Test: Cooler Master SK630 – lågprofilshajpen når Sverige

Prestanda, tangenter och mjukvara

Hur tacklar tillverkaren keycaps och hur väldesignad är brytaren till ändamålet? SK630 från Cooler Master är vårt första tangentbord i lågprofil, vilket innebär att det finns en rad spännande saker för oss att kika på.

Keycaps

När vi tar en titt på keycapsen som SK630 är bestyckad med så tar det inte lång tid innan vi hittar inkonsekvens. Cooler Master har bland annat valt att blanda keycaps med endast ikoner för Enter och Backspace, medan andra modifieringstangenter har endast text. Det kan tyckas vara en petitess men för oss tyder det på att tillverkaren återigen inte har öga för detaljer. Vidare är inskriften på de alfabetiska tangenterna tänkt att vara centrerad. Beroende på bokstav går det från att synas tydligt att bokstaven inte är centrerad till att det inte är lika märkbart för andra.

Typsnittet är okej i vårt tycke. Vi är vana vid att se många olika tolkningar på vad demografin datorspelare bör gilla, sett från tillverkares perspektiv, och Cooler Masters typsnitt på SK630 är inte bland de värsta. Ett problem vi har är hur de återigen är inkonsekventa. SHIFT, CTRL, INS, DEL, HOME, ESC och liknande tangenter är helt skrivna i versaler, medan undertexten för F-raden blandar gemener och versaler. För oss är det svårt att se sammanhanget eller förstå vad tillverkaren siktar på. Det känns plottrigt.

Endast de alfabetiska tangenterna har någon form av skulptering och då väldigt minimal. De alfanumeriska tangenterna har lite av ett djup mot mitten, medan resten av tangenterna saknar skulptering helt. Olika rader på tangentbord har ofta profilering, vilket gynnar användaren både ergonomiskt och typografiskt. Avsaknad av profilering, i kombination med att de olika raderna saknar profilering, gör SK630 väldigt jobbigt att skriva på. Vi tappar bort oss medan vi skriver och har svårt att endast göra nedslag på en tangent åt gången eftersom att keycapsen gränsar varandra för nära.

Här är ett exempel på hur en av de mest klassiska skulpteringarna ser ut, Cherry-profilen. Cherry-profilen användes för Cherry-tangentbord ur deras G80- samt G81-serie, vars popularitet dateras bak till 80-talet.

För oss missar Cooler Master bollen med keycapsen på SK630. Det är rentav svårt att skriva på det, för att inte tala om datorspelande. Vi finner det svårt att bara hålla ned WASD utan feltryck. Det gör det till en irriterande upplevelse att använda keycapsen. Det känns väldigt likt ett vanligt tangentbord som finns på bärbara datorer i hur personlighetslösa keycapsen är. Är det inte det vi vill komma bort från genom att bekosta oss ett dyrt tangentbord? Skillnaden är att vi inte fastnar i alla tangenter när vi använder dem på en bärbar dator. Med SK630 fastnar vi konstant.

MX Low profile-brytaren är kompatibel med andra MX-keycaps, men de bottnar i övre chassit innan hela nedslaget sker. Det är därför ingen lösning heller.

Om vi ser förbi användning, hur bra är keycapsen? Tangenttecknen är gjoda med laserablation, något vi ser på majoriteten av tangentborden ute på marknaden. Det är en väldigt ömtålig metod som inte håller särskilt länge. Vidare är keycapsen i ABS-plast, och dessvärre på den tunna sidan med sina cirka 0,82 mm. Redan vid kort användning kan vi se hur ABS-plasten tappar sin textur och börjar bli glatt, samtidigt som de börjar skina och bli fula. Efter ett par månader är vi rädda att keycapsen löper risk av att tappa än mer i textur, så mycket att tecknen blir utsmetade – en av svagheterna med laserablation.

Brytare

Brytare: Cherry MX Low profile RGB Red
Brytartyp: Linjär, lågprofil
Taktil: Nej
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 1,2mm till aktivering, 3,2mm till botten

Det är med glädje vi äntligen tar oss an dagens huvudnummer: Cherrys nya lågprofilbrytare! MX Low profile kan ha hittat alla rätt eller ha slagit helt fel i sin design. Utan att lyfta på keycapsen slår det oss redan att de inte alls är så lågprofil som namnet kanske antyder.

MX Low profile har alltså en stam som sticker upp ur brytaren och enligt specifikationerna är slaglängden 3,2 mm. Det är bara 0,8 mm mindre än vanliga Cherry MX-brytare och endast 0,2 mm mindre än MX Speed silver! Det är imponerande att Cherry behåller en så lång slaglängd för en tilltänkt lågprofilbrytare men den är inte alls så lågprofil som vi hade velat. Cherry har återanvänt sin design och skalat av brytarhuset, det finns inget nytänk här. Om tanken var att stammen ska vara kompatibel med andra keycaps, så ser vi inte riktigt poängen eftersom majoriteten av keycaps i olika profiler bottnar ut i monteringsplattan om de används med dessa brytare. Tanken att återanvända en gammal design kommer med nackdelar, något vi kikar på inom kort.

Kinesiska brytartillverkaren Kailh har en egen lågprofilbrytare som vi tycker ser mer intressant ut, sett till design. De har tänkt till, gjort något nytt och till synes tänkt på att rätta till vissa svagheter av en MX-design, som MX Low profile lider av. Vi har inte provat Kailhs lågprofilbrytare, som de kallar Choc, men vi ser fram emot det. Bara baserat på våra observationer av utseendet så fäster keycaps in i stammen för att spara vertikalt utrymme, istället för designen som MX Low profile har där stammen av brytaren endast fästs i en stam i keycapen, likt vanlig MX-design.

1 av 2

Det framgick i ljudklippet ovan att det finns ett brytarping som sker vid nedslag av tangenterna. Det hörs tydligt vid vanlig skrift och vid spelande eller enkla knappkombinationer – hela tiden med andra ord. Som vi spekulerade i tidigare är det sannolikt till följd av chassikonstruktionen där Cooler Master har valt att använda en tunn övre chassihalva i aluminium som även agerar monteringsplatta.

Hur känns brytaren? Om nedslaget är på mitten av tangenten så känns det faktiskt som en vanlig Cherry MX-brytare med nedkortad slaglängd. Problemet vi stöter på är att det specifikt endast är mitten som känns bra. Om vi trycker ned tangenten något åt sidan så lider brytaren av en större mängd skrap. Som vi nämnde ovan är keycapsen på SK630 inget att hänga i julgranen och vi träffar ofta fel eller flera tangenter samtidigt. Det gör svagheten mer uppenbar.

Cherry MX-brytare är kända bland annat för att de är så konsekventa oavsett var på tangenten vi trycker. Cherry MX Low profile är istället känsliga mot det. Vi kan tänka oss att det har att göra med att den typen av MX-stam inte är designad med den här typen av brytarhus i åtanke, något som Kailh, baserat på vår observation, tycks ha märkt. Kailh ser istället ut att ha två öppningar för keycaps att glida ned i för att motverka känsligheten.

Baserat på vår erfarenhet av Cherry MX Low profile-brytaren i SK630 så ställer vi oss frågan: vad är tanken? Vi kan konstatera att SK630 inte är mycket lägre till höjden än exempelvis Varmilo VA88m och brytarna känns klart sämre än deras motsvarighet i Cherry MX Red, så vi förstår inte riktigt tanken bakom den tänkta lågprofilsbrytaren. Vad försöker Cherry och Cooler Master uppnå här? Vår första tanke är tyvärr att tillverkarna valt att följa en trend och att de har hafsat ihop något för att hänga med i svängarna. Det räcker dock inte riktigt för oss. Det blir dessutom än mer uppenbart när vi tittar på stabilisatorerna härnäst.

Stabilisatorer

En ny brytare innebär nya stabilisatorer, en ofta bortglömd komponent som står oss på NordicHardware nära om hjärtat. Det är inte många tillverkare som hittar rätt när det gäller stabilisatorer – samtidigt som det finns ett par tillverkare som förstår hur viktiga bra stabilisatorer är.

Enligt oss framgår det ofta tydligt om en stabilisator är bra eller inte bara genom ljudet. Vi behöver ofta inte ens röra dem för att göra en bedömning. Om en stabilisator skallrar mycket, gnisslar eller låter som att den skrapar vid nedtryck, rör det sig med största sannolikhet om en stabilisator som inte är finjusterad eller som helt enkelt är dåligt implementerad. Som vi konstaterade ovan så känns Cherry MX Low profile-brytaren skrapig och inte helt genomtänkt. Den skaver emot vid nedtryck, om vi inte trycker i mitten, vilket innebär att stabilisatorerna måste vara extremt bra för att motverka det. Med det sagt, ska vi lyssna?

Om en stabilisator inte ska skallra, gnissla eller låta som att den skrapar, så prickar stabilisatorerna i SK630 inget av det, baserat på ljudet. När vi lyfter bort keycapsen för att kika närmre slår det oss hur lite tanke som faktiskt gick in i stabilisatorerna för Cherry MX Low profile. De är kort och gått bara en ståltråd som knappt fäster i våra keycaps. Det är ett märkligt val och upplevelsen är därefter. Det påminner om Costar-stabilisatorer, som återfinns i bland annat Filco-tangentbord, som även de har en tendens att skallra. Med Costar-stabilisatorer finns det krokar som fäster i våra Keycaps. I SK630 fäster ståltråden bara i diken som finns i keycapen.

1 av 2

Det slutar dessvärre inte där. Plastbitarna i monteringsplåten som håller metalltråden på plats har breda toleranser. De hoppar runt på sina platser och ger ifrån sig ljud om vi vrickar på dem.

Allt hopp är lyckligtvis inte förlorat. Vi ger oss på och försöker att smörja stabilisatorerna för att se om vi kan bli av med majoriteten av skallret. Vi rekommenderar att stabilisatorer i användning alltid är smorda, det bidrar till stor skillnad i användarupplevelse – inte bara ljudmässigt. Försökskanin dagen till ära blir backspace och vi kommer att använda oss av Krytox 205g0-fett. Ett alternativt och lättillgängligt val inom rikets gränser är fett från Super Lube. Det passar bra till att smörja stabilisatorer för de delar där metall möter plast.

Vi tar vårt Krytox 205g0-fett för att smörja det över metallpinnens kontaktpunkter med hjälp av en pensel. I detta fall, där metallpinnen fäster i plasthakarna, samt i keycapsens åar. Vi rekommenderar att du börjar med en liten mängd fett, eftersom det är enklare att lägga på mer fett än att ta bort det. Vi skulle även kunna använda eltejp eller liknande för att se till att plasthakarna sitter still men vi låter dem vara.

Resultatet? Skallret är minimerat och de känns och låter bättre. Tänk om varje tillverkare tänkte på en sån detalj? Till vår kännedom är det bara Varmilo och Leopold som smörjer sina stabilisatorer från fabrik. Vi tycker att det är väldigt synd att fler tillverkare inte bemödar sig att göra det. I Cooler Master SK630s fall hjälper det dock inte för känseln. Tangenten skrapar fortsatt om vi inte trycker direkt i mitten av brytaren.

Programmering och belysning

SK630 har inbyggt minne och klarar att komma ihåg programmerade kommandon som exempelvis macron. Det intressanta för oss är att SK630 klarar att ställa in macron och olika typer av belysningsmönster för att göra tangentbordet mer personligt, utan hjälp av mjukvara. Problemet vi har är att det saknas en manual i förpackningen för alla funktioner och vi kan inte hitta något på Cooler Masters hemsida heller.

Varför behöver vi en manual? Vanligtvis kan vi lista ut samtliga funktioner genom att testa oss fram. Det borde till synes också vara enkelt med SK630 eftersom tangentbordet har sina funktioner lasrade på sina keycaps. Oj, så fel vi hade. Efter cirka en halvtimme är vi fortsatt inte smartare. Det vi lyckas lista ut att vi kan bläddra genom olika belysningsmönster via FN + F5, utöver det är vi vilse. Vi lyckas inte lista ut hur macron fungerar, vilket i vårt tycke är den viktigaste funktionen att ha på ett programmerbart tangentbord. Det finns funktioner för att höja samt sänka volymen och andra ljudkontroller. Utöver de mest simpla funktionerna kan vi dock inte lista ut hur de används.

Lysdiodmönster som stöds är de som vi har kommit att vänta av moderna RGB-tangentbord. Exempel på dessa är regnbågsvågor, regn, ett spelmönster som betonar WASD-klustret, olika typer av mönster som reagerar på tangentnedslag och andra statiska mönster. Vi listar inte ut hur vi kan spara egna scheman genom att bara använda tangentbordet.

Vi skulle kunna kolla upp en guide på hur vi använder tangentbordskontrollerna via någon Youtube-video eller liknande. Om vi inte hittar information via Cooler Masters egna resurser så har de dock ändå redan misslyckats i vår bok.

Värt att notera är att tangentbordet stöds av Cooler Master Portal. Här hittar vi de funktioner vi önskar vi hade hittat utan att använda Cooler Master Portal. I mjukvaran får vi åtkomst till samtliga belysningsmönster, vi kan enkelt spela in macron och programmera om specifika tangenter. Vi kan även spara till olika profiler direkt på tangentbordets minne och använda dem utan mjukvaran igång.

Vi uppskattar Cooler Master Portals lättförståelig och smidig mjukvara men det är lite trist att vi var tvungna att ta till den över huvud taget. Vi hade gärna kunnat göra allt direkt på tangentbordet utan att vara raketforskare.