Keycaps, stabilisatorer, mjukvara och belysning
Keycaps och stabilisatorer är viktiga för en användarupplevelse men den detaljen hamnar dessvärre ofta i skymundan för RGB och dylika funktioner. Vi gillar att vila fingrarna på kvalitet när vi använder ett tangentbord.
Keycaps och stabilisatorer
Bland det första vi gör när vi tar emot ett testexemplar i tangentbordsguiden är att vi testar stabilisatorerna. Vi trycker lite lätt från sida till sida på de stabiliserade tangenterna (Mellanslag, Enter, höger shift och backspace) för att se om det skallrar. Vi trycker också ned samma tangenter med olika mängder styrka för att se hur de låter och känns. Det var svårt att göra en bedömning på plats i Taipei när vi först fick möjligheten att peta på Apex Pro på grund av ljudnivån. Nu, när vi fått våra händer på ett exemplar, kan vi gott säga att vi är imponerade. Steelseries har lagt in en oidentifierbar typ av fett i sina plåtmonterade stabilisatorer.
Om vi verkligen letar efter det så kan vi höra ett uns skaller men bara det faktum att tillverkaren har tagit sig tid att dämpa stabilisatorerna är stort. Som trogna läsare har erfarit i tidigare tester så är dämpning, för oss, ett tecken på hur mycket en tillverkare bryr sig. Om tillverkaren inte bryr sig om smådetaljer som höjer en användarupplevelse avsevärt, så har de sannolikt tagit fler genvägar. Tummen upp Steelseries, stabilisatorerna får godkänt.
Vi önskar att vi kunde stämma in i samma kör gällande keycapsen i Apex Pro. Dessvärre gäller andra bullar när vi kikar närmre på de tunna ABS-keycaps som Steelseries bestyckat tangentbordet med. Vi märkte en tid tillbaka att många gamingtillverkare har snarlika keycaps på sina tangentbord, vi fick samma vibbar i dagens test. Steelseries bekräftade att de delar samma tillverkare av keycaps som andra, onämnda större tillverkare. De mäter cirka 1 mm i tjocklek, vilket är medelmåttigt sett till vad vi ser på marknaden idag.
Den typ av plast som används för keycapsen är som tidigare nämnt ABS och inskriften är laserristad. Inskriften i sig är rätt normal i typsnitt men det finns ett par märkliga beslut som vi inte riktigt kan förstå. I det alfabetiska klustret så är de allra flesta inskrifter placerade i övre vänster hörn, men specialtecken är centrerade av någon anledning. Vi gillar när tillverkare är konsekventa i sitt tänk. Allt annat visar på att de inte lägger vikt vid detaljer, precis det vi gav Steelseries beröm för ovan.
Vad gäller inskriftens placering så är det faktiskt rätt ovanligt att se tillverkare placera inskriften i hörn. Anledningen till att de flesta tillverkare centrerar sin inskrift är att lysdioderna alltid är centrerade, antingen precis ovan eller under brytaren. Vi brukar även predika mot att använda inskrift över mer än en rad, eftersom belysningen då blir ojämn i tangentbord med lysdioder vid brytarna. Vi kommer att ta en titt på hur det ser ut alldeles strax.
Ett annat klagomål som vi har är hur inskriften slumpmässigt är justerad åt höger, istället för att vara konsekvent med de andra keycapsen av samma typ. Det är inte helt uppenbart men tillräckligt för att vi ska störa oss på det.
I övrigt är inskriften ren, vi gillar när inskriften inte är för extrem. Tyvärr är det i vår mening alldeles för sällan tillverkare av kringutrustning för gaming väljer ett simpelt typsnitt för sina tangentbord.
För prispunkten hade vi önskat en bättre typ av keycaps, istället för keycaps tillverkade enligt en av de billigaste metoderna. Den här typen av keycap är glatt till texturen och kommer att slitas ut så mycket att inskriften inte går att avläsa längre. Dubbelskjuten ABS eller PBT är det absolut bästa som finns på konsumentmarknaden idag. Ska inte det största som har hänt tangentbordsvärlden ha det bästa? Dubbelskjuten PBT finns exempelvis tillgänglig i tangentbord för dryga halva prislappen i Leopold PD-tangentbord.
Dubbelskjutna keycaps innebär att keycappen är uppbyggd i två lager vid tillverkningen. Den första så kallade skjutningen är ofta inskriften och därefter gjuts det andra lagret. Det innebär att inskriften är en helt separat plastbit som går genom hela keycappen. Den kan därmed aldrig slitas ut vid vanlig användning. Stryktålighet åt sidan, dubbelskjutna keycaps ger även den mest krispiga och tydliga inskriften eftersom det är en separat plastbit.
Belysning och mjukvara
Som vi nämnde ovan har Steelseries valt, eller blivit tvungna, att ha inskrift som sträcker sig över två rader på vissa delar. Det innebär att belysningen blir ojämn i och med lysdiodens placering, och resultatet blir följande:
Belysningen framhävs på grund av att lysdioderna läcker ut ljus över hela det övre chassit. Om användare gillar det eller inte är en smaksak, vi föredrar själva att stänga av belysningen helt och hållet.
Belysningen går att välja direkt på tangentbordet med hjälp av OLED-skärmen eller via mjukvaran Steelseries Engine. De förinställda belysningsshowerna är vad vi kan vänta oss av ett RGB-bord. De vanligaste mönster som brukar finnas i tangentbord går även att hitta i Apex Pro, exempelvis vågor, reaktiv belysning vid nedtryck och så vidare. Det finns även möjlighet att belysa specifika tangenter enligt egna val.
Steelseries Engine kräver cirka en tredjedel av utrymmet på vår dator än vad de andra mjukvaror vi tidigare har testat kräver. Totalt tar mjukvaran upp 240 MB när den är nyinstallerad. Den är inte heller märkvärdigt resurskrävande med hänsyn till RAM och processor.
Engine är en i mängden mjukvaror utan någon speciell funktionalitet som står ut. Det vanligaste finns med, så som belysningsmöjligheter, makron samt diverse app-integrationer. Det kanske mest spännande är att vi behöver Engine för att få information via OLED-skärmen. Appar kan integreras för att visa information i skärmen, exempelvis push-meddelanden från Discord eller låtinformation från din musikspelare. Det kanske mest intressanta är tillägget ImageSync, som möjliggör uppspelning av 22 x 6 px-giffar i OLED-displayen. Vi skulle personligen aldrig få för oss att titta ned på hörnet av vårt tangentbord i en eldväxling för att se vad någon skriver till oss, när vi kan ha notiser direkt på datorskärmen, men vi förstår att Steelseries behöver hitta sätt att nyttja skärmen.
OLED-skärmen har ett par användningsområden även utan Engine. Vi kommer åt skärmens meny genom att hålla ned knappen till höger om skärmen i ett par sekunder. I menyn hittar vi inställningar för skärmens ljusstyrka och ett läge för att programmera macron. Vi har dragit mest nytta av möjligheten att sätta aktiveringspunkten för brytarna. Vi ser tydligt i skärmen de olika nivåerna för aktivering som vi kan ställa in. Genom att trycka ned en tangent gradvis kan vi se hur mätaren i skärmen visar vad nivåerna översätts till i faktisk fysisk användning. Så vitt vi kan se går det endast att ställa in aktiveringspunkt för samtliga brytare samtidigt. Vi behöver använda Engine för att ställa in individuella tangenters aktiveringspunkt.
