ABIT har sett tillbaka på sina rötter och utvecklat sina AW9D-serie för sanna överklockningsentusiaster. Vi har fått tag på ett tidigt testexemplar av AWD9-MAX och pressar kortet till det yttersta precis som det sig bör.
Intel har under det senaste året släppt två olika uppsättningar moderkortskretsar inriktade till prestandasegmentet vilket har inneburit vissa komplikationer för moderkortstillverkarna. i955X var Intels första chipset med stöd för processorer med dubbla kärnor, medans 900-seriens PentiumD-processorer, som kom vid årsskiftet, officiellt krävde det uppdaterade chipset:et, i975X. Som krydda på moset visade det sig att dessa moderkort inte skulle ha stöd för Intels uppkommande Core-processorer. Det som krävdes var en minimal modifiering av spänningsdelen, men ack så nödvändig. Abit, tillsammans med flera andra moderkortstillverkare, blev fast i dessa revisionsbyten och oklarheter ända tills man nu för några månader sedan fick klarhet i de slutgiltiga chipsetspecifikationerna. Resultatet av dessa månaders arbete från Abits sida är AW9D och “MAX”-versionen AW9D-MAX.
Idag har vi fått den äran som en av de absolut första hårdvarusidorna i världen att sätta tänderna i Abits uppkommande AW9D-MAX-moderkort. Just det kortet vi har blivit försedda med är ett av väldigt få ingenjörsexemplar och kommer inte riktigt i retail-kostym. Vi har blivit informerade om att trots vissa kosmetiska skillnader jämfört mot den slutgiltiga produkten så är funktionen den samma. I väntan på en fullständig recension av moderkortet, med alla dess tillbehör, kommer vi att börja med att undersöka hur moderkortet överklockar.
Vi börjar med att ta en titt på specifikationerna.
 | |
| Processor support | Intel Socket 775: Core 2 Extreme, Core 2 Duo, Pentium Extreme Edition, Pentium D, Pentium 4, Celeron |
| Chipset | Intel i975X |
| Minne | 4st 240-pin DIMM Dubbla DDR2 400/533/667 kanaler Maximalt 8GB |
| Expansionsplatser | 2st PCI-Express x16 (2×8 vid SLI/Crossfire) 2st PCI-Express x1 1st PCI |
| Lagring | 1st Diskettstation 1st Ultra DMA 133/100/66/33 IDE 8st SATA 3G (RAID 0/1/0+1/5/JBOD) (varv en extern) |
| Interna anslutningar | 6st USB 2st IEEE 1394 (Firewire) 1st COM-port 1st AudioMAX 1st CD/AUX-ingång |
| Externa anslutningar | 1st PS/2 Tangentbord 1st PS/2 Mus 4st USB 2st RJ-45 (10/100/1000Mbit) 1st SATA |
| Storlek | 305 x 245mm |
| Övrigt | abit AudioMAX HD 7.1 expansionskort Full uGuru-support Blåa lysdioder Power On och Reset-knappar |
| Pris | Ej fastställt |
Vi är inte helt på det klara vad för hårdvara man slutligen kommer att skicka med kortet, vilket vi får återkomma till vid ett senare tillfälle. Utrustningsmässigt har vi inget att klaga på, allt man kan tänkas vilja ha på ett entusiastmoderkort är närvarandre, som dubbla GigaBit LAN, 8-kanaligt HD-ljudkort, 8 SATA-portar och 10st USB-portar.
Vi kikar vidare på själva kortet.
Ovan ser vi färgschemat på kortet som det kommer att se ut i massproduktion medans vårt kort i huvudsak har röda portar och anslutningar, som man ser här nedan.
 |  |  |
En 24-pins ATX-kontakt, en 8-pins EATX12V-kontakt samt en 4-pins Molex-kontakt tillser god strömförsörjning av kortet. Att ekipera ett kort med dessa anslutningar kommer troligen att bli standard i och med Intels kommande Quad-core processorer, där Abit är första företag att gå ut med att man stödjer dessa processorer med AW9-seriens kort.
 |  |
 |  |
Kylningsmässigt är kortet utrustat med rejäla kylflänsar tillsammans med ett heatpipesystem som leder värme från nord- och sydbrygga till en större kylfäns högre upp. Under denna kylfläns huserar effektransistorer till två av de fyra stegen i spänningsregleringen. Slutligen är även de resterande två stegens effekttransistorer kylda med varsina egna kylflänsar.
Vi kikar lite närmare på spänningsdelarna på moderkortet.
 |  |  |
Spänningsdelen till processorn består som vi antydde till på förra sidan av fyra stycken faser. Varje fas har sen varsina fyra effekttransistorer och varsin stabiliseringsspole. Utöver detta har man valt att använda sig så kallade “Solid State”-kondensatorer på hela moderkortet. Dessa är av högre kvalité än normala elektrolytkondensatorer och löper inte lika stor risk att gå sönder efter en längre tid. På sista bilden ser vi spänningsdelen till minnena som också den är rejält tilltagen. Processorspänningen går att välja upp till 1.7125V och spänningen till minne upp till hela 2.65V, vilket torde vara tillräckligt för de flesta minnestyper på marknaden idag.
 |  |
 |  |
Power On och Reset knappar har dykt upp lite spontant på vissa modeller från Abit och de har nu även återuppstått på detta kort. Vi gillar den funktionen och hoppas att de är här för att stanna. Vidare har vi en bild på en fläktanslutning, men det intressanta ligger inte just i denna, utan det totala antalet av dessa på moderkortet. Totalt, inklusive 4-pins-varianten för processorfläkten, så finns det 8st anslutningar för fläktar. Alla är dessutom i god Abit-anda helt individuellt justerbara via mjukvara mellan 6V och 12V. På baksidan av kortet ser vi Abits “OC-stripes” som är till för att öka värmeavledningen från kortet och på sista bilden ser vi en av 12st blåa lysdioder. Till skillnad från tidigare kort går dessa nu att konfigureras till flertalet olika ljuseffekter, eller stängas av helt, från BIOSen.
Nu är det dags att dra igång testerna, och först en snabbt listning av testsystemet.
 | |
| Hårdvara | |
| Moderkort | Abit AW9D-MAX ES, BIOS 12 |
| Processor | Intel Core 2 Extreme X6800 (Conroe, 0617) |
| Minne | Corsair XMS2 5400UL (D9 Fatbody) Corsair XMS2 8500 |
| Grafikkort | nVidia GeForce 7900GT |
| Nätaggregat | OCZ PowerStream 520W |
| Mjukvara | |
| Operativsystem | Windows XP (SP2) |
| Drivrutiner | Intel Chipset Driver 8.1.1.1001 |
| Överklockningsmjukvara | Abit uGuru |
| Testprogram | SuperPi 1.1e Cinebench 9.5 WinRAR 3.60 |
 |
Vi kommer att koncentrera oss på att överklocka moderkort, processor och minne. Processorn har vi nyligen testat här, och minnena har vi sen tidigare skaffat oss en uppfattning vad de klarar. Så låt oss se hur AW9-kortet klarar av att hantera dessa.
Vi börjar med att undersöka vilken FSB vi kan nå med kortet.
Inledningsvis började vi testa kortet vid en specifik frekvens för att ha som framtida referens. 3GHz är en hastighet som de flesta Core 2-processorer klarar så vi ansåg det lämpligt att köra en serie tester vid den samma.
På grund av minimalt med tid inför denna publicering har vi inte hunnit köra alla dessa tester på ett referenssystem, men vi kommer att komma tillbaka med mer noggranna jämförelser mot andra kort.
 |  |
Intel D975XBX: 266FSB, 11x, 2933MHz, 2:3 (800DDR)
Vid 3GHz bör man räkna med en SuperPi 1M-tid på strax under 17s, utan några avancerad justeringar av testsystemet, och det är precis vad vi ser här. Vi har i tidigare artiklar nämnt WinRARs intressanta belastning av minne och systembuss, och här ser ett mycket tydligt bevis på prestandavinsten med att köra hög FSB. Cinebench är mer processorberoende och vi ser stort sett bara en skillnad som beror på frekvensökningen hos själva processorn.
 |
Den högsta FSBn vi kunde köra SuperPi 1M igenom var 473MHz, vilket krävde 1.95V till nordbryggan. Vid 455FSb och 1.80V klarade kortet SuperPi:s 32M-beräkning samt 3DMark06 och 3DMark05 utan problem.
Nu är det dags att ge oss i kast med att överklocka processorn.
Det var ingen idé att spara på krutet under vår korta tid med detta kort. Sagt och gjort preparerade vi moderkortet för
att tåla temperaturer ner mot -100C. Dags för överklockning med en kaskadkompressoranläggning alltså.
 |  |  |
 |  |
Det tar lite tid att lära sig ett moderkort och just den här gången nådde vi inte riktigt samma frekvens på processorn
som i vår tidigare överklockningsartikel. Tack vare den högre FSBn presterar ändå systemet bättre trots drygt 30MHz lägre processorfrekvens.
Återigen, Cinebench är avsevärt mer processorberoende än WinRAR och därför kan diagramen vid första anblick se väldigt
märkliga ut.
Vi tar och sammanfattar våra erfarenheter på nästa sida
Det är svårt att dra några långtgående slutsatser efter endast två dagars tester av ett så mångsidigt moderkort som detta. Vi kommer som sagt att ta oss en noggrannare titt på kortet inom en inte allt för avlägsen framtid, men vi vill trots allt kommentera några punkter utöver överklockningspotentialen.
BIOS och mjukvara
Abit skämmer alltid bort sina användare med lättanvända BIOSer. Alla grundinställningar är sig lika jämfört med andra Abit-kort och de huvudsakliga innovationerna hamnar i uGuru-delen av BIOSen. Just uGuru och dess funktioner är centralt att kommentera när man har att göra med ett kort som detta. uGuru är en minst sagt avancerad fläktkontroller. Alla de totalt 8 fläktanslutningarna går individuellt att ställa med avseende på flera olika temperaturer och profiler. uGuru är fullt konfigurerbar både från BIOS och via mjukvara i Windows, där det går att skapa profiler för olika användningstillfällen. Det är stort sett fantasin som sätter begränsningen för inställningsmöjligheterna.
Prestanda och stabilitet
Vi kommer att fortsätta testa det här kortet samt dess slutgiltiga version och ställa dom mot andra ledande moderkort under lika villkort. Prestandamässigt upplevde vi att kortet var minst lika fort, om inte aningen snabbare, än Intels motsvarighet, BadAxe. Vi upplevde inga som helst stabilitetsproblem eller inkonsekventa beteenden överhuvudtaget under vår testperiod, men vi kommer att fortsätta testa kortet under en längre tid innan vi ger några absoluta svar.
Överklockning
Inställningsmässigt i BIOS finns det väl tilltagna spänningar till processor, minne och nordbrygga. 1.7125V till processorn, 2.65V till minne och 2.0V till nordbryggan räcker riktigt långt även vid extrema tilltag. Vad vi saknar är dock möjlighet att justera spänningen som systembussen arbetar med, Vfsb. På minnesfronten kan man ställa in alla vanliga latenserna, men på ett entusiastmoderkort som detta hade vi gärna sett möjlighet att ändra några ytterligare parametrar för nordbryggans latenser. Dessa tillkortakommandena är långt ifrån kritiska, och dessa går att ändra via mjukvara i Windows för den som känner sig manad. Överklockningsmässigt är vi helt klart positivt överraskade. Utan några som helst hårdvarumässiga modifikationer lyckades vi nå en systembuss på dryga 470FSB, vilket långt ifrån alla i975X-moderkort gör, och ännu färre utan modifieringar.
Sammanfattning
Efter lite sidospår med AW8-seriens moderkort verkar nu Abit vara på rätt köl igen och man har uppenbart lyssnat på entusiastmarknadens krav om höga spänningar, stort avstånd mellan PCI-Express-portarna, start och reset-knappar, med mera när man har designat AW9D-MAX. Vi ser med stort intresse fram emot se detta kort i händerna på fler entusiaster.
 | |
Positivt Negativt | |
Vi vill tacka Abit som gav oss möjlighet att testa detta moderkort.
