Idag har vi nöjet att presentera vår recension av Abit IT7-Max2 V2.0. Kortet är lite äldre då det har funnits på marknaden sen i höstas men detta betyder absolut inte att Max2 V2.0 inte bör granskas noggrannt inför ett stundande moderkortsköp.
IT7Max2 V2.0 bygger på det omåttligt populära 845PE-chipsetet vilket innebär DDR333-stöd, Hyperthreading och en hel del annat. Precis som namnet antyder är kortet nämligen maxat med integrerade features och precis som väntat alla nödvändiga BIOS inställningar för den hängivne datoranvändaren, läs överklockaren.
Namnet V2.0 antyder att detta är en uppföljare men skillnaderna från IT7-Max2 V1.0 är ganska små och är mer eller mindre begränsade till de skillnaderna som existerar mellan 845E och 845PE chipseten. Då föregångaren v1.0 var ett dunderkort är detta dock ingen svaghet utan snarare en styrka då Abit med hjälp av 845PE nu kunnat finputsa ett redan mycket bra moderkort. Låt oss börja med att titta lite närmare på specifikationerna.
Abit IT7-MAX2 v2: Specifikationer
|
|
Moderkortschipset: |
Intel
82845PE / 82801DB (ICH4) |
Processorstöd: |
Intel
Pentium 4 Socket 478, 400/533MHz FSB |
Minnesstöd |
2GB, 200/266/333/ DDR
|
AGP: |
1x AGP 4X
|
PCI: |
4 x 32-bit bus master PCI
|
IDE-kontroller: |
4 enheter, ATA 100/66/33
|
RAID-kontroller: |
HighPoint
HPT374 ATA133, 4 enheter |
SATA-kontroller: |
Marvel
88i8030 controller 150MB/s S-ATA |
Nätverkskrets: |
Realtek
RTL8100B 10/100Mbit |
Ljudkrest: |
AC-97,
6-kanals ljudkrets |
FireWire (IEEE-1394): |
RTL8801
med 3 portar max: 400Mb/s överföring |
USB 2.0: |
6-portar
med ICH4-chipet och ytterligare 4 interna portar med VIA VT6202-kretsen |
Precis
som de tidigare varianterna på IT7 Max/Max2 kommer v2.0 fullmatad med
en lång rad integrerade features så som S-ATA, USB 2,0, FireWire.
Antalet PCI platser är begränsat till 4st men har man då i
åtanke vad kortet redan är utrustat med räcker expansionsplatserna
mer än väl.
Pris
och Tillgänglighet
Abit
IT7-Max2 V2.0 har redan funnits ett par månader på den svenska
marknaden varför tillgängligheten är mycket god. Det mycket
goda mottagandet som Abits moderkort fått på marknaden den senaste
tiden avspeglas också tydligt i att fler och fler återförsäljare
börjar sälja Abit-moderkort. Som jag nämnde tidigare har kortet
funnits ett tag på marknaden nu vilket också gudskelov påverkar
priset. Vid introduktionen kostade kortet runt 2500kr, en rejäl hacka
pengar. Numera finns dock IT7-Max V2.0 att köpa för runt 1900kr
vilket känns mer humant. I förhållande till andra moderkort
baserade på 845PE chipsetet är detta dock fortfarande väldigt
högt. Abits egna BE7-Raid som mer eller mindre är identiskt med
IT7-Max2 minus ett par integrerade features kostar runt 1200kr vilket gör
det svårt att motivera de extra 700kr som klivet upp till Max2:an medför.
Riktigt lika illa som priserna på GraniteBay-baserade moderkort är
det emellertid inte men det är en bra bit ifrån ett toppbetyg i
det här delbetyget.
Pris/Tillgänglighet | ||
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare. | |
ABIT IT7-MAX2 v2: Tillbehör |
2st
ATA133-kabel, 1st Floppykabel, 1st S-ATA kabel |
1st
manual |
1st
CD-rom, 1st diskett med drivrutiner och program |
1st
S-ATA->P-ATA konverter |
Informationsblad
för S-ATA |
extra
bakpanel med 2st USB2.0-portar |
IO-panel med kontakter för: PS2, LAN, 6-kanalsljud, 6xUSB 2.0,
, 1xS/PDIF, 2xFirewire |
Buntband
|
Tillbehörslistan
täcker alla förnödenheter som krävs för att snabbt
få upp sitt system. Flatkablarna som medföljer är svartfärgade
och försedda med en ABIT-logga för att göra de estetiskt mer
tilltalande. Inget fel i det alls men vi hade hellre sett att Abit inkluderat
runda ATA kablar istället för de bökiga flatkablarna. Dels
blir det mycket lättare att dra kablarna inne i chassit och dels ger
runda kablar en exklusivare känsla än vanliga trista flatkablar.
IT7-Max2 kortet handlar ju trots allt om exklusivitet.
Då kortet är utrustat med 2 st S-ATA portar känns det inte
mer än naturligt att det också ingår S-ATA kablar i paketet.
Tyvärr får man endast med 1st S-ATA kabel vilket ju är tråkigt
om man vill utnyttja båda S-ATA portarna. De flesta hårddiskarna
säljs ju som "Bulk" vilket medför att man inte heller
får med några kablar vid köpet av hårddisken. Det enda
som återstår att göra är att köpa en till S-ATA
kabel separat, kanske inte hela världen men en extra kabel kunde de väl
bjuda på? Problem nummer två vad det gäller S-ATA anslutningarna
är att i princip ingen använder S-ATA än så länge.
Diskarna har precis börjat dyka upp i mindre kvantiteter och priset är
väl inte det mest attraktiva heller. Detta har Abit löst genom att
inkludera en S-ATA->P-ATA konverter. Med hjälp av denna kan du ansluta
vanliga IDE diskar till S-ATA portarna. Återigen rör det sig tyvärr
bara om ett exemplar så för oss som vill använda båda
S-ATA kontakterna återstår bara att antingen köpa en S-ATA
hårddisk eller en till konverter. Priset på en sådan ligger
på runt 350kr och det hela känns som en ganska trist merkostnad.
I övrigt fungerar konverterna mycket bra, vi har testat den med hårddiskar
från Maxtor, Western Digital och Seagate utan problem. S-ATA kontrollerna
kan ställas in för att köra hastigheterna ATA100/133/150 men
om man använder en vanlig IDE disk är urvalet begränsat till
ATA100/133 då detta gränssnitt inte tillåter högre hastigheter.
Det medföljer även ett litet instruktionsblad som tydligt visar
hur disken ska anslutas om man väljer att använda konverteraren.
Då I/O-stycket på IT7-Max2 skiljer sig en hel del från ett
vanligt bakstycke har Abit även inkluderat en I/O-platta som du enkelt
byter ut din existerande med. Ett bakstycke med 2st USB2.0 portar medföljer
vilket innebär att Max2:an är utrustad med hela 8st USB 2.0 portar
men har stöd för upp till 10st USB enheter totalt. Även Firewire
finns på detta kortet och på bakpanelen finns två sådana
kontakter tillgängliga. Totalt kan tre Firewire enheter anslutas men
detta kräver att man investerar i Abits Media XP enhet då moderkortet
bara har två Firewire kontakter.
Abit inkluderar även ett par blåa plastöglor och ett par buntband
som ska användas för att dra kablarna snyggt i chassit. Öglorna
är utrustade med självhäftande tejp för enkel montering.
Detta får väl betraktas som en fyndig idé men personligen
hade jag hellre sett en till S-ATA kabel eller konverter för den delen.
Manualen
ser ut precis som vilken moderkortsmanual som helst och innehåller allt
som behövs för att få igång systemet snabbt. För
de rutinerade köparna finns också en särskild snabbinstallationssektion
som lustigt nog inte fanns på engelska. Mjukvaran som medföljer
är givetvis samtliga nödvändiga drivrutiner samt fullversioner
på Norton Antivirus 2002, Adobe Acrobat Reader 4.0 och Winbond Hardware
Doctor som är ett systemövervakningsprogram likt ASUS PC-Probe.
Integrerade
Features
Abit
IT7-MAX2 v2 är onekeligen ett av de mest fullutrustade socket478 moderkorten
som finns ute på marknaden. Kortet stöder officiellt DDR333 men
inofficiellt går det alldeles utmärkt att köra minnet även
i DDR356 precis som på föregångaren IT7-Max2 V1.0. Tack vare
845PE chipsetet stöder kortet även Hyperthreading men låt
oss inte dröja kvar där för länge utan istället titta
på vad kortet i övrigt erbjuder. Vad det gäller USB portar
finns här mer än nog. IT7-Max2 V2 har stöd för totalt
10 USB 2.0 portar. Dessa hanteras av delvis av chipsetet och delvis av en
extra krets från VIA. Detta ger väldigt goda expansionsmöjligheter.
USB 2.0 standarden är förvisso ännu inte alltför utbredd
men i framtiden kommer den standard säkerligen slå igenom på
bred front och då är man väl rustad med sitt IT7-Max2.
Något
annat man kan ansluta en hel drös av är hårddiskar eller generellt
kan man väl säga IDE-enheter. Förutom kortets 2 standard Parallell-ATA-kontakter
finns här nämligen ytterligare 2 st Parallell-ATA-kontakter och
2 st Seriell-ATA-kontakter. Dessa styrs av Highpoint HPT374 kontrollern som
får hjälp med S-ATA biten av varsitt Marvell-chip. Totalt kan upp
till 8 IDE enheter anslutas till Highpoint kontrollern och givetvis går
det att köra olika RAID-konfigurationer på de anslutna diskarna
om så önskas. Highpoint-kretsen är väldigt vanligt förekommande
på dagens moderkort vilket inte är konstigt alls med tanke på
att den är enkel att konfigurera, har hög tillförlitlighet
och presterar bra.
|
|
Utöver
IDE och S-ATA kontakterna till Highpoint-kontrollern ser ni också Abits
Post-LED, som är en dubbel sjusegmentsdisplay. Varje gång datorn
bootar visar denna status på bootproceduren genom tvåsiffriga
koder. Om datorn hänger sig vid boot-up låser sig även displayen
och med hjälp av det den visar och koderna som finns förtecknade
i manualen ska man alltså kunna lista ut vad som orsakade låsningen.
Denna lösningen har vi sett tidigare på bland annat EPoX och Chaintech-moderkort
och vi välkomnar den varmt då den kan göra felsökandet
vädligt mycket enklare i vissa fall.
Ethernet
finns också ombord och det hela sköts med kretsar från välbekanta
Realtek. Nätverkskretsen hanterar bara 10/100 Mbit men de Giga-Lan lösningar
som vissa tillverkare skryter med kan väldigt få användare
verkligen utnyttja till fullo. 10/100 räcker mer än väl till
i dagens läge.
|
|
Sexkanalsljudet
vi hittar ombord sköts av en ALC650-krets och det räcker väl
för de inte alltför kräsna. Audiofiler bör dock se sig
om efter en annan lösning. Utöver USB 2.0 hittar vi även 2
st Firewire portar på bakplattan och möjligheter för en tredje
via Abits Media XP. Firewirefunktionen styrs av i sin tur av en Texas-krets.
På baksidan hittar vi utöver de tidigare nämnda kontakterna
även S/PDIF utgång.
IT7-Max2
V2.0 är svårslaget vad det gäller tillbehör och features.
I princip allt man kan tänka sig finns integrerat varför det helt
plötsligt inte längre känns som en svaghet att kortet endast
har 4 PCI-platser. Det enda vi egentligen saknar är serie-portar som
kan behövas om man vill ansluta ett modem men i ärlighetens namn
är det en minimal bagatell. Utrustningen på moderkortet är
helt suverän och den största svagheten är egentligen avsaknaden
av en till S-ATA->P-ATA konverter med tillhörande S-ATA-kabel. Inga
större missar men nog för att kortet ska gå miste om 10:an.
Istället blir det 9.5. Det är bara att gratulera teknikerna på
Abit, mycket bättre än så här blir det inte.
Tillbehör/Features | ||
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features. | |
Abit
har valt att tillverka IT7-MAX2 V2.0 på en svart PCB precis som föregångaren
Max2 V1.0. Många av de tidigaste exemplaren är dock fortfarande
tillverkade med en brungul PCB så ni behöver inte oroa er om ni
inte får ett svart moderkort, det är ett Max2 V2.0 ändå.
Det vore dock synd att behöva gå miste om det estetiska lyftet
som den svarta PCBn i vår mening medför.
Chipsetkylaren
är en passiv aluminiumfläns som kyler ner nordbryggan tillräckligt
men den blir dessvärre fasligt varm vid överklockning. Att sätta
en liten fläkt på den eller byta den mot en annan kylanordning
rekommenderas varmt till er som tänkt att verkligen pressa kortet till
max.
Abit
har lyssnat på användarnas klagomål vad det gäller placeringen
av minnesbankerna och flyttat upp de en bit. Avståndet mellan AGP-platsen
och minnesbankerna är nu lite större men fortfarande i minsta laget.
Att byta minnesmoduler med grafikkortet installerat går men det kräver
en hel del pill.
ATX-kontaktens
placering ovanför minnesbankerna fungerar bra och med kontakten där
slipper vi bråket med att dra ATX-kabeln runt kylaren. Den extra 12V
kontakten sitter till vänster om socketen uppifrån sett och där
finns gott om plats för att enkelt kunna sätta dit och ta bort 12V
strömkabeln. Kondensatorerna sitter nu nedanför 12V kontakten till
skillnad från BE7 där man var tvungen att lirka in 12V kontakten
mellan kylaren och en rad kondensatorer. Moderkortet använder sig även
av ett fyrfas-system för strömhanteringen, konstigt nog är
det olika storlek på de sex mosfets som används men förmodligen
finns det en bra anledning till detta.
Runt
sockeln finns gott om plats för att montera en redig kylare. Även
riktiga tungviktare som Swiftechs MCX-4000 bör ha nog få plats
vilket självklart är positivt. Voltregulatorn som används på
IT7-Max2 V2.0 är en HIP-6301 krets som enkelt kan modifieras för
att ge mer ström. Genom att ansluta en potentiometer och rätt motstånd
till ben 7 på kretsen kan volttalet ställas långt över
vad kortets BIOS erbjuder. Tyvärr är kretsen rysligt dåligt
placerad och faller halvvägs in under plastramen där kylaren monteras.
Att voltmodda kortet blir således om inte svårt i alla fall aningen
bökigt.
I/O-panelen är
överfull av små svarta kontakter. Här hittar vi 6st USB 2.0
portar, PS/2 portar, 2st Firewire, LAN och resten utgörs av ljudportarna.
Nedanför (vänster till höger) ser ni längst till vänster
RAID-kontrollerna som utgörs av en Highpoint HPT374-krets. VIA har ett
finger med i spelet på Max2:an, de ansvarar nämligen för driften
av några av USB portarna. Nätverksbiten hanteras av ett Realtek
chip och klarar 10/100 Mbit Ethernet.
Här ser
ni RAID-kontrollerns två IDE portar samt de två S-ATA kontakterna
som finns på kortet. CMOS-batteriet ligger horisontellt monterat igen
från att ha stått upp i vertikalt läge på tidigare
versioner av Max-kortet. Detta för att man haft problem med batterifästen
som brytits av. Nedanför RAID-portarna ser vi Post-LED:en som alltså
visar ett antal koder under bootprocessens gång för att det ska
vara enklare att felsöka kortet. PCI-platserna är begränsade
till 4st men detta är egentligen ingen svaghet då kortet redan
har det mesta integrerat och 4 PCI-platser räcker gott och väl till
de flesta.
Layouten
är verkligen bra på detta kort. Att installera kortet går
snabbt och smidigt och det är väldigt få saker som irriterar.
Att dra alla kablar till kontakterna är inga problem heller då
allt sitter välplacerat. Den största svagheten som kortet har vad
det gäller layouten är att minnesbankerna fortfarande sitter lite
väl nära AGP-platsen och detta gör det svårt att byta
minnesmoduler med att grafikkort installerat. Är grafikkortet dessutom
utrustat med kylflänsar över minnet kan det bli riktigt trångt
förutsatt att det rör sig om ett stort kort så som ett Ti4600.
Detta är inte hela världen förvisso men måste ändå
tas med i bedömningen. ABIT har alltså lyckats mycket bra med moderkortets
layout trots den stora mängden features och betyget blir därefter
mycket bra.
Moderkortslayout | ||
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor. | |
IT7-MAX2
v2 använder sig precis som tidigare av ett Phoenix-baserat BIOS. Biosmiljön
som Abit kallar för SoftMenu III är mycket enkel att navigera i
och man hittar snabbt det man söker. Låt oss börja med de
intressantaste inställningarna nämligen de som gör det möjligt
att överklocka processorn.
Vill
man inte att moderkortet själv avgör CPUns klockfrekvenser kan man
välja att ställa in FSBn manuellt mellan 100-250MHz i 1MHz steg.
Det räcker mer än väl då sådana busshastigheter
inte ens är realistiska på en multipellåst Pentium 4. Detta
faktum gör också möjligheten att ändra multipeln ganska
överflödig för de flesta, det vill säga förutsatt
att man inte har tillgång till en upplåst processor men dessa
är väldigt sällsynta. Mer om detta i överklockningsavsnittet.
För att slippa problem med AGP- och PCI-korten vid överklockningen
går det att ställa in dessa frekvenser också. Att kunna låsa
AGP och PCI klockfrekvenserna på 33MHz respektive 66MHz underlättar
rejält när man ska ge sig på riktigt höga överklockningar.
Spänningen på CPUn går att öka med 0,025v intervaller
upp till 1.85v. Det är dock bara på senare biosversioner ABIT tillåter
spänningen att ökas över 1.725v vilket man ska tänka på.
Vi tycker det var ett mycket bra val av ABIT att öka taket på CPU-spänningen
då 1.725v verkligen är i lägsta laget för de seriösa
överklockarna. Minnets spänning går att öka upp till
2.8v i 0,1v intervaller. Det cirkulerar dock ett modifierat BIOS på
nätet som möjliggör minnesspänningar på upp till
3.2v. Men tyvärr finns det alltså ingen möjlighet till detta
på de officiella BIOSversionerna från ABIT. Nedanför finns
en liten spänningstabell för er som redan glömt vad ni precis
läst.
CPU-spänning |
1,1v
– 1,85v (0,025v intervaller) |
Dimm-spänning |
2,5v
– 2,8v (1v intervaller) |
Vad det gäller
minneshastigheten så stöder IT7-Max2 V2.0 officiellt endast upp
till DDR333. Beroende på om man har en 400 eller 533FSB CPU ställer
man in DRAM Ratio Hardware Strap på Low/High och väljer sedan vilket
DRAM:CPU ratio man vill använda. Alternativet är att välja
"by CPU" så identifierar kortet själv vad det är
för minnen och CPU. HW-strap funktionen är dock högst intressant
för här finns ett litet trick. Genom att välja Low och sedan
välja 3:4 på DRAM:CPU Ratio går det nämligen att köra
minnet i DDR356 istället för bara DDR333. Den bandbreddshungriga
P4:an välkomnar detta naturligtvis varmt och prestandaökningen är
ett faktum. Med lite överklockning kommer man på så vis också
lätt över DDR400 hastigheter.
I
Advanced chipset features så hittar vi minnesinställningarna. De
aggressivaste inställningarna är Cas 1,5-5-2-2 men dessa strikta
timings klarar i dagens läge inget minne i högra klockfrekvenser.
Minnestillverkaren GeIL påstår sig dock ha ett minne på
gång som ska klara detta i upp till DDR400. Om detta är sant återstår
att se. Utöver minnets timings finns inte så mycket mer intressant
i denna sektion av BIOS.
Att
ändra inställningarna i BIOS har länge varit en skräck
för ovana användare. Abits SoftMenu III gör det dock väldigt
enkelt att hitta rätt inställningar även för BIOS-analfabeter.
BIOS:et är snabbkonfigurerat och lämnar gott om spelrum för
den hängivna överklockaren som ju Abit ser som sin primära
målgrupp. Den enda taggen i ögat är de restriktiva spänningsinställningarna
på minnet men som faktiskt går att komma förbi genom modifierade
BIOSversioner. Det är alltså inte mycket som saknas i BIOS men
det är dock ingen revolutionerande uppsättning.
Bios/Inställningar
|
||
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning. |
|
Testsystemen | |
i845PE | |
Processor: | Intel Pentium 2,4 (533MHz) |
Moderkort: | Abit IT7-MAX2 v2
|
RAM: | 512MB Corsair XMS3500C2 |
Övrig hårdvara som återfinns i alla testsystem | |
Grafikkort: | Sapphire R9700pro @ 310/325 |
Hårddisk: | WD-SE 80GB |
Mjukvara | |
Operativsystem: | Windows XP Professional SP1 |
Upplösning: | 1280x1024x32bit, 85Hz |
Drivrutiner: | Catalyst
|
Testprogram: | Quake 3:Arena v1.32 Unreal Tournament 2003 demo v.1080 3Dmark2001 SE 330 Comanche 4 SPECviewperf 7.0 Winace v2.20 Audioactive Production Studio 2.04j (Fraunhofer II encoder) SiSoft Sandra 2003 WCPUID |
Alla
tester är gjorda med minnesinställningarna Cas2 5-2-2. Nedanför
ser ni den faktiska klockfrekvensen som IT7-Max2 V2.0 kör vår 2.4Ghz
CPU i. Abit kortet ligger här väldigt nära de specifierade
värdena precis som Albatron-kortet och det borde knappats bli några
märkbara skillnader under prestandatesterna.
Låt
oss börja med testerna. Först ut är ett par minnestester.
I
denna recension följer vi det nya upplägget då vi har tagit
bort Cachemem ifrån minnestesterna och enbart använder oss utav SiSoft
Sandra. Vidare är detta är första gången vi kör med
Unbufferd memory bandwidth i en moderkorts recension för Pentium 4.
I
båda testerna så är Abit kortet en aning snabbare än Albatron-kortet,
dessa små skillnader mellan korten varierar en smula ifrån gång
till gång men är så pass marginella att man aldrig skulle märka
av de vid vanligt användande av datorn. Således har inget av moderkorten
någon större fördel över den andre vad det gäller
minneshanteringen. Detta är inte heller mer än naturligt då
de bygger på samma chipset. I nästa test tittar vi på tiden
det tar för att komprimera en fil.
Att
ibland behöva komprimera en fil är inte alls ovanligt vid dagligt
datoranvändande och dessutom är det ett utmärkt prestandatest
som är väldigt minneskrävande. Värdena vi får är
antal sekunder det tar för systemen att komprimera en 255MB-fil med Winace.
Här
placerar sig IT7-Max2 V2.0 marginelt före med ett försprång
på två sekunder.
Audioactive
Production Studio 2.04j- Filkomprimering
Denna
applikationen är mer processorkrävande än Winace testerna.
Eftersom bägge korten bygger på samma chipset ser vi i praktiken
ingen skillnad i prestanda. IT7-Max2 är förvisso en sekund snabbare
än Albatron kortet men ledningen är ytterst marginell och vid efter
ett antal omtester skulle Albatron kortet lika gärna leda totalt sett.
I nästa sektion testar vi moderkortet i både syntetsiska och vanliga
speltester.
Precis
som i vår nForce2 round-up utgörs denna sektion av Quake3, UT2003,
Comanche 4 och 3dMark 2001. Först ut är det CPU- och minnesbandbreddskrävande
Quake 3.
Inte
helt oväntat ligger korten tätt intill varandra. Abit tar täten
men ledningen är på mindre en en frame vilket såklart är
inom felmarginalen. Unreal Tournament 2003 bjuder heller inte på några
överraskningar med snarlik prestanda mellan de två korten. Minimala
skillnader som sagt vilket är väntat då korten bygger på
samma chipset.
3D-demo
Commanche 4, 3dmark2001 SE330
Comanche
4 testerna visar samma resultat som innan, nämligen att inget av korten
drar ifrån det andra i något omfång utan de bägge kombatanterna
håller sig rysligt nära intill varandra.
Även
i 3Dmark2001 är prestandaskillnaderna mer eller mindre obefintliga men
återigen är det ABIT-kortet som drar längsta strået.
Nästa moment är mer avancerade 3d-tester där vi använder
oss av programet SpecViewperf 7.0.
I
detta avsnitt testar vi kortens prestanda i workstation-applikationer. Programmet
som används är SPECviewperf 7.0 som är ett benchmark program
bestående av 6 olika tester. Dessa tester är renderingar hämtade
från olika 3D-program som används på marknaden idag. Då
testerna körs i fönster påverkas de av systemets skrivbordsupplösning.
Under våra tester använde vi oss av en upplösning på
1280x1024x32bit och en uppdateringsfrekvens på 85Hz. Allt som allt tar
testet ungefär 30 minuter att genomföra.
Det
är precis samma mönster som i de tidigare prestandatesterna då
skillnaderna mellan de två korten oftast är mer eller mindre obefintliga.
Abit IT7-Max2 V2.0 erbjuder tillsammans med 845PE-chipset mycket bra prestanda
som står sig väl mot andra moderkort på marknaden för
tillfället. Det är inte i samma klass som de DualDDR-moderkort som
finns ute i handeln (SiS655/Intel 7205) men det är faktiskt inte några
större skillnader. Men det är ändå just detta som talar
emot ett riktigt högt prestandabetyg. Trots detta tycker vi Abit IT7-Max2
V2.0 är värd en 9:a i denna avdelning då i845PE-chipset fortfarande
hänger mycket bra med.
Låt
oss nu titta på den riktigt intressanta biten nämligen överklockningen,
ett område som Abit brukar vara mycket starka på.
Prestanda | ||
Genomgående tester visar hur moderkortets prestanda står sig mot konkurrerande produkter på marknaden. | |
Denna
delen är nog den flest datorentusiasterna är riktigt intresserade
av, då det är moderkortets sanna natur som presenteras. Överklockning
har länge varit Abits starka sida då de erbjuder oerhört stabila
och överklocksvänliga moderkort som enkelt via Softmenu III kan konfigureras
för att klämma ut den sista prestandadroppen ur systemet. IT7-Max2
V2.0 har i andra websiters tester visat sig överklocka riktigt bra så
vi är minst sagt spända inför denna del av recensionen.
Vi börjar testet genom att överklocka vår P4 2,4B med 1,52v
i Vcore (1,5v effektivt) genom att höja FSBn med CPU/RAM Ratio 1:1 för
att se hur högt vi kan nå utan att vi hindras av minnet. Kylningen
ombesörjs av en AVC Sunflower.
Med originalvolt
lyckades vi att få upp vår P4 2,4Ghz i 3,1Ghz (FSB172). Detta är
en mycket bra överklockning på drygt 700Mhz som verkligen inte är
fy skam, speciellt inte vid originalvolt. Vi lyckades även
att pressa processorn ytterligare men då lade vi märke till att stabilitetsproblemen
började. Detta gick dock enkelt att avhjälpa.
Genom
att höja Vcoren till 1,72v (1,7v effektivt) så märkte vi snabbt
att stabilitetsproblemen vi hade vid FSB 173 nu var borta. Vi lyckades pressa
processorn upp till otroliga 3,2 Ghz tack vare Vcore ökningen på
0,2v. Minst sagt imponerande för ett luftkylt system. Även om vi alltså
hade möjlighet att öka spänningen ytterligare gav detta inte
bättre resutlat. Det är vanligt att C1-steppade processorer inte vill
ha mer än runt 1.7v då högre enbart gör systemet ostabilt.
Det brukar bli bättre vid extremkylning men det var ingenting vi använde
oss av alltså. En klart acceptabel överklockning i vilket fall och
som sagt var beror det även på CPUn hur hög spänning du
kan använda.
I
FSB-testet så märkte vi ingen större skillnad jämnfört
med det tidigare recenserade IT7-MAX. IT7-Max klarade upp till 215 i FSB medan
IT7-Max2 V2.0 ger oss en liten förbättring på 3MHz och således
stannar på 218 i FSB. Detta är alltså det tredje ABIT-moderkortet
för P4 som vi får upp över 200MHz FSB och det ska onekligen
bli intressant att se vad ABIT BH7 kan göra som enligt ABIT har stöd
för 200MHz FSB genom överklockning.
Med
facit i hand kan vi snabbt dra slutsatsen att detta moderkortet är en av
de absolut vassasste överklockarna på marknaden. Voltinställningarna
för processorn räcker gott och väl till, även fast kortet
undervoltar ställer det inte till med några problem. Minnesspänningen
hade gärna fått vara lite högre men det går som vi tidigare
nämnt att åtgärda med modifierade BIOSversioner som finns på
nätet.
Överlag är ABIT IT7-MAX2 v2 ett riktigt drömkort för överklockaren
och är inte långt ifrån full pott i detta delbetyg.
Överklockning
|
||
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester. |
|
Efter
att vi i testlabbet nu har recenserat 6st moderkort baserade på Intels
845PE chipset kan vi lugnt erkänna att IT7-Max2 V2.0 har varit det mest
iögonfallande av de alla. Kortet är fullspäckat med integrerade
komponenter som alla håller hög kvalitet och dessutom är väldigt
användbara för slutanvändaren.
Att ABIT passat på att packa med en P-ATA->S-ATA konverter gör
ju knappast saker och ting värre då vi även med vanliga IDE
hårddiskar plötsligt kan njuta av de smala och smidiga kablarna
som S-ATA gränssnittet bjuder på. Synd är att man inte fick
med 2 st konverterare men det får ses som en liten detalj.
Kortets prestanda och överklockningsegenskaper är precis som vi
väntar oss av ABIT, förstklassiga, och tillbehören alltså
fullt tillräckliga. Den enda större nackdelen vi har kunna hitta
med kortet är faktiskt prislappen som fortfarande är ganska hög
i jämförelse med andra 845PE moderkort. Ser man dock till hur fruktansvärt
mycket kort man får för pengarna känns utgiften inte alls
lika smärtsam längre.
Vi på Nordic Hardware kan inte annat än rekomendera Abit IT7-Max2
V2.0 och fram tills att Springdale och Canterwood korten finns i butikshyllorna
är detta fortfarande ett av de absolut bästa Pentium 4 moderkorten
som går att köpa.
Med sina fantastiska överklockningspotential har även IT7-MAX2 v2
möjlighet att använde de kommande Pentium 4-processorerna med 800MHz
FSB, alla kanske inte har samma tur med överklockningen som vi men möjligheterna
finns där helt klart.
Det är bara att gratulera teknikerna på ABIT som återigen
gjort ett fantastiskt jobb och vi kan inte låta bli att hänföras
över ABITs MAX-serie. Det börjar snart kännas tjatigt men precis
som de tidigare MAX-kort vi testat från ABIT belönas ABIT IT7-MAX2
v2 med redaktörens val.
Vill man inte vänta på de kommande Springdale/Canterwood-moderkorten
blir det alltså inte mycket bättre än såhär. Intel
7205 (GraniteBay) och SiS655-chipseten har något bättre prestanda
men även sina brister.
ABIT har lyckats komponera en av de absolut bästa moderkortsserier vi
någonsin påträffat och även om deras prisnivå
inte passar alla går det inte att bortse från kortens prisvärdhet.
Vi väntar med stor nyfikenhet på ABITs nästa moderkort i MAX-serien
då det verkligen känns som ett vinnande koncept.
ABIT IT7-MAX2
v2
ABIT IT7-MAX2 v2 | |
Fördelar: + Mycket bra prestanda + Många biosinställningar + Mycket fina överklockningspotential + Mycket bra moderkorslayout Nackdelar: – Högt pris – Canterwood och Springdale lanseras inom en snar framtid | |
Pris/Tillgänglighet: | 7.5/10 |
Features/Tillbehör: | 9.0/10 |
Moderkortslayout/Design: | 9.5/10 |
Bios/Inställningar: | 9.0/10 |
Prestanda: | 9.0/10 |
Överklockning: | 9.5/10 |
Slutbetyg: |
Diskutera recensionen
i forumet.