i875P-roundup

Då var
det äntligen dags för oss här på Nordic Hardware att
lägga upp vår Canterwood round-up. Artikeln har tyvärr tagit
ruskigt lång tid vilket bland har haft att göra med att det har
varit den mest otursdrabbade artikeln i NHs historia. Defekta minnen, kraschade
hårddiskar osv. allt elände man kan råka ut för hände
typiskt nog oss. Turligt nog är vi så ruskigt positiva att inte
ens storleken på Sveriges statsskuld kan få oss att tappa humöret
varför vi givetvis inte gav upp trots att hela världen verkade vara
emot oss. Frukten av vårt hårda arbete är en nätt liten
recension av inte mindre än sex Pentium 4 moderkort byggda kring Canterwood
chipsetet. Dessa kort skiljer sig emellanåt en hel del från varandra
men i grund och botten erbjuder detsamma det vill säga 800MHz FSB stöd,
Dual Channel DDR400 och en hel del annat. Mer om detta på nästa
sida där vi ger er en liten introduktion till chipsetet. Låt oss
presentera kandidaterna först:

ABIT IC7, ABIT
IC7-G, DFI 875Pro Lanparty, EPoX EP-4PCA3, Gigabyte GA-8IK1100 och slutligen
MSI 875P Neo-FIS2R..

Innan vi börjar
titta närmare på korten kommer dock en liten introduktion till
i875P chipsetet.

---

Introduktionen
av Intels 875P chipset innebär att en hel del av funktionerna som tidigare
styrts via kretsar från tredjepartstillverkare numera finns integrerade
i chipsetet. Dessa funktioner sköts till största del av den mycket
intressanta sydbryggan 82801E(B/R) som vi återkommer till alldeles strax.
Den nya nordbryggan 82875P skiljer sig egentligen inte alltför mycket
från Granite Bays nordbrygga som ju lanserades redan i höst. Den
största skillnaden är att nordbryggan numera har stöd för
800MHz FSB processorer samt stöd för Dual Channel DDR333/400. I
den optimala situationen då man har en 800FSB processor tillsammans
med två stycken DDR400 minnesmoduler ger denna lösning i alla fall
teoretiskt sett imponerande 6.4GB/s i minnesbandbredd. Givetvis återfinns
här också AGP 8x stödet som Intel först lanserade officiellt
i samband med Granite Bay. För att ytterligare bättra på prestandan
har Intel utrustat sina Canterwood med något som de kallar för
Performance Acceleration Technology eller kort och gott PAT. Denna teknik
tillsammans med tightare timings på nordbryggan är vad som ska
ge chipsetet övertaget över det billigare Springdalechipsetet som
annars är nästan identiskt. En till större skillnad finns faktiskt
nämligen att Canterwood stödjer ECC-minnen vilket ju är av
större betydelse i professionella sammanhang. Nedanför
ser ni ett schema över chipsetets uppbyggnad och features.

 

Som
ni kan se av figuren ovanför är det alltså den tidigare nämnda
sydbryggan som även går under namnet ICH5(R) som sköter hanteringen
av periferiutrustningen. ICH5 finns i två versioner där ett R i
slutet på beteckningen anger att sydbryggan utöver sitt tvåkanals
S-ATAstöd även har stöd för S-ATA RAID. ICH5R versionen
av kretsen kommer således vara aningen dyrare varför vi med största
sannolikhet inte kommer att se kretsen lågprinsinriktade kort. Vidare
har den nya sydbryggan numera även stöd för 6-kanalsljud (AC97)
och upp till 8 USB 2.0 portar. Även 10/100 nätverksanslutning hanteras
av sydbryggan men som vi snart kommer att se har en del tillverkare inte nöjt
sig med detta utan istället valt att utrusta sina kort med GigabitLAN
istället som även stöds av nordbryggan. Intels Gigabitlösning
är dock väldigt kostsam för tillverkarna varför man ibland
valt att använda sig av en billigare tredjepartskrets för detta.
Hyperthreading återfinns naturligtvis även denna gång och
med tanke på den stundande masslanseringen av HT-processorer kommer
tekniken snart kunna bli vardagsmat även för de prismedvetna konsumenterna.
i875P är verkligen ett imponerande chipset. Förändringarna
kommer förvisso inte särskilt oväntade men att lyckas klämma
in så mycket funktionalitet i chipsetet gör Intel väl värda
en eloge. Ur konsumentsynvinkel är integrationen varmt välkommen
då den skapar en hel del mervärde för pengarna och instickskort
numera nästan blir helt överflödiga. Så länge det
inte handlar som specialkort som för videoredigering eller dylikt.

Då
var teorilektionen avklarad och det är dags att se hur tillverkarna implementerat
chipsetet. Först ut är ABITs IC7-G.

---

ABIT IC7-G: Specifikationer
Moderkortschipset:	Intel 875P (MCH) + 82801ER (ICH5R)
Processorstöd:	Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 533/800 MHz FSB
Minnesstöd	4xDIMM 333/400MHz DDR (MAX 4GB)
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	2x 150MB/s via Sydbryggan med RAID 0 stöd, 2x 150MB/s via Silicon Image krets (RAID 0/1)
Nätverkskrets:	Intel GigabitLAN
Ljudkrets:	integrerad i sydbryggan, AC97 Codec+S/PDIF in/ut på bakpanelen
FireWire (IEEE-1394):	1x på bakpanelen, 2x via bracket
USB 2.0:	4 portar externt, 2 interna anslutningar för 2 portarsbrackets, totalt upp till 8 portar
Pris:	~ 2000kr

Som vi kan se
utifrån sammanställningen ovanför är IC7-G fullpackat
med alla features Intels nya chipset erbjuder plus lite därtill. Detta
kortet är avsett att vara ABITs flaggskepp, i var fall fram tills att
det lanseras ett MAX3-kort men än så länge råder det
mycket hysch hysch kring den eventuella uppföljaren till det rosade IT7-MAX2.
Som grädde på mosen har ABIT utrustat kortet med Intels egna GigabitLAN-krets
som är av väldigt hög kvalitet men tyvärr även drar
upp priset en hel del. IC7-G finns dock även i en billigare variant,
IC7, där man plockat bort GigabitLAN-kretsen samt den extra S-ATA-kontrollern.
Priset blir då istället runt 1500kr vilket är avsevärt
billigare.

Pris och
Tillgänglighet

Då IC7-G
är den mer extravaganta versionen av IC7 är priset också en
hel del högre. Jämför vi dock med Abits direkta konkurrenter
som ASUS, Gigabyte och MSI ser vi snabbt att priset ligger helt klart i paritet
med de andra tillverkarnas priser. Vill man ha ett Canterwoodkort med alla
tänkbara inbyggda features måste man helt enkelt vara beredd på
att hosta upp runt 2000kr. Ett ganska tilltaget pris i synnerhet men smakar
det så kostar det. Tillgängligheten på IC7-G ärmycket
god. Kortet finns listat hos samtliga ABIT återförsäljare
i Sverige varför de köpsugna inte behöver känna någon
oro över tillgängligheten, tar de slut kommer de garanterat finnas
inne någon vecka senare.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

Tillbehör
och features

Det första
som slåe en när man öppnar kartongen är att ABIT gjort
sig mödan att paketera innehållet ordentligt. Tiderna då
allt tillbehör bara var nertryckt i kartongen är slut. Istället
har ABIT paketerat tillbehöret i små separata kartonger och numera
härskar perfekt ordning i moderkortskartongen. Det fysiska tillbehöret
i paketet består av en rundad ATA100-kabel, en rundad Floppykabel, två
S-ATA-kablar med tillhörande strömförsöjningskontakter,
en P-ATA->S-ATA konverter samt en bracket med två Firewireportar
och två USB-portar. Tillsammans med USB- och Firewireanslutningarna
på baksidan av kortet ger detta totalt sex USB 2.0-portar och tre Firewireportar.
Vill man nyttja de återstående två USB-portarna som kortet
har stöd för måste man införskaffa ytterligare en tvåportarsbracket.
Naturligtvis medföljer en manual, en Quick Setup-guide och drivrutiner
till kortet. Mjukvarupaketet är i typisk ABIT-anda väldigt tunt
och innehåller Winbonds Hardware Monitor för temperaturövervakning,
Adobes Acrobat Reader, DirectX 9 och ett "Lo Format Utility" för
riktigt grundliga formateringar. Personligen störs jag inte alls av detta
sparsmakade mjukvarupaket utan välkomnar det snarare då bundlad
mjukvara i ärlighetens namn inte brukar vara värd att plocka upp
ur kartongen ens. För de utseendesfixerade av oss återstår
en liten bonus i paketet. ABIT har nämligen slängt med en läcker
casebadge i silver.styrkomponenter. Fördelarna med detta kommer vi se
i nästa sektion där vi tar oss an layouten.

 

Ordning och reda

Manual

Sladdar

Vad det gäller
integrerade features är IC7-G mer än välutrustat. Låt
oss börja med G:et som innebär Intels egna GigabitLAN lösning.
En kostsam och ruggit bra nätverkslösning som dessutom har sin egen
mjukvara för att övervaka anslutningarna till nätverkskretsen.
S-ATA hårddiskar kommer också trivas bra i moderkortets sällskap
då det finns totalt fyra S-ATA portar med RAID-stöd. Två
av portarna hanteras av sydbryggan och dessa är endast kapabla till RAID0
men de resterande två som styrs av en Silicon Image-krets levererar
både RAID 0 och RAID 1. Tilsammans med de två P-ATA100-kanalerna
kan man alltså ansluta upp till åtta hårddiskar vilket lämnar
gott om utrymme för framtida uppgraderingar. Ljudkretsen är numera
integrerad i sydbryggan och ger 6-kanalsljud med hjälp av AC97 codecen.
Denna lösning ger faktiskt väldigt bra ljud och duger mer än
väl till alla utom riktigt inbitna audiophiler. Monterat på baksidan
hittar vi även optiska S/PDIF in och utgångar, en printerport men
även en COM-port. Här hittar vi även fyra USB 2.0 portar en
Firewireport samt nätvärkskontakten. Bracketen vi nämnde tidigare
ger oss ytterligare två USB-portar samt två Firewireportar extra.
Att man valt att sätta Firewireportar och USB-portar på samma bracket
är ett smart drag av ABIT då det hade varit retligt att behöva
fylla två bracketplatser för att få tillgång till ytterligare
anslutningsmöjligheter. IC7-G är i termer av funktionalitet ett
mästerverk som ger användaren möjligheter att ansluta det mesta
i periferiutrustning. Avsaknaden av ytterligare P-ATA-portar betraktar jag
med blandade känslor. Personligen hade jag gärna sett en till P-ATA-kanal
men samtidigt är anslutningsmöjligheterna redan så pass goda
att det skulle kunna kännas aningen överflödigt. I överlag
är IC7-G ett ruskigt featurerikt kort och tack vare den nya sydbryggan
kan kortet också hållas rent från extra ytmonterade styrkomponenter.
Fördelarna med detta kommer vi se i nästa sektion där vi tar
oss an layouten.

På det
stora hela tycker vi att ABIT gjort ett kanonbra jobb med IC7-G vad det gäller
features. Tillbehörssidan skulle dock kunna förbättras en smula.
Med tanke på priset och det faktum att detta faktiskt är företagets
flaggskepp hade vi velat se två rundade åtminstone två ATA100-kablar
och en till P-ATA->S-ATA konverter. Detta kan förvisso anses vara
trivialiteter men skulle kunna ge kortet ytterligare ett lyft. Nåväl
betyget blir rätt högt ändå så personalen på
ABIT behöver nog inte oroa sig för sina jobb på ett bra tag.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

ABIT IC7: Specifikationer
Moderkortschipset:	Intel 875P (MCH) + 82801ER (ICH5R)
Processorstöd:	Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 533/667/800 MHz FSB
Minnesstöd	4xDIMM 333/400MHz DDR (MAX 4GB)
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	2x 150MB/s via Sydbryggan med RAID 0 stöd
Nätverkskrets:	–
Ljudkrets:	integrerad i sydbryggan, AC97 Codec+S/PDIF in/ut på bakpanelen
FireWire (IEEE-1394):	1x på bakpanelen, 2x via bracket
USB 2.0:	4 portar externt, 2 interna anslutningar för 2 portarsbrackets, totalt upp till 8 portar
Pris:	~ 1500kr

Det är ett
par saker som skiljer IC7 från IC7-G. En av de trevligare är priset
som ligger hela 500kr lägre. Naturligtvis får man då offra
ett och annat. IC7 har t.ex. inte GigabitLAN eller inbyggt nätverkskrets
överhuvudtaget. Vidare saknas Silicon Image S-ATA kontrollern som finns
på G-märkta kortet. På tillbehörsfronten har man också
sparat in lite vilket vi snart kommer att få se.

Pris och
Tillgänglighet

Priset är
oneklign en av kortets största styrkor. Ett Canterwoodkort till ett så
lågt pris måste anses vara attraktivt. Med IC7 har ABIT verkligen
lyckats få ihop ett kostnadseffektivt paket. Vad det gäller tillgängligheten
så är den precis som för IC7-G mycket god och kortet finns
listat hos alla ABIT återförsäljare. Starkt jobbat ABIT.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

Paketeringen
på IC7 skiljer sig knappt från IC7-G och vi återfinner precis
samma genomtänkta förpackning som hos storebror. Det som däremot
skiljer är tillbehörsasken som är aningen mindre fullpackad.
Då menar jag också bara aningen. Det som saknas är ABIT Serilell
2 P-ATA->S-ATA konverter med tillhörande strömförsörjning.
Annars är paketet exakt detsamma som på IC7-G.

 

Tillbehör IC7

Vad det gäller integrerade features är de två korten också
identiska bortsett från två saker som vi även nämnt
tidigare. IC7 saknar nätverkskrets och förfogar över endast
två S-ATA-portar som styrs via sydbryggan (RAID0 stöd). Här
finns förvisso alla förnödenheter vad det gäller features
men den totala avsaknaden av nätverkskrets samt att det bara finns två
S-ATA och två IDE kanaler drar ner betyget en del. På tillbehörsfronten
har vi samma invändningar som mot IC7-G. Lite extra tråkigt blir
det då man inte ens får med en P-ATA->S-ATA konverter till
IC7. Detta gör att användare som fortfarande har en hel del IDE-enheter
måste se sig om efter en konverter på annat håll eller köpa
sig ett separat kontrollerkort. Tillbehör/Features är kort sagt
inte kortets starkaste sida.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

Både
IC7 och IC7-G tillverkas på en svart PCB som vi känner igen från
IT7-Max2 moderkorten. Då korten inte skiljer sig avsevärt i design
och layout har vi valt att slå ihop denna och BIOS-sektionen av recensionen
för de bägge korten då det annars bara skulle bli två
sidor med upprepningar. Bilderna nedanför är tagna på både
IC7-G IC7 varför ni ibland kan skymta eller sakna ett G.

 

Låt oss
börja med de två stora skillnaderna på korten innan vi går
in på vad de har gemensamt. IC7-G har en Intel GigabitsLAN-nätverkskrets
medan IC7 helt saknar nätverkskrets. Onekligen ett ganska drastiskt steg
och man tycker att ABIT hade kunnat implementera någon billigare 10/100
variant istället för att helt och hållet strunta i nätverskretsen
på IC7. Skillnade nummer två är att IC7-G utöver de
två S-ATA-portarna sydbryggan möjliggör även har en Silicon
Image kontrollerkrets som ger användaren ytterligare två S-ATA-portar
med RAID(0/1) stöd. På bilden nedanför ser ni vart kontrollerkretsen
sitter samt de två S-ATA-portarna som den styr.

 

Silicon Image kontrollerkrets+ S-ATA 3&4

Sockeln ligger
bra till och det finns gott om utrymme att arbeta med. 12V-kontakten som vi
på tidigare kort klagat en hel del över har äntligen flyttats
och sitter numera precis invid DIMM-plats nummer ett. Detta gör det mycket
enklare att komma åt kontakten och man riskerar inte längre att
12V-kabeln fastnar i kylarens fläkt. Vidare blir det ju rätt så
mycket enklare att dra kablarna då ATX-kontakten också sitter
invid DIMM-platserna. De sidleds liggande IDE-kontakterna vi först såg
på BH7 kommer tillbaka i och med IC7/IC7-G.

 

AGP-platsen skiljer
sig lite från tidigare varianter då man denna gången valt
att skippa AGP-låset helt. Vidare har man istället för en
vanlig AGP-plats satt dit en AGP Pro-slot. Tack vare denna kan även de
mest strömhungriga grafikkorten användas tillsammans med ABITs Canterwood
kort. Nordbryggan kyls denna gången av en aktiv kylare. Ljudnivån
behöver ni dock inte oroa er för då den är mycket trivsam.
På bilden längst till höger ser ni den nya sydbryggan som
styr de flesta integrerade funktionerna.

 

PCI-platserna
är fem till antalet vilket ger gott om utbyggnadsmöjligheter. Köper
man ett IC7 är ju en till exempel redan vigd till nätverkskortet.
Firewire och USB finns det också gott om. På mitten bilden ser
ni de interna anslutningarna för dessa och på bilden längst
ut till höger ser ni bakpanelens kontakter för detta. Totalt kan
man ansluta tre Firewire-portar och åtta USB 2.0. ABIT bjussar även
på optiska in och utgångar. Den högersta bilden nedanför
är tagen på IC7 varför vi inte kan se något nätverksuttag.
Detta har nämligen klistrats över med en silvrig klisterlapp.

 

5xPCI

USB+Firewire

IC7=Inget LAN

Moderkortslayouten
på dessa kort är faktiskt ruskigt bra. Här finns inga irritationsmoment
alls utan bara välplacerade komponenter. Att det mesta numera integrerats
i sydbryggan gör naturligtvis livet lättare för ABIT teknikerna
och aningen roligare för oss användare. IC7(-G) är designat
med slutanvändaren i åtankarna in i det sista och det måste
ju resultera i ett toppbetyg.

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

Inte
heller på BIOS-fronten är det mycket som skiljer de bägge
IC7-korten åt varför vi valt att slå ihop även denna
sektion. BIOS:et är givetvis ett Phoenix Award BIOS precis som alltid
med ABIT. Huvudmenyn känner de flest av er säkert också igen
och då vet ni ju att det är främst under rubriken SoftMenu
som vi hittar de riktiga godsakerna.

 

Soft Menu

Här hittar
vi de viktigaste inställningarna för överklockning av CPUn
och systemet. Bortsett från minnesinställningarna då förstås.
FSBn kan som vanligt ställas in manuellt i 1MHz intervall mellan 100-412MHz.
Mer än nog kort sagt. Detta förutsätter dock att man flashat
kortet med senaste BIOS då BIOS:et som är inprogrammerat vid leverans
har sin maxgräns runt 30o någonting. CPU-spänninginställningarna
är också precis vad de borde vara. 1.525v-1.90v i 0.025v intervaller
torde göra eventuellt voltmoddande överflödigt. Vad det gäller
spänningen till minnesmodulerna har man dock fegat lite. 2.5v-2.8v är
lite i underkant speciellt då vissa minnesmoduler som t.ex. de från
tillverkaren GeIL trivs med lite högre volt. Förhoppningsvis rättas
detta till i och med nästa BIOS. Även AGP-volten går att höja.
Värdena för detta är 1.5-1.65 i 0.05v intervaller. Minnesratiot
beror på vad man har för BUS-hastighet på sin CPU men snabbast
är givetvis DDR400 men det kräver en 800MHz CPU. Använder man
en 533MHz FSB processor kan man tyvärr inte utnyttja detta utan måste
nöja sig med DDR333 vilket ju i och för sig räcker väl
för en 533FSB CPU. Givetvis är det Dual Channel DDR vi pratar om.
Sist men inte minst har vi AGP/PCI klockrekvenserna. För dessa kan man
välja en rad olika förinställningar alternativt låsa
de. Väljer man att fixera klockfrekvenserna för dessa kan sedan
dessutom själv välja vid vilken hastighet man vill låsa de.
66-96MHz är valbart men för stabilitetens skulle rekommenderar vi
att låsa de vid 66MHz. I var fall tills man har hittat optimala övriga
inställningarna på systemet.

 

Överklockning

Nedanför
har vi en liten tabell över de viktigaste inställningarna.

 

BIOS-inställningar
FSB-frekvens:	100-412MHz (1MHz intervaller)
Multiplier inställningar:	–
AGP-frekvens:	fixerbar och fritt valbar mellan 66-96MHz
CPU-spänning:	1.525v-1.90 i 0.025v intevaller
DIMM-spänning:	2.5v – 2.8v i 0.05v intervaller
AGP-spänning:	1.5v – 1.65v (0.05v intervaller)

I Advanced chipset
Features har vi möjligheten att konfigurera minnesinställningarna.
De snabbaste timings är 2-5-2-2. De långsammaste är 3-8-4-4
vilket är riktigt söligt och knappast eftersträvansvärt.
Utöver det ser sektionen ut precis som vanligt det vill säga ändringar
för AGP Aperture, AGP 4x/8x osv. kan göras. I
sektionen PC Health övervakas temperaturer och spänning. Vidare
går det att ställa in en tröskelnivå som innebär
att datorn automatiskt slås av om processorn når den angivna temperaturen.
De integrerade featuresen är ju ganska rikliga och har således
fått en egen sektion med undermenyer. I dessa går det enkelt att
konfigurera integrerade funktioner samt optimera dessa.

 

Advanced Chipset Features

PC Health

OnChip PCI Device

ABIT har återigen levererat ett rysligt BIOS som innehåller allt
vad hjärtat begär. Det enda klagomålet vi har är egentligen
att minnesspänningen borde kunna sättas högre. Detta är
förhoppningsvis något som kommer att uppdateras i en kommande BIOS-version.
Betyget blir således aningen svårt att sätta men eftersom BIOS
inte är helt perfekt kan det heller inte bli ett perfekt betyg tyvärr.

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning

De bägge
IC7-korten visade sig precis som vi misstänkt vara utmärkta överklockare.
Detsamma gäller vår 2.4GHz CPU som chockade oss rätt rejält
med sin överklockningsvänlighet. Då begränsningarna i
överklockningen utgjordes av CPUn i båda fallen slår vi ihop
även denna del av recensionen. Bägge IC7-korten klockade lika högt
med samma goda stabilitet. Resultet ser ni nedanför.

Nästan
en hel GHz gratis. Snacka om prisvärd processor. För att nå
detta resultat höjde vi CPU-spänningen till 1.65v och minnesspänningen
till 2.8v. AGP/PCI-klockan låstes givetvis och för minnesratiot
sattes till 5:4. Sist men inte minst fick vi ställa in minnet på
lite generösare timings för att det skulle klara den höga hastigheten.
Inställningarna blev 2.5-3-6-3 och hastigheten hela Dual Channel DDR.
Givetvis körde vi också några benchmarks i överklockat
tillstånd men dessa får ni ta del av mot slutet av recensionen.
De otåliga kan ju alltid använda navigeringsmenyn för att
hoppa dit direkt. 280MHz FSB är dock långt ifrån allt IC7/IC7-G
har att ge (båda korten klockade lika högt med likvärdig prestanda).
Vi lyckades nämligen boota ännu högre men 280v var den högsta
hastigheten som vår CPU klarade stabilt utan att höja spänningen
ytterligare eller använda oss av någon avancerad kylning. Kylaren
vi använde i detta test var en Speeze Pantherstream, främst för
sin användarvänlighet. Det råder ingen tvekan om att bägge
ABITs Canterwood med en bättre kylare hade kunnat ta processorn ytterligare
ett steg längre.

Det
var länge sen jag hade så här roligt när jag överklockade
ett moderkort. I de flesta fallen tar det ett par timmar, ett oändligt
antal omstarter och gärna lite CMOS-återställande också.
Med IC7/IC7-G dock var så inte fallet. ABITs SoftMenu och suveräna
moderkortsdesign gör livet helt enkelt lättare för oss överklockare.

 

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

---

DFI Lanparty Pro875: Specifikationer
Moderkortschipset:	Intel 875P (MCH) + 82801ER (ICH5R)
Processorstöd:	Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 533/667/800 MHz FSB
Minnesstöd	4xDIMM 333/400MHz DDR (MAX 4GB)
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	HighPoint 372N RAID controller, stöd för RAID0, 0+1,1 och 1.5
SATA-kontroller:	2xS-ATA via sydbryggan, stöd för RAID0
Nätverkskrets:	Intel GigabitLAN
Ljudkrets:	6-kanals integrerad via sydbryggan, S/PDIF bracket medföljer
FireWire (IEEE-1394):	–
USB 2.0:	4 portar på bakpanelen + 2 portar via FrontX-panel, möjlighet finns för 2 portar till men då krävs separat bracket
Pris:	~ 2300

Moderkort nummer
två kommer från tillverkaren DFI som försett oss med ett
moderkort ur deras “Lanparty”-serie. Konceptet Lanparty innebär
precis som namnet att kortet ska vara åtråvärt för
konsumenter som gillar att visa upp sina datorer på just LAN eller
i andra sammanhang. För att åstadkomma detta har man satsat hårt
på både utseende och tillbehör. Detta återkommer
vi till lite senare förstås. Vårt moderkort är DFIs
Lanpartykort för INtel processorer men man erbjuder även Lanpartykort
avsedda för AMD CPU:er. (Bland annat baserade på KT400A) Vad
det gäller specifikationerna skiljer de sig inte avsevärt från
ABITs IC7-G. Den största skillnaden är att DFI också utrustat
med en P-ATA RAID-kontroller. Detta har vi sett många gånger
förr men i detta fallet är kontrollern lite speciell då
den har stöd för RAID1.5. Funktionen innebär att man med
endast två hårddiskar ska kunna efterlikna RAID0+1 funktionen
som annars kräver totalt fyra diskar. (två av dess tar säkerhetskopior
på det som skrivs på diskarna som körs i RAID0 arrayn).
Vad kostar då ett Lanpartykort i jämnförelse med andra Canterwoodkort?

Pris
och Tillgänglighet

Prislappen
på DFIs Lanparty ligger lite högre än för ABITs IC7-G.
Detta ger kortet ett riktigt högt pris men är man ute efter ett
flaggskeppskort med Intels GigabitLAN och maximalt med features får
man väl vara beredd på att betala priset. Tillgängligheten
på DFIs Lanpartykort är mycket god och samtliga svenska DFI-återförsäljare
har kortet i sitt sortiment. Betyget blir snäppet högre än
för ABITs IC7-G på grund av prisskillnaden.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

Som namnet
antyder är flitiga LANbesökare och moddningsfantaster den tilltänkta
köparskaran vilket yttrar sig tydligt i tillbehöret. Att kortet
levereras med en hel del gottis avslöjar redan kartongen som är
betydligt större än vad man är van vid. Öppnar vi lådan
ser vi att även DFI brytt sig om att presentera tillbehöret på
ett smakfullt och praktiskt sätt. Precis som hos ABIT är allting
förpackat i separata lådor. Mjukvarupaketet är aningen mer
omfångsrikt än hos ABIT. Utöver nödvändiga drivrutiner
hittar vi här en fullversion av InterVideo Wincinema (WinDVD+WinRip),
McAffe Virusscan, Winbond Hardware Monitor och en CD-skiva med ett litet
press-kit. På bilden med CD-skivorna kan ni även skymta
ett Lanparty-klistermärke och en Case Badge som givetvis också
följer med.

 

Ordning och reda igen

Manual mm.

Sladdar och brackets

I termer av kablar medföljer en hel del i Lanparty paketet. Vi får
två S-ATA-kablar med tillhärnade strömkabel, en S/PDIF-bracket,
en Gameport-bracket, 2 st rundade ATA133 kablar som är reagerar på
UV-ljus samt en 5″ frontpanel med hörlurs- och mikrofonuttag samt
två extra USB-portar. Den största överraskningen i paketet
var nog den medföljande bärselen som gör det riktigt smidigt
att bära med sig sin stationära dator vart man än går.
Jag har själv en likadan fast från företaget GearGrip (de
två produkterna är exakt identiska) och jag måste erkänna
att den gjort alla datortransporter rysligt mycket enklare i synnerhet då
mitt chassi (Addtronics 7896A Full Tower) är bland det största
man kan hitta på marknaden idag.

 

Rundade UV-Kablar

FrontX-panel

Bärväska

FrontX-panelen
är funktionsmässigt sett också en trevlig historia men tyvärr
är den inte nämnvärt estetiskt tilltalande. De rundade kablarna
däremot är både funktionella och snygga. Att DFI valt att
inkludera två IDE-kablar istället för bara en som ABIT tackar
vi för. Avslutningsvis bjuder vi på några bilder hur moderkortet
ser ut under UV-belsyning. Gudskelov fanns några sådana bilder
med på PR-skivan så att jag själv slipper bemöda mig
om att fånga denna skönhet på bild.

 

LAN	USB-anslutningar

Case+UV

Rundkabel

Bärsele

Vad det gäller
features och tillbehör har DFI verkligen lyckats knåpa ihop ett
dunderpaket. Inte nog med att omfånget är riktigt stort, man
har också lyckats presentera allt på ett riktigt smakfullt sätt.
Tillsammans med ett riktigt stort fönster och ett UV-ljus snyggar Lanpartykortet
upp vilken supermoddad låda som helst. Vad det gäller fysiska
tillbehör finns egentligen allt man kan önska sig och lite därtill.
Ska vi verkligen försöka hitta några briset hade väl
en P-ATA->S-ATA konverter varit på plats. De hårdvarumässiga
features som kortet bjuder på är många och bra. Att man
valt att utrusta kortet med en extra P-ATA RAID-kontroller passar de bra
som fortfarande har en hel del P-ATA enheter. RAID 1.5 funktionen är
dessutom en riktigt kul bonus. DFIs kort saknar dock Firewire vilket känns
aningen tråkigt på ett annars så komplett paket. Bortsett
från den lilla missen med Firewire är paketet ändå
det häftigaste vi sett på bra länge. De integrerade featuresen
är också ruggigt bra och många varför betyget inte
kan bli mycket annat än klockrent.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

Även
DFIs moderkort tillverkas på en svart PCB men för att göra
det hela lite mer estetiskt tilltalande har alla större kontakter
färgats oranga. Personligen tycker jag att resultatet blev snyggt
men vår allas egna Undac till exempel tyckte det såg gräsligt
ut. Smaken är som baken som bekant.

 

Sockeln sitter
ganska bra till och det finns gott om utrymme runt om den på alla
sidor utom ovanför den där det sitter en rad kondensatorer.
Detta bör dock inte vålla några som helst problem. 12V-kontakten
sitter faktiskt på precis samma ställe som på ABIT korten.
Inget att anmärka där kort sagt. ATX-kontakten sitter intill
kanten berdvid DIMM-platserna och detta är en väl vald placering.
Här kan den stora bökiga ATX-kabeln inte göra någon
större skada nämligen.

 

Nordbryggan
på Lanpartykortet har ingen aktiv kylare utan istället sitter
det hyfsat stor passiv fläns på nordbryggan. Detta räcker
gott och väl men kan komma att påverka överklockningen.
Resultatet ska vi snart titta på men låt oss först avsluta
vår rundvandring på DFI-kortets PCB. Sydbryggan är precis
som på ABIT ICH5R och stödjer således SATA RAID0.

 

LAN	USB-anslutningar

Vad det gäller
AGP-platsen samt minnesbankerna kan vi inte annat än konstatera att
det faktiskt inte finns någonting alls att störa sig på.
Här finns gott om utrymme även för de största grafikkorten.
DFIs AGP-lås skiljer sig en aning från vad vi är vana
vid. Personligen tycker jag faktiskt bättre om DFIs variant men å
andra sidan är ju AGP-lås överhuvudtaget rätt bökiga.
På mittenbilden ser vi anslutningarna till S-ATA portarna, Floppy-kontakten
samt de två IDE-kanalerna som sköts av Highpoints 372N RAID
kontroller. Denna kontroller skiljer sig lite från vad som är
brukligt då den utöver RAID0, RAID0+1 och RAID1 också
har stöd för RAID1.5 som motsvarar RAID0+1 fast med endast två
hårddiskar istället för fyra.

 

DFI har säkerligen
sneglat lite på ABITs MAX-moderkort när de designade Lanpartykortet.
Här finns nämligen också Power och Reset-switchar direkt
monterade på PCBn. Något framförallt vi recensenter och
naturligtvis de som ska felsöka ett moderkort främst har användning
för. Har man inte fått nog av alla integrerade features kan
man ju bygga ut sitt system ytterligare då DFI ger oss fem PCI-platser
att fylla. På I/O-panelen finns de vanliga portarna, USB, LAN, PS/2
mm. men tyvärr inga Firewireportar. Att man på ett så
komplett moderkort valt att skippa Firewirestödet är för
mig faktiskt en gåta. Nåväl dags att summera ihop det
hela.

 

Vad ska man
säga? Layouten på DFI Lanparty är faktiskt riktigt riktigt
bra. Helt klart i klass med ABIT. Betyget får således bli
detsammat eller hur?

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

DFI
använder sig av ett Phoenix AwardBIOS precis som en del andra kort
i denna round-up. Personligen gillar jag denna BIOStyp starkt då
jag upplever den som väldigt lätt och snabbnavigerad. Vad
DFI gjort för att anpassa BIOS:et till just detta moderkort ska
vi nu kika på.

 

Huvudmenyn

I undermenyn
Frequency/Voltage hittar vi överklockningsinställningarna.
Här hittar vi alla nödvändiga inställningar såsom
spänning, AGP-klocka och FSB-hastighet.

 

Genie-BIOS

Den maxmimala
FSB-hastigheten vi kan sätta på moderkortet är 400MHz
förutsatt att man flashat med senaste BIOS.
Minnets hastighet går att välja mellan 266/320/400MHz Dual
Channel DDR. Detta förutsätter dock en 800MHz FSB CPU. Vcore
går att höja upp till 1.85v vilket för de flesta torde
räcka gott och väl. Vidare går det bara att höja
vcore med 0.05v intervaller vilket begränsar valmöjligheterna
ytterligare. Vad det gäller DIMM-spänningen så är
den lite för restriktiv. 2.7v är maxvärdet vilket är
för lågt då vissa strömkrävande minnen knappt
behöver en rejäl extra skjuts vid överklockning. AGP-volten
går också att höja men även här snålas
det. 1.6 är det högsta vi kan sätta den till vilket är
en minimal ökning på 0.1v från grundvärdet.

 

BIOS-inställningar
FSB-frekvens:	100-400MHz (1MHz intervaller)
AGP-frekvens:	fixerbar
CPU-spänning:	1.5 – 1.85v (0.05V intervaller)
DIMM-spänning:	2.6v – 2.7(0.1V intervaller)
AGP-spänning:	1.5v – 1.6v (0.1V intervaller)

Advanced
Chipset Options är sektionen vart man ställer in minnets timings.
De snabbaste är 2-5-2-2 medan de långsammaste är 3-4-8-4.

Advanced Chipset Features

PC Health

Integrerat

Lanpartykortet har mycket bra BIOS-inställningar förutsatt
att man uppdatera med den senaste versionen. På skeppningsBIOS
kunder man t.ex. bara höja FSBn till max 255MHz vilket DFI som
tur var har åtgärdat. Personligen hade jag gärna sett
lite mer valmöjligheter på spänningsfronten i synnerhet
vad det gäller DIMM-spänningen men förhoppningsvis åtgärdas
detta i ett kommande BIOS. Vad det gäller menyerna är det
lättnavigerade precis som alltid när det gäller Phoenix
AwardBIOS. Dags att titta
på lite överklockning då.

 

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning

Att överklocka
DFIs Lanpartykort var även det en barnlek. Tyvärr blev dock
resultatet inte riktigt lika vasst som på IC7-kortet vilket troligen
beror på den lägre DIMM-spänningen och möjligtvis
också att nordbryggan faktist inte är aktivt kyld.

 

271MHz slutade klockan på för Lanpartykortet. En repektabel
hastighet av ett hittills mycket lovande moderkort. Vid tester av detta
slaget kan jag inte annat än lovorda de ström/reset-knapparna
som DFI monterat på kortets PCB. Detta är i mina ögon
en feature som borde bli industristandard. Bortsett från det har
jag egentligen inte mycket mer att säga om kortet. Förutsatt
att DFI rättar till den låga minnesspänningen i ett
kommande BIOS har fortsätter DFIs Lanpartykort göra intrycket
av att vara ett väldigt komplett moderkort. Låt oss titta
på nästa kandidat i form av EPoX EP-4PCA3.

 

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

---

Epox 4PCA3: Specifikationer
Moderkortschipset:	Intel 875P (MCH) + 82801ER (ICH5R)
Processorstöd:	Intel Pentium 4/Celeron Socket-478, 533/800 MHz FSB
Minnesstöd	4xDIMM 333/400MHz DDR (MAX 4GB)
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP Pro 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	Highpoint 374, 4xATA133 kanaler med RAID stöd (0/1/0+1)
SATA-kontroller:	2x 150MB/s via Sydbryggan med RAID 0 stöd
Nätverkskrets:	Broadcom 10/100Mbit
Ljudkrets:	6-kanals C-Mediakrets, AC97 Codec
FireWire (IEEE-1394):	–
USB 2.0:	4 portar på bakpanelen + möjlighet till 2×2 via brackets (följer ej med)
Pris:	~1500

Shuttle kortet
är recensionens billigaste kort och det avspeglar sig också i
specifikationerna. Att dessa är helt i par med de på det betydligt
dyrare Albatronkortet ställer inte direkt Albatronkortet i bättre
dager.

Pris
och Tillgänglighet

4PCA3 ligger
prismässigt sett på ungefär samma nivå som ABITs IC7.
Detta är att anse som ett mycket attraktivt pris. Tillgängligheten
är också god men kortet är kanske inte riktigt lika utbrett
som ABITs och DFIs erbjudanden. Betyget blir därför ett snäpp
lägre.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

Även tillbehörspaketet
följer samma mönster som ABITs IC7. Två stycken S-ATA-kablar
med strömförsörjning, en I/O-shield, två stycken rundade
ATA133-kablar en floppykabel och en gameportbracket. Sen får vi naturligtvis
även med de nödvändiga drivrutinerna. Mjukvarupaketet är
inte heller det särskilt omfångsrikt. Utöver installationsmjukvaran
medföljer virusprogrammet PC-Cillin och det föråldrade Norton
Ghost 7 från 2001. Det är faktiskt synd att man inte lagt ner
lite mer energi på paketeringen. Visserligen ska kostnaderna hållas
nere men en extra bracket för att kunna utnyttja fler USB-portar till
exempel kan ju knappast höja priset avsevärt?

 

De integrerade
features består av ett integrerat 6-kanalsljudkort levererat från
C-MEDIA, två stycken S-ATA portar som vi kan tacka sydbryggan ICH5R
för (Jepp de har RAID0 stöd), 10/100MBit nätverkskrets från
Broadcom, upp till 8 USB 2.0 portar (dock behövs extra brackets för
att utnyttja fler än de 4 som finns på bakpanelen) och sist men
inte minst en Highpoint 374-kontroller. Detta är faktiskt en riktigt
trevlig historia och med sina fyra portar kan man ansluta upp till åtta
ATA66/100/133 enheter. Är man lite sugen på RAID går även
det bra då kretsen stöder RAID0/1/0+1. Att EPoX struntat i Firewirestödet
är aningen tråkigt då det inte borde ha varit några
som helst problem att intergrera och ändå behålla kostnadseffektiviteten.
Allt som allt är tillbehörs/features-delen av 4PCA3 ganska likvärdig
den på ABITs IC7 men den integrerade Highpointkontrollern lyfter det
hela ett snäpp.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

EPoX fortsätter
även med sina Canterwoodkort traditionen av den toktrista gröna
PCBn. Detta blir extra påtagligt då samtliga moderkort i detta
utrustats med estetiskt mer tilltalande utseenden. Nåväl man
ska inte döma boken efter omslaget som ni alla vet så istället
bläddrar vi oss fram till kapitel tre där det står någonting
om moderkortslayout vill jag minnas.

 

Som vanligt
börjar vi med sockeln som sitter placerad längst upp på
moderkortets kant. Där sitter den bra bortsett från några
kondensatorer som sitter lite väl nära intills sockeln. Detta
är dock ett vanligt fenomen och de flesta större kylarna bör
gå att montera utan problem. 12V-kontakten däremot sitter riktigt
illa placerad. Under ett par kondensatorer intill bakpanelen hittar vi
den och att kreativt behöva dra 12V-kabeln runt halva chassit blir
ingen gladare. Överhängande risk för att någontinh
fastnar i fläkten om man inte är noggrann med sina kablar. ATX-kontakten
och DIMM-platserna däremot är bättre placerade. Att hålla
ATX-kontakten så högt upp och långt ut mot kanten som
möjligt är eftersträvansvärt då man gärna
har så lite kablar som möjligt i den nedre delen av chassit.

 

Området
mellan AGP-porten och DIMM-platserna däremot är ganska stökigt.
Här finns både den ene och den andre kondensatorn som sticker
upp lite farligt. DIMM-platsernas låsbyglar däremot utgör
inget problem då de sitter tillräckligt långt ifrån.
Nordbryggeflänsen däremot och de tidigare nämnda kondensatorerna
irriterar. Kort utrustade med större kylflänsar riskerar att
slå emot nordbryggaflänsen och flitigt bytande av AGP-kort
ökar risken av att råka slita av en kondensator då man
fingrar runt AGP-låset. Kylningen av nordbryggan är mindre
exklusiv och utgörs av en passiv fläns modell större.

 

På
bilderna nedanför ser vi Highpointkontrollern som styr fyra extra
IDE-portar. Dessa har givetvis RAID-stöd och totalt kan man alltså
ansluta åtta IDE-enheter på dessa. Precis intill de röda
IDE-kontakterna hittar vi också de två S-ATA-portarna kortet
är utrustat med. Även en POST-display återfinns här.
Under Bootproceduren visar här olika koder med hjälp av vilka
man enklare ska kunna identifiera eventuella fel under Boot-up.

 

Även
de interna USB-anslutningarna hittar vi precis intill Highpointkontrollern.
Som om det inte var nog finns även FloppyDrive-kontakten i detta
hörn. Antalet PCI-platser är precis som hos de andra korten
fem. Bakpanelen har de sedvanliga anslutningarna. USB-portarna är
fyra till antalet och Firewire får vi klara oss utan.

 

Layouten på EPoX-kortet lämnar mig med blandade känslor.
12V-kontakten sitter ärligt talat helt åt H-E fel precis som
Floppykontakten men sen finns egentligen inte så mycket mer kvar
att gnälla över. Visst är nedre högra hörnet
lite väl belamrat med kontakter och dylikt och visst finns det risk
för att det blir trångt kring AGP-porten men detta är
ingenting som kommer vara ett problem för majoriteten av användarna.
I överlag är ju layouten faktiskt bra.

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

Då
var det dags att titta på det tredje Phoenix AwardBIOS för
dagen

 

Vi börjar
i sedvanlighet med den intressantaste sektionen som EPoX valt att kalla
för PowerBIOS

 

Power BIOS?

FSBn
går att ställa mellan 100-355MHz vilket räcker gott
och väl även för de mest extrema. Vad det gäller
minnesratiot hittar vi desamma inställningarna här som de
andra kandidaterna vi tittat på hittills dvs. 1:1/5:4/3:2. AGPn
går att fixera eller ställa in någonstans mellan 50-80MHz.
Hittills ser allt ut precis som vi vill ha det. Minnesspännningen
är rejält tilltagen och maximalt kan vi pumpa 3.2v genom våra
dyra märkesstickor.AGP-volten går att ställa upp till
2.2v. I båda fallen görs detta i 1MHz-intervaller. Nu till
den stora stora besvikelsen CPU-volten. Maxvärdet är 1.6v
och vi kan höja/sänka spänningen med 0.125v intervaller.
Denna restriktiva inställning sänker i mina ögon kortets
BIOS totalt då jag inte kan se varför man skulle behöva
3.2v på minnet om det inte går att höja CPUns vcore
högre än 1.6v. Nåväl låt oss släppa
detta ångestmoment för en stund.

 

De snabbaste minnestimings är återigen 2-5-2-2 medan de långsammaste
är så långsamma att ingen någonsin kommer att
använda sig av de. Resten av BIOS följer standardupplägget
med en PC-Health sektion, en för de integrerade funktionerna osv.

 

BIOS-inställningar
FSB-frekvens:	100-355MHz (1MHz intervaller)
AGP-frekvens:	fixerbar/fritt valbar 50-80MHz
CPU-spänning:	max 1.6v, 0.125v intervaller
DIMM-spänning:	max 3.2v, 0.1v intervaller
AGP-spänning:	max 2.2v, 0.1v intervaller

Exakt vad
de tänkte med på EPoX när de bestämde sig för
att låta 1.6v vara maxspänning på CPUn vet jag inte.
Detta lämnar väldigt lite utrymme för överklockning
och jag får det inte alls att gå ihop med de övriga
generösa spänningsinställningarna. Förhoppningsvis
rättas detta till i ett kommande BIOS men i dagsläget fanns
tyvärr inget annat än skeppningsBIOS:et att tillgå.
Innan detta är löst kan jag inte förmå mig att
sätta ett riktigt toppbetyg vilket är synd då resten
av BIOS är riktigt bra.

 

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning