ECS AMD690GM-M2

ECS är en tillverkare som alltid varit ganska fokuserad på OEM-marknaden, men på senare tid har man även visat ett större intresse för konsumenter, bland annat med moderkort baserat på ATIs RD480-krets. Idag ska vi ta en titt på ett av deras senare moderkort som är baserad AMD 690-kretsen.

HTPC-marknaden har sakta men säkert vuxit till sig för att bli en faktor för moderkortstillverkarna för att räkna med. Inte för alltför länge sedan kollade man på m-ATX-moderkort på butikshyllorna och deras specifikationer innan man försökte hålla sig för skratt medan man ställde sig ifrån sig kartongen.

Allt detta har dock på senare tid ändrats i samma takt som folk börjat inse användningen för datorer dedikerade för multimediabruk, kanske till och med för att ha i vardagsrummet.

AMD har till just detta bruk en väldigt spännande krets, nämligen deras nya 690G. Med finesser såsom inbyggd ATI X1250-grafik med både DVI- och VGA-utgång med Windows Vista-certifiering verkar detta vara ett mycket lovande kort för HTPC-marknaden.

ECS har försett oss med ett testexemplar byggt runt just AMD 690G, och över de nästkommande sidorna ska vi försöka ge oss på en utvärdering av kortet, ECS AMD690GM-M2.

ECS AMD690GM-M2
CPU support	AMD® Athlon 64 X2, Athlon 64, Athlon FX and Sempron in the Socket AM2 package
Chipset	AMD® 690G and SB600 Chipset
Minne	Dual channel DDR2 400/533/667/800MHz 2 DIMM-slots Max 4GB
Expansions-platser	1x PCIe x16 slot 1x PCIe x1 slot 2x PCI slots
Lagring	1x Floppy 1x ATA133 4x SATA II (RAID 0, 1, 0+1)
Interna anslutningar	1x Front panel audio connector 1x Front panel connector 1x CD-in connector 1x IEEE1394 connector support additional 1 port 3x USB 2.0 connector support additional 6 ports
Externa anslutningar	1x Parallel port 1x DVI port 1x PS/2 keyboard 1x PS/2 mouse 1x IEEE1394 Port 1x 6 in 1 audio jack 4x USB 2.0 ports 1x RJ45 LAN jack 1x VGA port
Formfaktor Storlek	mATX 24,4cm x 21,5cm
Pris	~650kr

Kanske inte det mest späckade feature-schemat, men ändå allt man kan vänta sig till det här priset. Mest spännande är dock att det finns två bildutgångar (både DVI och VGA), med möjlighet till en tredje (TV ut) via expansions-bracket (följer inte med). Att firewire saknas kan kännas som en nackdel, men sett till priset kanske man inte bör klaga.

Värt att notera är även att du skulle kunna köra flertalet licenser av Windows Vista samtidigt om du skulle hitta två stycken 8GB-minnesstickor, då AM2-processorns minneskontroller har stöd för detta. Ett par minnesplatser till vore inte helt fel kanske, men återigen, två borde duga till HTPC-bruk. Dessutom har dessa två slots stöd för dual channel, för att ytterligare öka minnesprestanda.

Vi tar och kollar igenom några bilder.

Det första man lägger märke till är även här, färgschemat. Det påminner faktiskt lite om något experiment där någon försöker ta allt det störande från GA-965P-DS3s färgschema och korsa det med Abit AB9s BIOS. Som tur är har ingenjörerna på ECS misslyckats med detta hemska experiment och bara lyckats komma fram till något som bara nästan är lika hemskt, nämligen en lila PCB med osmaklig text i vitt, allt detta ackompanjerat av en röd-orange PCI Express-port. Vackrare moderkort har skådats, men samtidigt även mindre tilltalande.

Som synes sitter PCI Express x16 under den mindre x1-porten, vilket är lite olyckligt om man tänkt kasta in ett dual-slot-grafikkort samtidigt som man vill behålla båda PCI-portarna.

Tursamt nog finns det en hel del försök till enhetlighet på detta kort, såsom att ramen runt sockeln, kylflänsarna på nord- och sydbryggan och SATA-portarna är svarta allesamman.

Vid sidan av den svarta sockelramen, på den lila PCBn hittar vi en frodig samling kondensatorer och spänningsregulatorer. Boven i dramat denna gång är en vit +12V-kontakt som sitter lite olämpligt till, inte bara designmässigt, utan även kabeldragningsmässigt.

Layouten överlag är som synes helt klart godkänd. Det som främst dyker upp i tankarna är varför man inte haft fyra minnesportar, då det helt klart finns plats och till och med verkar förberett för detta. PCI Express x16-porten sitter också lite dumt till, nedanför x1-porten, men det kan förklaras genom att ett grafikkort hade krockat med nordbryggekylaren.

Inga riktiga tabbar alltså, allting är i sin ordning. Alla kontakter sitter utmed sidan på kortet förutom +12V. Det enda vi egentligen inte ger godkänt är den onådiga blandningen av färgerna men som tur är sitter moderkort av denna typ i regel i chassin.

Låt oss ta en runda i BIOS

ECS har valt att använda sig av ett Award-BIOS till detta kort, något vi tackar och bockar för, då dessa överlag brukar vara mycket mer lättnavigerade än AMI-diton.

Vi kände oss övermodiga nog för att hoppa över alla dessa standarddelar i BIOS såsom Standard CMOS Features och gav oss på Advanced Chipset Features med dess undermenyer i form av DRAM Configuration, LDT & PCI Bus Control samt IGX Configuration.

DRAM Configuration är vad det låter som, nämligen minnesinställningar. Något som kan tyckas är lite paradoxalt när timings inte går att ändra på alls, utan bara dessa väldigt kryptiska inställningar finnes. LDT & PCI Bus Control är inställningar av HT-bussen, såsom hastighet på den och dessa andra inställningar som för tankarna till DFIs BIOS. Sist ut är IGX Configuration, inställningar för det integrerade grafikkortet. Här har vi en mycket intressant inställning, nämligen möjligheten att kunna ställa klockfrekvensen till denne. Standard är 400MHz, men den är ställbar från 100 hela vägen upp till 500.

Vidare har vi PC Health Status där man faktiskt kan ställa in PWM-styrning på CPU-fläkten och de obligatoriska avstängnings- respektive varningstemperaturerna, samt övervakning av temperaturer och spänningar. Högst subjektivt känns dessa temperaturer i överkant, då kylaren använd under testet knappt går varm och olika program i Windows meddelar en idle-temperatur på under 30 grader medan BIOS klämmer i med 48 grader med en gång. Hur det ser ut, ser ni nedan:

Låt oss kika på överklockningsmöjligheterna i BIOS (jo, du läste rätt).

Som ni kunde se om ni kollade på översiktsbilden, så har vi i BIOS en meny som heter Frequency/Voltage Control, och det är den denna sida kommer handla om. Även om vi inte har något direkt revolutionerande här bör vi ha i åtanke att moderkortet knappast är gjort för överklockning.

Överst har vi NPT Fid Control, och vad förkortningen står för får ni fråga någon vuxen. Vi vet dock säkert att detta är inställningen för att ändra multipliern på CPU. Eftersom vi har en X2 5400+ kan vi ställa multipliern upp till x14.
Under Fid Control har vi Vid Control, och denna är till för att ställa in spänning till CPU. Spänningen går att ställa ända upp till 1.35V, vilket knappast får överklockarna att hurra. Samtidigt har vi lägsta ställbara spänning ända nere vid 0.55V, vilket gör att vi nästan tycker det är synd att Prescott inte finns till Socket AM2. Spänningen är inställbar i väldigt fina steg, nämligen 0.0125V-ökningar, något som verkligen kan komma till nytta om man vill leta rätt på lägsta stabila spänning vid en viss frekvens.

Efter denna genomgång står vi nu med enbart två inställningar att gå igenom. Med tanke på de tidigare spänningsmöjligheterna har vi knappast några högre förväntningar på DIMM Voltage Adjust (minnesspänning) och CPU Clock (HTT-frekvens), och tur var väl det, då man som högst kan ställa in 1.95V till minnena med 0.05V-ökningar ifrån det nominella 1.8V-värdet som är standard för DDR2. Inte heller HTT-frekvensen är något att hurra över direkt, med 232MHz som mest och 200MHz som lägst. Förvisso lär vi inte maxa ur denna med vår x14-multiplier, men vi ska försöka utröna om det går att nå 232MHz.

Detta var allt för den här gången och detta BIOS. Skall man ge sig på en summering fungerar nog ordet “förvirrad” väldigt bra, med tanke på alla extremt avancerade inställningar som finns, medan “besviken” förmodligen kan summera spännings- och överklockningsmöjligheterna.

På nästa sida har vi genomgång av testsystemet.

Hårdvara	Testsystem
Moderkort	ECS AMD690GM-M2
Processor	AMD Athlon 64 X2 5400+
Grafikkort	Radeon HD 2900 XT
	Referenssytem 1	Referenssytem 2
Processor	Gigabyte GA-P35-DQ6	Abit IP-95
Moderkort	Intel Core 2 Duo X6800	Intel Core 2 Duo X6800
Grafikkort	Radeon HD 2900 XT	VIA Unichrome
Minne	Crucial Ballistix PC5300 (D9GMH)
Lagring	Hitachi HDT725032VLA630
Nätaggregat	OCZ Powerstream 520W
Mjukvara
Operativsystem	Windows XP MCE (SP2)
Styrkretsdrivrutiner	Intel 8.1.1.1010
Grafikdrivrutiner	ATI Catalyst 7.3 ATI Catalyst 7.4
Testprogram	3DMark 2001SE HDTach Cinebench 9.5 Everest Ultimate Edition 2006 WinRAR 3.61 SuperPI 1.5

Vi ska ta och ösa igenom ovan nämnda program så fort som möjligt, men först vår obligatoriska, kära överklockningssida. Vi valde att kanske skära ner lite på överklockningen den här gången med tanke på storleken på dels prislappen, dels storleken på kortet självt, men främst på grund av att inställningsmöjligheterna i BIOS direkt skriker “överklockning” i ansiktet på en. Överklockning på nästa sida, alltså.

Överklockning ligger som ni förstått vid det här laget oss väldigt varmt om hjärtat. Finns det gratis prestanda att kräma ur någonting, så gör vi ett försök. Även med moderkort såsom ECS AMD690GM-M2, ingenting är heligt. Som ni kunde urskönja ur vår korta BIOS-genomgång så är förutsättningarna kanske inte de allra bästa. Ni minns säkert även att grafikkretsen gick att överklocka, men detta kommer vi inte fokusera på.

Som primärt testprogram på just överklockningssidan kommer vi använda oss av SuperPI 1.5, då detta pressar både minne och processor, även om resultaten inte är direkt jämförbara processorarkitekturer emellan.

Nog om detta, släpp loss hundarna. Vi började med att drämma till med max i BIOS, nämligen 232MHz HTT, och detta gick alldeles galet. Snabbt insågs misstaget; vi hade försökt 232×14, vilket hade landat på 3248MHz. 232×13 gick utan anmärkning. Vi samlade oss lite och prövade något lite mer realistiskt med x14-multipliern, i form av 220MHz HTT, och detta fungerade alldeles utmärkt, trots att vi saknar egentliga spänningsinställningar för CPU. 220×14 gör att vi landar på 3080MHz, och denna frekvens är helt och fullt stabil, till vår stora förvåning. Nedan kan ni skåda prestandaökningen i SuperPI från standardfrekvenser till 3080MHz. 232×13 fungerade däremot utmärkt, vilket resulterade i 3016MHz.

SuperPi 3015MHz	SuperPi 3080MHz

I brist på möjligheter till referensobjekt har vi enbart haft möjlighet att jämföra grafikkretsen mot VIAs Unichrome-grafikkrets som sitter på Abit IP-95 (även det ett kort tillverkat av ECS, ekiperat med VIA P4M890-chipset). Därför sparkar vi igång med det som borde vara intressantast att jämföra, nämligen grafikprestanda. Vi tänkte att senare versioner än 3DMark 2001 inte lär vara något att köra med, varför vi använde just detta.

Här ser vi att X1250-kretsen integrerad på ECS AMD690GM-M2 rent ut sagt piskar stjärt på VIAs Unichrome, men å andra sidan är det inga direkta under av resultat heller, under 6000 poäng med standardfrekvenser duger inte till något av dagens spel, men till MS Röj är det alldeles tillräckligt. För skojs skull överklockade vi även grafikkortet till maximala 500MHz i BIOS, och detta fungerar faktiskt alldeles ypperligt och ger åtminstone en liten boost i 3DMark 2001, även om den knappast är märkbar vid spelande av nyare spel.

Vidare har vi kört kortet mot något så udda som en högprestandarigg bestående av Gigabytes GA-P35-DQ6 och en Intel Core 2 Duo X6800. Resultaten syns nedan.

Som synes gör överklockningen på 280MHz en relativt stor ökning, och prestandan är inte helt oväntat en bit efter Core 2 Duo-riggen, som förvisso kostar en hel massa mer.

WinRAR är som bekant ett program som drar nytta av hög bandbredd, och K8-arkitekturens integrerade minneskontroller borde bidra med just detta. Med 1102kB/s vid 3080MHz är man inte speciellt långt efter ett Gigabyte GA-P35-DQ6 utrustat med en X6800 som snurrar i standardhastigheter.

Det enda detta test gör är att mäta latensen till minnena i nanosekunder (ns), och som synes gör AMDs integrerade minneskontroller en hel del nytta här. Dessvärre betyder inte detta per automatik någon monstruös minnesprestanda, då man även behöver en viss bandbredd för att komma någonvart. På just denna bandbredd verkar AMD falla lite, med tanke på resultaten i WinRAR.

Våra jämförelser kanske inte är helt rättvisa heller, men ECS och AMD imponerar faktiskt rätt stort, att en dator som kostar en femtedel av referensdatorn hänger på såpass bra som den gör är imponerande. Blandar man dock in överklockning av Intel-datorn blir det hela däremot väldigt snabbt ojämnt, ska påpekas.

Låt oss försöka oss på en sammanfattning.

Till en början var detta kort en plåga att ha och göra med, då det inte ville samarbeta alls med Catalyst 7.4-drivrutinerna, med bluescreens som följd. Vi bytte till 7.3 och helt plötsligt försvann alla bluescreens. Mycket möjligt att det var en tillfällighet, hursomhelst bestämde vi oss för att fortsätta köra med 7.3 genom testningen.

Möjligheten att kunna koppla till två skärmar direkt från det integrerade grafikkortet är säkerligen någonting som kommer kunna uppskattas av många, och bildkvalitén är i sedvanlig ATI-klass, nämligen väldigt bra. Att det sedan finns möjlighet till överklockning av detta i BIOS är en väldigt rolig finess, som kanske är mer skojig än nödvändig då grafikkretsen inte presterar tillräckligt bra för spel ändå.

Väger vi in allting är detta dock ett relativt prisvärt kort, men ett väldigt rörigt BIOS drar ner helhetsbetyget en smula, samtidigt som man kanske önskat sig ytterligare två minnesplatser för framtida bruk. Men faktum kvarstår: fyra SATA-portar, en IDE-kanal, passiv kylning på nord- och sydbrygga och en någorlunda vettig layout gör detta till ett köp som knappast kan gå fel till din HTPC.

Vi vill påpeka att ovanstående kriterium är relativa till priset, fyra SATA-portar i den här prisklassen får anses som ett plus.

Sist av allt vill vi tacka ECS för att ha tillhandahållit detta kort för utvärdering, samtidigt som de hälsar att kortet finns att köpa på Datorbutiken.