OmniPoint Hall Effect
Till huvudrätten, Steelseries OmniPoint hall effect-brytare. Vi kommer, likt vi alltid gör, även passa på att syna all marknadsföring kring Apex Pro och se hur mycket av det som företaget skriver verkligen stämmer.
Brytare
Vi hoppar direkt in i Steelseries marknadsföring av OmniPoint, mer exakt uttalandet om att brytaren är det största som har hänt mekaniska tangentbord sedan dess begynnelse för över 35 år sedan. Först och främst är mekaniska tangentbord långt äldre än 35 år. Det var ungefär 35 år sen som Cherry MX-linjen av brytare släpptes men Cherry MX var inte den första mekaniska brytaren. Den var inte ens den brytare som tog mekaniska tangentbord in på konsumentmarknaden. Inte nog med det, själva tekniken som OmniPoint bygger på, hall effect, dateras över 50 år bak i tiden.
Hall effect-tangentbord är inte unika på dagens marknad. Det finns flera tangentbord som använder hall effect och som fortfarande tillverkas. Redan på Computex påpekade vi för Steelseries, som slog sig för bröstet om hur revolutionerande de var, att det faktiskt finns flera tillverkare som sedan tidigare tillkännagivit sina egna planer på hall effect, exempelvis Input Club med hjälp av Kailh.
Vi kan konstatera att det inte är på grund av hall effect som brytaren i Apex Pro är det största som har hänt mekaniska tangentbord. Vad kan det då vara? I samma uttalande nämns att brytarnas känslighet kan justeras. Men det är inte heller nytt. Med justerbar känslighet menar Steelseries möjligheten att justera aktiveringspunkten. Flera tangentbord och brytare innan Apex Pro har stöd för det, exempelvis Topre Realforce APC-tangentbord.
OmniPoint marknadsförs som världens snabbaste brytare, men vad innebär det? Det enda sättet som Steelseries rättfärdigar sitt uttalande är att tangentbordet har åtta gånger så snabb respons, samt fem gånger så snabb aktivering. I det finstilta står det att Steelseries jämför sig med ”konventionella brytare”, alltså Cherry MX.
Det är nästan så att vi drar över skämskudden när vi läser den här typen av marknadsföring. Men låt oss gå in på vad Steelseries faktiskt menar. I en graf nedanför sitt uttalande visar de hur den högsta aktiveringspunkten vi kan ställa in på Apex Pro är vid 0,4 mm, vilket är en femtedel av Cherry MX aktiveringspunkt vid 2 mm. Tangentbordet behöver inte heller invänta en 5 ms fördröjning vid aktivering, eftersom brytaren är kontaktlös och kan skicka data vid varje avläsning. Avläsning sker enligt Steelseries varje 0,7 ms. Innebär det att den är fem gånger så responsiv och åtta gånger så snabb? Nej, vi får heller inte ihop Steelseries matte gällande snabbheten.
Steelseries uttalande är det typiska vi ser flera tillverkare dra till med när de marknadsför brytare, inte minst Razer. I grund och botten är det en grov simplifiering av hur tangentbord fungerar. Det finns många faktorer som vi måste ha i åtanke när vi bedömer hur viktig brytarhastighet är.
I grunden har Steelseries rätt i att deras brytare i regel är snabbare än en Cherry MX-brytare, eftersom OmniPoint inte behöver vänta på en fördröjning. Fördröjningen finns inbyggd i Cherry MX-brytare för att förhindra att de aktiveras flera gången vid samma nedtryck, till följd av fysiska vibrationer i kontaktlövet. Vi pratar alltså om en fördröjning på 5 ms, långt under den tröskel en människa kan reagera på. OmniPoint är, med hjälp av hall effect-tekniken, fri från kontaktlöv i brytaren. Av den anledningen behövs inte samma fördröjning i OmniPoint. Det finns dock många kontaktlösa brytare på marknaden.
33:07.0125 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:07.0148 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 22ms
33:08.0050 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:08.0069 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 19ms
33:08.0882 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:08.0904 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 23ms
33:09.0384 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:09.0390 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 6ms
33:09.0548 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:09.0558 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 9ms
33:09.0708 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:09.0716 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 8ms
33:10.0225 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:10.0230 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 5ms
33:10.0398 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:10.0413 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 15ms
33:10.0569 S (0x53, BIOS 0x1F) DOWN
33:10.0572 S (0x53, BIOS 0x1F) UP -> 3ms
Genom att höja aktiveringspunkten till den högsta möjliga och därefter röra tangenten så lätt vi kan, samtidigt som vi genast släpper, så lyckas vi få en aktivering på 3 ms. Det tog oss många försök i sträck innan vi lyckades med det. Då får vi ha i åtanke att försöken som överskred 5 millisekunder går att återskapa med vanliga MX-baserade brytare, som behöver en inbyggd fördröjning.
Ingen spelare som sitter i en aktiv strid och använder tangenterna kan märka den påstått låga aktiveringstiden, enligt vårt scenario. Även om de hade det finns det långt många fler faktorer som sätter käppar i hjulen gällande huruvida det gynnar dem i slutänden.
Vilka är då dessa käppar, förutom det faktum att vi pratar så få millisekunder att människor aldrig skulle märka av hastighetsskillnaden? Svaret är att det måste skickas en signal till datorn, signalen måste avläsas, signalen måste skickas till en eventuell spelserver och även där läsas av, och så vidare. Allt ovan talar heller inte för hur den mänskliga faktorn påverkar det hela. Hur fingrarna är positionerade på brytaren, tiden det tar att sänka ned hela tangenten och sedan återgå till neutralt, samt vilken aktiveringspunkt brytaren är inställd på. Listan över anledningar att Steelseries uttalanden är världsfrånvända kan göras lång.
Det finns även en bloggartikel från Steelseries gällande brytaren. I princip varje mening är felaktig och en ren lögn. Vi bemödar oss därför inte med att ta isär artikeln mening för mening.
Vi förstår inte varför Steelseries väljer att visa konsumenter att de inte har koll genom att skriva lögner. Vi hade valt en annan vinkel på marknadsföringen.
Med alla marknadsföringsfloskler ur vägen, hur upplever vi OmniPoint?
OmniPoint är en linjär brytare från Steelseries som har tagits fram i samarbete med den respektabla tillverkaren Gateron. Aktiveringspunkten är justerbar, och sträcker sig mellan 0,4 mm till 3,6 mm. Kraften mäts enligt Steelseries till 45 cN, men det är otydligt vad de faktiskt mäter. Mäter de kraften det tar att nå botten, eller halvvägs? Cherry specificerar sin kraft vid aktivering, med en felmarginal på ±15 cN, vilket är ett rätt stort och bisarrt spann. Vi hittar inga tillförlitliga oberoende kraftkurvor, som exempelvis de från HaaTa som vi tidigare länkat till. Vi liknar kraften som krävs med den i en Cherry MX Red, om än något lättare på grund av OmniPoints lena försänkning.
Livslängden är specificerad till 100 miljoner aktiveringar och även här tror vi att Steelseries är ute och cyklar. Steelseries har inte fel i den mening att brytaren inte klarar 100 miljoner aktiveringar, tvärtom. Brytaren klarar sannolikt långt fler aktiveringar än så. Eftersom hall effect-brytare är kontaktlösa, är de högst stryktåliga. De används i många extrema förhållanden där en brytare absolut inte får fallera, exempelvis inom militären och rymdfärd. Vanliga hall effect-brytare specificeras upp till 30 miljarder aktiveringar eftersom hall effect-tillverkaren Micro Switch gav upp och slutade räkna efter 30 miljarder aktiveringar. Brytaren bör i teorin vara nästintill oförstörbar. Begränsningen är snarare i kretskortet. Eftersom det inte finns kontakter så fungerar även brytarteknologin under vatten.
Vad innebär det då att brytaren är kontaktlös? MX-brytare använder sig av ett kontaktlöv inuti brytaren som vid försänkning av brytarstammen sluter anslutningen via kontaktben. Kontaktbenen löds fast i kontaktringar som befinner sig på en PCB. Dessa är gjorda av metall och kan därför skadas med tid, exempelvis genom att de börjar ärga. Eftersom brytarstammen måste försänkas längs kontaktlövet, innebär det att brytaren har fler friktionspunkter än en brytare som inte har ett kontaktlöv.
Insidan av brytaren är väldigt simpel. Här finns endast en stam med en magnet i botten och en fjäder. Resten av brytaren är endast själva brytarhuset som har en urholkning i botten för stammen.
Det förvånar oss att stammen har ett ben som sticker ut endast på ena sidan. Det finns två kontaktben på brytarstammarna i MX-baserade brytare. Det är även dessa som förs ned längs med kontaktlövet. Gateron tillverkar Cherry MX-kloner till vardags, vilket kan vara en förklaring till att stamformerna i fabriken fortfarande har kvar kontaktbenen.
OmniPoint har inget kontaktlöv. Friktionspunkterna är därmed färre. Det innebär att brytaren har potential att vara långt lenare än kontaktbaserade brytare, om det görs rätt. Vad gör då en brytare len, om vi bortser från friktionspunkter? Något som tangentbordsentusiaster konstant experimenterar med är olika typer av material. Det tas fram olika typer av plast, både för stammen och för huset. Cherry MX-brytare har en bas i nylon, medan stammen är gjord i polyoxymethylene, POM. Cherrys exakta komposition för plasten är till vår kännedom sekretessbelagd men vi vet att Gateron bland annat använder kompositionen Nylon 66 i sina brytare. Vi vet inte i skrivande stund vad som har använts i Omnipoint.
Om vi ska vara raka, OmniPoint är utan tvivel den lenaste brytaren vi någonsin har testat. Brytaren är inte friktionslös, vi kan fortfarande känna en del friktion, men i jämförelse med allt annat som vi har provat så är det inget snack om saken. Vikten är helt i enlighet med vår preferens, vi använder nästintill exklusivt lätta linjära brytare i våra tangentbord. I linjära brytare är det mer uppenbart om en brytare skrapar eller inte, medan det i en taktil brytare inte är lika märkbart.
Det negativa vi har att anmärka på är hur brytaren låter och känns i Steelseries chassi. Chassit är konstruerat på ett sätt där den övre chassihalvan agerar monteringsplåt och upplevelsen blir för styv för vår smak. Vi gillar när det känns mjukt när vi bottnar en brytare. Det är tyvärr inte särskilt mjukt i Apex Pro. Chassit har även mycket resonansutrymme. Brytaren låter därför gällt. Vi kan även höra ping från brytarens fjäder, ett metalliskt ljud som sker när fjädern komprimeras och sedan återgår till ett neutralt läge. Vi provade därför att smörja brytaren med Krytox 205g0-fett men ljudet ändrades inte särskilt mot en djupare ljudsignatur.
Överlag så är vi väldigt nöjda med användarupplevelsen. Brytaren väger upp chassits svagheter med sin egna briljans. Det tråkiga med Apex Pro-serien av tangentbord är hur Steelseries valt att endast bestycka alfaklustret av tangenter med OmniPoint. Övriga tangenter använder sig av Gateron Cherry MX-kloner, vilka i MX-världen är väldigt bra även de. Enligt Steelseries är det en kostnadsfråga som ligger bakom beslutet att inte bestycka hela tangentbordet med OmniPoint, vi hoppas att de inte gör samma uppoffring i framtida tangentbord.
