MODPSU - Riserkablarna och frontpanelen

Extendur och Bifur

MODPSU har utvecklat egen PCI Express riser för ett instickskort (Extendur) respektive två (Bifur). De är konstruerade som så kallade flex/rigid-kort, som är böjliga kretskort med samma signalegenskaper som moderkortet.

Extendur är ur praktisk synvinkel ungefär som grafikkortsförlängningskablarna, men för Bifur har flex/rigid-konstruktionen den unika fördelen att böjningsradien är minimal, dvs att den kan monteras så nära mittväggen som det bara är möjligt, dvs minsta möjliga bredd på datorlådan.

Bifur är troligen även den första i sitt slag, oavsett konstruktion. Det finns kommersiella riser cards för rack-servrar som statiskt leder de 16 dubbelriktade signalparen till två eller tre PCI Express-socklar och det finns även entusiastprojekt, men det verkar som att MODPSU är först med automatiskt omkoppling 1×16 / 2×8.

Bifurcation kräver att moderkortet har stöd, vilket troligen endast är en fråga om att inkludera inställningsmöjlighet i BIOS. Chipset och processor har haft stöd för detta sedan åtminstone Ivy Bridge (där i7-3770K var top of the line på desktop-sidan).

För MODPSU-användaren är det enkelt – man installerar ett eller två instickskort och ställer i BIOS in 1×16 för ett eller 2×8 för två kort. Vid grundinstallationen av Bitsy ansluts även en speciell strömsladd till Bifur-kortet som kopplar 3,3 V och 12 V till den andra PCI Express-sockeln.

En gemensam kontakt för frontpanelens strömbrytare och lysdioder

Finns det någon som byggt en PC-dator som inte undrat varför det måste vara så många lösa kontakter och att man i de flesta fall måste kolla i manualen för att få det rätt? Faktum är att det inte alls måste vara så. Intel har standardiserat sina desktop-moderkorts kontakt och alla de stora OEM-tillverkarna har valt att göra detsamma på sina ITX-moderkort. Även MODPSU följer denna standard och har en gemensam 10-polig kontakt som inte kräver manual för att sätta i rätt.