka” ned ett brytarlock med inskrift. Det är endast möjligt med PBT-plast då ABS smälter i den höga temperaturen.

Används för att beskriva en metod för att gjuta inskrift i brytarlock. Det är en tvåstegsprocess där inskriften placeras i en form för att gjutas i plast. Plastinsatsen som bildas används sedan i en annan gjutform, för att kombinera båda formerna till ett enda brytarlock. Detta är en dyr process men innebär att inskriften aldrig kan nötas ut.

En benämning som beskriver när en brytare går från en öppen- till en stängd position, alltså när tangentbordet registrerar en aktivering.

En benämning som används för att mäta avståndet som en tangent måste tryckas ned innan aktivering sker.

En benämning som används för att mäta avståndet som en tangent återgår till en neutral position, alltså när tangentbordet känner att tangenten inte längre trycks ned.

Avgör hur mycket kraft en tangent måste tryckas ned med innan brytaren aktiveras.

En benämning för att beskriva olika funktionslager som ofta finns i programmerbara tangentbord. Möjliggör användaren att via ett kommando byta lager på tangentbordet, så att tangenternas funktion ändras.