nVIDIA nForce2-roundup

NVIDIA har verkligen
tagit AMD-marknaden med storm vid lanseringen av deras nForce2-chipset. Redan
vid lanseringen av nVIDIAs nForce-chipset såg tillverkare och konsumenter
att det fanns potential i nVIDIAs moderkortchipset. Tyvärr fanns det
en del barnsjukdomar på chipset och prestandan var en av dem som inte
riktigt nådda upp till konkurrenten VIAs klass. Succén uteblev
och moderkort med nForce-chipset var mycket sällsynta. NVIDIA hade dock
visat en hel del intressanta features som var nya för marknaden, bland
annat stöd för DualDDR och en mycket imponerande ljudprocessor.

Det var nu ett antal månader sedan uppföljaren till nForce-chipset
anlände på marknaden och det har verkligen visat sig att nVIDIA
lärt sig sin läxa. NForce2-chipset har rönt stora framgångar
med sina rika features och imponerande prestanda. NVIDIA själva har också
mycket förtroende för sitt moderkortchipset och väntar sig
att ta ytterligare marknadsdelar på AMD-chipsetmarknaden som tidigare
dominerats kraftigt av VIA.
Vi har tidigare här på NordicHardware tagit en närmare titt
på två nForce2-baserade moderkort som båda varit mycket
fina produkter. Vi kommer att fortsätta på samma linje i denna
recension där vi kommer ta upp fem olika moderkort baserade på
nVIDIAs nForce2-chipset. För de som vill få mer information om
själva nForce2-chipset och dess features kan vi rekommendera er att läsa
våra tidigare recensioner på Chaintech
7NJS Zenith och EPoX
8RDA+.
Nu är det dock dags att gå vidare med de testade korten och först
ut är ett kort från ABIT.

---

ABIT NF7-S v1.0: Specifikationer
Moderkortschipset:	NVIDIA SPP + NVIDIA MCP-T
Processorstöd:	Duron/Athlon XP Socket-462, 200/266/333MHz FSB
Minnesstöd	3GB, 200/266/333/DDR400MHz DDR
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	Silicon Image SIL3112A, 2 x 150MB/s
Nätverkskrets:	Realtek RTL8201BL 10/100Mbit (nForce2 LAN)
Ljudkrets:	Realtek ALC650 kontroller (nForce2 APU)
FireWire (IEEE-1394):	Realtek RTL8801B PHY (MCP-T MAC)
USB 2.0:	4 portar sammanlagt (NVIDIA MCP-T)
Pris:	~ 1200kr

ABIT NF7-S är
som synes inte en del av ABITs populära MAX-serie men även om det
inte är det mest featurerika kort vi testat så finns det en del
godsaker som vi snart ska titta närmare på. Först ska vi se
hur ABIT står sig prismässigt med sina konkurrenter.

 

Pris och
Tillgänglighet

ABIT NF7-S är
ett av de dyraste korten i denna roundup men det är tre av de fyra korten
som ligger väldigt lika i pris. I dagsläget ligger priset på
drygt 1200kr vilket är klart godkänt. ABIT NF7-S erbjuder också
en del extra features som kan motivera priset men detta är något
vi försöker bortse från i detta betyg.
Även om priset inte riktigt är en fullpoängare är tillgängligheten
verkligen det. Efter några snabba sökningar i priseguiden kunde
vi se att hela 23 återförsäljare hade ABIT NF7-S i sitt sortiment,
vilket var klart bäst av de fyra korten vi testat. 1200kr är ett
klart acceptabelt pris och tillgängligheten är mycket god på
ABIT NF7-S vilket ger ett bra betyg i denna kategori.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

ABIT NF7-S är
som vi tidigare nämnt inte fullspäckat med features och tillbehör
som vi blivit vana vid med ABITs MAX-serie. Kortet har dock en hel del saker
att erbjuda och står sig väl mot de övriga korten vi testat
i denna roundup.
Förutom de vanliga tillbehören som manual, CD-rom med drivrutiner/program,
I/O-panel och IDE-kablar har även ABIT skickat med tillbehör för
SATA-stödet på moderkortet. Förutom en vanlig SATA150-kabel
har även ABIT skickat med deras SATA-adapter som gör att man kan
använda sin vanliga IDE-hårddisk på SATA-kontrollern. Det
är ett mycket trevligt tillbehör som vi även såg på
ABIT AT7-MAX2 i vår KT400-roundup. ABIT har även skickat med två
"bakpaneler" med USB2.0 och firewire-portar för att utnyttja
MCP-T-chipet till max. Utbudet av mjukvara till kortet är inte speciellt
imponerande men precis som till de övriga moderkorten i roundupen får
man med ett övervakningsprogram för moderkortet, ABIT Winbond.

 

De två
första nForce2-moderkorten vi testat här på Nordichardware,
Chaintech 7NJS Zenith och EPoX 8RDA+, utnyttjade båda MCP-T-sydbryggan
för att ta del av de extra features den erbjuder. Men här i vår
roundup är det faktiskt enbart ABIT NF7-S som utnyttjar denna sydbrygga
då de övriga tre korten använder sig av den enklare och billigare
MCP-sydbryggan. Detta betyder att ABIT NF7-S är det enda kortet som kan
dra nytta av t.ex firewire och nVIDIAs
Soundstorm ljudkrets. Här nedan ser vi även bilder på
PHY-kretsarna för LAN/Audio som kommer från Realtek och de små
SATA-kontakterna som sitter bredvid batteriet.

 

ABIT NF7-S har
i vår mening ett stabilt utbud av tillbehör och features. Inga
direkt unika egenskaper om vi bortser från den användbara SATA-adaptern
men ABIT har fått med stöd för det viktigaste. Kortet erbjuder
sammanlagt 4 USB2.0-portar och 2 firewire-portar och till vår stora
förtjusning utnyttjar moderkortet nVIDIAs SoundStorm ljudkrets till fullo
då en digital SPDIF-utgång finns integrerad direkt på moderkortet.
Framtiden är också säkrad för dina lagringsenheter med
en SATA-kontroller vilket börjar bli allt mer viktigt i vår mening
även om det fortfarande finns väldigt få SATA-diskar ute i
handeln.

Det finns vissa småsaker vi saknar men inget som man inte klarar sig
utan. En PATA RAID-kontroller känns inte lika nödvändig nu
för tiden men det hade ju inte skadat om även detta varit integrerat
på moderkortet. Vi hade gärna sett ABIT utnyttja den extra ethernet-kontrollern
som MCP-T-sydbryggan erbjuder men det är också en väldigt
liten detalj.
ABIT NF7-S har de flesta features och tillbehör vi suktar efter men det
finns fortfarande marginal till det optimalt utrustade moderkortet.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

I
sann ABIT-anda är NF7-S tillverkad på en i vår mening tråkig,
brun PCB. Även om detta inte spelar någon som helst roll för
moderkortets funktionalitet skadar det inte med en iögonfallande design,
speciellt med dagens inriktning på design och moddning.

 

Vad som är
lite förvånande med moderkortslayouten på ABIT NF7-S är
den frånvarande "ABIT-känslan". Under alla år som
moderkortstillverkare har ABIT haft stor inriktning på entusiastmarknaden
och överklockning. Deras produkter har även speglat detta men på
ABIT NF7-S ser vi att ABIT slarvat en del med layouten. Först och främst
gäller det CPU-sockeln, eller rättare sagt området runt sockeln.
Det är gott om plats vilket är mycket positivt men ABIT har valt
att bortse från "de fyra hålen" som flera kylflänsar
och vattenblock använder sig av. Ett klart misstag från ABITs sida
som annars brukar värna om entusiastmarknadens krav.
Detta är dock en av flera saker ABIT åtgärdat på den
nylanserade v1.2-modellen av NF7-S som vi hoppas titta närmare på
inom en snar framtid.
ABIT har även misslyckats med placeringen av strömkontakterna som
sitter snett nedanför sockeln och gör att strömkabeln måste
dras över CPU-kylaren vilket kan försämra luftflödet eller
t.o.m fastna i fläkten. Precis som på ABITs KT400-moderkort har
NF7-S en separat ATX12v-kontakt för att förbättra strömförsörjningen
som i sin tur fördelas över ett trefas-system.
På moderkortets nedre del ser vi IDE/SATA-kontakterna och det är
SATA-kontrollern som är ligger gömd under det gröna klistermärket.

 

Chipsetkylaren
känner vi också igen från ABITs KT400-moderkort och den ser
verkligen inte speciellt imponerande ut. Det otroliga är att den faktiskt
kyler det väldigt varma nForce2-chipset riktigt bra. Det hade dock kännts
bra mycket bättre med en större kylfläns under fläkten
ifall den skulle haverera.
Till skillnad från vissa tillverkare har ABIT använt ordentlig
kylpasta underchipset kylaren och även om kontakten inte är den
bästa så är det långt bättre än vissa varianter
vi sett. Vi kunde även konstatera att vårt moderkort var utrustat
med en A2-steppad nordbrygga vilket kan påverka överklockningen
negativt. Som ni snart kommer få se verkade dock detta inte vara fallet
med ABIT NF7-S.

 

Precis som alla
andra nForce2-moderkort vi testat är ABIT NF7-S utrustat med tre minnesplatser
och har stöd för upp till 3GB DDR400-minne. Vad vi även kan
lägga märke till är att NF7-S lider av samma problem som EPoX
8RDA+, skrämmande dåligt utrymme mellan AGP och dimm-platserna.
Det är i princip omöjligt att byta minnesmoduler när du har
ett långt AGP-kort installerat och även om problemen med förstörda
grafikkort inte verkar finnas på ABIT-kortet är det verkligen dåligt
att layouten ser ut på detta viset. ABIT har sin vana trogen alla audioanslutningar
integrerade på moderkortet vilket vi uppskattar då det inte finns
någon risk att tillverkarna snålar med dessa anslutningar i form
av extra tillbehör.

 

Vi är faktiskt
inte speciellt imponerande av moderkortslayouten på ABIT NF7-S och det
är något vi ärligt talat inte är vana vid med ABITs moderkort.
Det är smådetaljer som strömkontakternas placering till stora
missar med de fyra hålen och det obefintliga avståndet mellan
AGP pch dimm-platserna. Att det sistnämnda problemet dyker upp överhuvudtaget
tycker vi är konstigt eftersom kortet faktiskt inte ens har 6 PCI-platser.
Även chipsetkylaren är ett litet frågetecken, den fungerar
fint men är dock lite högljudd och skulle fläkten stanna blir
det stora problem för kylflänsen att hålla emot värmeutvecklingen.
Det som känns positivt är att alla audioanslutningar finns integrerade
på moderkortet och den digitala SPDIF-anslutningen speciellt som gör
att kortet ger stöd för DolbyDigital 5.1-uppspelning och erhåller
nVIDIAs SoundStorm certifiering.
ABIT NF7-S har ett antal stora problem med moderkortslayouten men att kortet
har fullt stöd för nVIDIA SoundStorm utan externa ljudanslutningar
hjälper upp betyget en del.

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

Även
när vi undersökte BIOS på ABIT NF7-S fick vi en känsla
av att detta kort inte är riktigt producerat för entusiastmarknaden.
ABITs välkända Soft Menu III finns med i BIOSen vilket såklart
bådar gott men tyvärr har ABIT visat sig lite snåla med inställningarna
för överklockning.

 

Soft Meny III

ABIT har varit duktiga med att inkludera de inställningsmöjligheter
en överklockare eftertraktar men tyvärr har de hållt inne
lite med antalet lägen inom varje inställning. Tills bara för
någon vecka sedan var det t.ex inte möjligt att ställa in
FSB-frekvensen över 237MHz. Som tur var har det dykt upp en biosuppdatering
från ABIT som nu faktiskt erbjuder FSB-inställningar upp till 250MHz.
Det är inte 1 MHz intervaller hela vägen men de sträcker sig
ända upp till 233MHz och efter det finns det ändå ett antal
inställningar innan 250MHz. En klar förbättring mot originalbiosen
alltså vilket kan visa sig vara behövligt för de riktiga entusiasterna.
Även på de olika spänningsinställningarna tycker vi att
ABIT hållt igen lite, både CPU och DIMM-spänning borde ha
ett mycket högre tak för de riktiga entusiasterna och högre
spänning kan göra mycket för överklockningen vilket vi
såg i vår AthlonXP 1700+ överklockning.
Under våra tester visade det sig att CPU-spänningen "undervoltade"
lite och låg på runt 1.58v när BIOS-inställningen var
satt på 1.60v men det visade sig också att DIMM-spänningen
övervoltade med hela 0.1v och vid 2.7v låg den effektiva spänningen
alltså på 2.8v vilket är positivt för den inbitne överklockaren.
Positivt är också att ABIT inkluderat en inställning för
chipset-spänning vilket kan bli fördelaktigt under FSB-överklockning.
Vi har sammanställt de intressantaste inställningarna i Soft Menu
III här nedan för att ni ska få en bättre överblick.

 

BIOS-inställningar (version: 1.6)
FSB-frekvens:	100-250MHz (1MHz intervaller till 233MHz)
Multiplier inställningar:	5.5x till 22x
AGP-frekvens:	66MHz – 99MHz (1 MHZ intervaller)
CPU-spänning:	1.10v – 1.85v (0.025V intervaller)
DIMM-spänning:	2.4v – 2.7v (0.1V intervaller)
Chipset-spänning:	1.4v – 1.7v (0.1V intervaller)
AGP-spänning:	1.5v – 1.8v (0.1V intervaller)

I övrigt
erbjuder inte BIOSen några större överaskningar men ger ett
gott intryck överlag. Advanced Chipset Features erbjuder de vanliga inställningarna
vi sett på nForce2-baserade moderkort och den enda nya inställningen
vi kan kännas vid är Enchanced PCI Performance som inte gjorde några
märkbara skillnader i prestanda under våra tester.
PC Health ger gott om information och i OnChip PCI device kan man vid behov
stänga av och på de integrerade features som finns på moderkortet.
Det är även möjligt att stänga av SATA-kontrollern i en
annan meny som dock inte finns på bild.

 

Advanced Chipset Features

PC Health

OnChip PCI Device

ABIT är faktiskt återigen lite av en besvikelse i en tidigare paradgren,
BIOS-inställningar. Men om vi fokuserar på jämförelsen
mellan andra nForce2-moderkort står sig dock kortet ganska bra. Det
finns dock fortfarande en del att hämta om vi jämför med EPoX
8RDA+ och Chaintech 7NJS Zenith som uppvisat mycket fina BIOS-inställningar.
En positiv överaskning bland BIOS-inställningarna är möjligheten
att ändra chipset-stpänningen vilket inget av de övriga kort
vi testat erbjudit.
ABIT NF7-S är utrustad med en komplett BIOS som dock har vissa brister
i form av lite snåla inställningsmöjligheter.

 

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning

Om vi hade börjat
direkt med överklockningstesterna på ABIT NF7-S skulle förmodligen
våra förhoppningar varit mycket höga. Men efter att vi sett
de mer basiska BIOS-inställningarna på moderkortet och det faktum
att vårt testexemplar var utrustad med en A2-steppad nordbrygga kände
vi oss inte lika bra till mods. Det kändes lite orättvist att både
vårt testexemplar av EPoX 8RDA+ och ABIT NF7-S, som hade potential att
vara starka FSB-överklockare, levererats till oss med A2-steppade nordbryggor.
Men sånt är livet och vi ska inte säga mer förrän
vi faktiskt testat överklockningspotentialen på ABIT NF7-S. Vi
börjar dock med den rena CPU-överklockningen som på alla moderkort
i roundupen utfördes på en T-Bred B-steppad Athlon XP 1700+ (0252
JUICB). Spänningen som användes var det högsta moderkortet
tillät och som kylning användes ThermalTake Volcano 7+. Alla CPU-överklockningstester
utfördes även med en 11.5x multiplier för att korten skulle
jämföras på lika villkor. Vi vill också klargöra
att samtliga överklockningstester utfördes med DualDDR aktiverat
i synkroniserade busshastigheter.
ABIT NF7-S lyckades med sin maxspänning på 1.85v uppnå en
klart respektabel klockfrekvens på 2.12GHz.

 

Om
moderkortet haft stöd för lite högre CPU-spänning hade
resultaten självklart blivit bättre men 1.85v är annars ett
bra riktmärke för luftkylda system, även om man gärna
vill dra på lite extra ibland. 🙂
Med detta går vi då vidare till FSB-överklockningen som mer
eller mindre enbart styrs av moderkortets egenskaper och uppbyggnad. Eftersom
ABIT NF7-S ger användaren möjlighet att ändra chipsetspänningen
testade vi både med originalspänning, 1.6v, och med maximal spänning,
1.7v. Flera moderkort vi sett har faktiskt haft en original chipsetspänning
på runt 1.5v så redan i originalutförandet har ABIT NF7-S
ett litet försprång. Vid 1.6v lyckades vi pressa upp moderkortet
i 198MHz FSB vilket är 6 MHz bättre än vad vi lyckades med
på EPoX 8RDA+. När vi ökade chipsetspänningen till max
blev det dock ett ordentligt lyft för överklockningen.

 

Hela
12 MHz extra lyckades vi pressa FSBn efter att vi ökat chipsetspänningen
till 1.7v. Som ni snart kommer få se har vi även lyckats få
in den nyare ABIT NF7-S modeller, version 1.2, i tid till denna recension
och det ska bli mycket intressant att se hurvida detta kort är utrustat
med en A3-steppad nordbrygga då detta borde kunna göra en hel del
för överklockningen.

ABIT NF7-S visar verkligen att ABIT fortfarande är en av de riktiga kungarna
när det gäller överklockning. Även om BIOS-inställningarna
på kortet hindrade oss en del i CPU-överklockningen imponerade
ABIT NF7-S stort under FSB-överklockningen. Detta alltså trots
den A2-steppade sydbryggan som förmodligen inte produceras längre
då A3-steppingen börjar ta över mer och mer.
Vi ser gärna att ABIT blir lite mer generösa med spänningsinställningarna
på moderkortet men i övrigt finns det inte mycket att klaga på.

 

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

---

Även
om ABIT NF7-S v1.2 "bara" är en uppgraderad version av ABIT
NF7-S v1.0 så finns det tillräckligt med skillnader dem emellan
för att vi ska jämföra de två var för sig. Vi
har även fått flera förfrågningar om just en jämförelse
på dessa kort så när ABIT NF7-S v1.2 anlände till
testlabbet (ett par dagar innan recensionen publicerades) valde vi alltså
att inkludera detta kort i roundupen som ett nytt kort istället för
en uppgradering.
Vi hoppas ni förstår våra tankar kring detta och vi ska
på bästa sätt försöka få fram skilnaderna
mellan v1.0 och v1.2-modellen.

ABIT NF7-S v1.2: Specifikationer
Moderkortschipset:	NVIDIA SPP + NVIDIA MCP-T
Processorstöd:	Duron/Athlon XP Socket-462, 200/266/333MHz FSB
Minnesstöd	3GB, 200/266/333/DDR400MHz DDR
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	Silicon Image SIL3112A, 2 x 150MB/s
Nätverkskrets:	Realtek RTL8201BL 10/100Mbit (nForce2 LAN)
Ljudkrets:	Realtek ALC650 kontroller (nForce2 APU)
FireWire (IEEE-1394):	Realtek RTL8801B PHY (MCP-T MAC)
USB 2.0:	4 portar sammanlagt (NVIDIA MCP-T)
Pris:	~ 1450 (Kan hittas för lägre pris)

ABIT NF7-S
v1.2 har på pappret identiska specifikationer jämfört med
föregångaren v1.0. Det enda som är lite annorlunda ser ut
att vara priset men det finns vissa oklarheter kring detta som ni snart
kommer få se.

 

Pris
och Tillgänglighet

Vi är
inte helt säkra på hur ABIT kommer fortsätta med introduceringen
av de olika NF7-S-modellerna men vi har våra aningar. Förmodligen
kommer (om de inte redan har) sluta med tillverkningen av v1.0/1.1-modellerna
och istället inrikta sig helt på den nyaste v1.2-modellen. ABIT
har dock skeppat ett flertal moderkort till svenska återförsäljare
som baseras på de äldre versionerna och dessa ska självklart
säljas slut på ett eller annat sätt.
Det billigaste priset vi kan hitta på ABIT NF7-S är alltså
runt 1200kr vilket vi såg tidigare men det är oklart vilken modell
av moderkortet det handlar om.
ABIT NF7-S v1.2 är fortfarande relativt ovanligt i Sverige men det
finns ett par nätbutiker som gått ut med att de just fått
in den nyare v1.2-modellen. Precis som med Athlon XP och T-bred B-steppingen
blir det ofta ett lite högre pris som "premie" för att
butikerna tar reda på vilka modeller de säljer. Detta gör
att det bästa pris vi hittat på ett ABIT NF7-S v1.2 är drygt
1400kr. Det är möjligt att man kan ha tur och få ett v1.2-kort
även från de butiker som inte specificerar modellnumret men precis
som med processorer blir det till att lita på turen.
Detta kommer med all säkerhet ändras med tiden men för tillfället
är både tillgängligheten och priset på ABIT NF7-S
v1.2 lite sämre än det vi såg på v1.0.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

Det finns egentligen
ingenting att tillägga i denna del eftersom just features och tillbehör
är identiska på de två olika modellerna av ABIT NF7-S.
Som ni snart kommer se är det faktiskt det enda delbetyget som inte
påverkats på den nyare v1.2-modellen.

 

Det är
alltså inga skillnader på kortets integrerade features men vi
kan redan här se att PCBn faktiskt har en annan färg, mer om detta
senare dock.

 

Det är
kanske lite tjatigt men motivationen för detta delbetyget finns alltså
att läsa under "Tillbehör och Features" på ABIT
NF7-S v1.0. Det finns inga skillnader mellan de båda modellerna på
detta område så här råder alltså samma motivering
och betyg.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

Förutom
den nya färgen på PCBn ser man inga större skillnader
jämfört med den tidigare v1.0-modellen. Detta är dock innan
vi tittar närmare på detaljerna som visar att ABIT denna gång
verkligen inriktat sig mot entusiastmarknaden, något som vi saknade
lite på ABIT NF7-S v1.0.

 

Först
och främst ser vi att ABIT på v1.2-modellen utnyttjat de fyra
hålen runt sockeln vilket vi klart saknade på v1.0 (De fyra
hålen finns även på v1.1). Det är fortfarande gott
om utrymme kring sockeln och förutom de fyra hålen är
det inte mycket som skiljer korten åt här.
Om vi verkligen granskar de båda NF7-S-modellerna ordentligt ser
vi att det skiljer en hel del vid valet av speciellt kondensatorer. På
strömförsörjningssystemet ser vi att trefas-systemet blivit
finputsat då tre av de sex mosfet-chipen blivit utbytta. På
v1.0 användes två olika sorters mosfets men nu är alla
sex mosfets av samma märke och modell.
För att återgå till bytet av kondensatorer kan vi säga
att de som i huvudsak användes på ABIT NF7-S v1.0 var av märket
TEAPO medans v1.2 numera enbart använder sig av Rubycon-kondensatorer.
Rubycon-kondensatorerna är erkända som mycket kvalitativa på
moderkortsmarknaden och det är även samma märke som ABIT
använder på deras nylanserade ABIT BH7 som ska vara överklockarens
val
för Pentium 4-system.
Två
andra nyheter vi ser kring strömkontakterna och kondensatorerna är
två nya jumprar, vad dessa gör vet vi dock inte eftersom de
inte nämns i manualen (det är samma manual för v1.0 och
v1.2).
När vi ändå pratar om strömkontakterna kan vi även
se att de fortfarande har lika dålig placering som på v1.0.
Detta är dock inte så konstigt då ABIT förmodligen
inte haft möjlighet (tid/pengar) för att göra några
större layout-förändringar på PCBn.
Nedre delen av moderkortet är i princip identisk layoutmässigt
med v1.0 men det finns vissa skillnader som modellen och storleken på
de kondensatorer som används. Nedanför SATA-kontakterna ser
vi ännu en nyhet, två små lysdioder där en visar
när moderkortet har ström och den andra när systemet är
påslaget.
För att lättare ge er en överblick på några
av de detaljer som har ändrats sedan v1.0 har vi sammanställt
ett antal bilder på de båda korten.
ABIT
NF7-S v1.0 vs. ABIT NF7-S v1.2.

 

Chipsetkylaren
är precis samma modell som på v1.0 och även om den känns
i minsta laget verkar den göra ett bra jobb med kylningen av chipset.
Även här har ABIT använt ordentlig kylpasta som värmeledande
material under kylflänsen och kontaktytan är mycket bra. Vi
måste erkänna att det var en stor lättnad när vi
fick bort kylpastan från nordbryggan och såg att det äntligen
var en A3-steppad sådan. Det första riktiga "entusiastkortet"
som vi testat där A3-steppingen använts även på nordbryggan.
Med de fina överklockningsresultaten från v1.0 i åtanke
finns det mycket att se fram emot under överklockningstesterna med
ABIT NF7-S v1.2.

 

Tyvärr
ser vi att ABIT inte gjort något åt problemen med AGP och
minnesplatsernas placering. Vi förmodar att det återigen har
handlat om för stora fysiska förändringar på moderkortet
och att de inte kännts ekonomiskt försvarbara. Det är fortfarande
en klar miss från ABITs sida och vi hoppas verkligen att ABIT och
övriga tillverkare med detta problem (finns tyvärr många)
löser det tills nästa moderkortserie.
I/O-panelen är en positiv bit på ABIT NF7-S (oavsett modell)
vilket gör kortet till ett av endast tre nForce2-moderkort i handeln
som har fullt stöd för nVIDIA SoundStorm (De två övriga
är ASUS A7N8X Deluxe och MSI KN72G-LISR med S-bracket).

 

Vi var inte
speciellt nöjda med moderkortslayouten på ABIT NF7-S v1.0 och
tyvärr är det bara få förändringar som kommit
till på v1.2-modellen. De dåliga placeringarna av strömkontakterna
och problemet med minnesplatserna och AGP-porten är fortfarande kvar
och det senare kan vara ett ganska stort problem.
Klart positivt är att vi får återse de fyra hålen
på ett ABIT-moderkort då dessa var standard på t.ex
KT400-modellerna vi tidigare testat. ABIT har även gjort några
mindre ändringar som de två lysdioderna på nedre delen
av moderkortet. Att moderkortet enbart använder sig av Rubycon-kondensatorer
är mycket positivt men dock inget som spelar någon större
roll i detta delbetyg. Vi hoppas istället att det kan ge utslag under
våra överklockningstester.
De små förändringar som gjorts i moderkortslayouten på
v1.2 ger ett bättre betyg än det vi såg på v1.0
men det finns fortfarande ett flertal problem som hindrar ABIT NF7-S v1.2
från att få ett riktigt bra betyg.

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

Det
är inte så svårt att förstå de stora likheterna
mellan BIOSen på ABIT NF7-S v1.0 och v1.2 eftersom de faktiskt
använder sig av exakt samma BIOS. Soft Meny III är fortfarande
hjärtat i BIOSen där alla inställningar för överklockning
finns. Om dessa ändrats något från v1.0 ska vi snart
ta reda på.

 

Soft Meny III

Vi har redan nämnt ABITs senaste BIOS-version som alltså
tillåter FSB-hastigheter ända upp till 250MHz vilket gör
att vi inte kan begära så mycket mer på denna fronten.
Visst hade det varit trevligt med 1 MHz intervaller ända upp till
250MHz men det är väldigt få som kommer vara i behov
av detta.
Vi var klart besvikna på ABIT NF7-S v1.0 när vi såg
de spänningsinställningar som fanns tillgängliga i moderkortets
BIOS. Det var inte katastrof på något sätt men inte
vad vi brukar och vill se från en tillverkare som ABIT. Vi kan
väl säga såhär; ABIT har tänkt om inför
lanseringen av NF7-S v1.2.
Från att v1.0 hade en maximal CPU-spänning på 1.85v
har nu v1.2 sitt tak vid 2.3v (!). Det är i särklass den högsta
spänning vi har blivit erbjudna på ett nForce2-moderkort
men inte det värsta vi sett på Socket A-moderkort då
ABIT AT7-MAX2 och KD7-RAID gav ett tak på 2.325v. Stabiliteten
på spänningen var också klart mycket bättre än
på NF7-S v1.0 vilket förmodligen beror mycket på bytet
av kondensatorer och mosfets.
Även taket på minnesspänningen är höjt en
hel del till 2.9v från 2.7v. Även här ser vi att den
effektiva spänningen faktiskt är lite högre än 2.9v
då den avläses som 2.95v i BIOS. De flesta rapportet vi har
fått in om NF7-S v1.2 säger att den effektiva minnesspänningen
skulle ligga som mest vid 2.98-2.99v, varför vår var lite
lägre vet vi faktiskt inte.
Inställningarna för chipset och AGP-spänning är
oförändrade sedan v1.0. Vi hade gärna sett lite högre
spänning till chipset men det känns dumt att klaga på
detta då det är väldigt få moderkort som över
huvudtaget erbjuder ändring av chipset-spänningen i dagsläget.

BIOS-inställningar (version: 1.6)
FSB-frekvens:	100-250MHz (1MHz intervaller till 233MHz)
Multiplier inställningar:	5.5x till 22x
AGP-frekvens:	66MHz – 99MHz (1 MHZ intervaller)
CPU-spänning:	1.10v – 2.30v (0.025V intervaller)
DIMM-spänning:	2.4v – 2.9v (0.1V intervaller)
Chipset-spänning:	1.4v – 1.7v (0.1V intervaller)
AGP-spänning:	1.5v – 1.8v (0.1V intervaller)

Utöver
detta finns det alltså inte några förändringar
vad vi har kunnat se mellan de två modellerna. Men eftersom korten
ju använder exakt samma BIOS är det inte så oväntat.

 

Advanced Chipset Features

PC Health

OnChip PCI Device

ABIT har till vår stora förtjusning bättrat på
de flesta klagomål vi hade till v1.0 BIOSen. Först och främst
är det då CPU-spänningen som verkligen skjutigt i taket
och vi uppskattar bara att ABIT låter användaren få
mer eller mindre fritt spelrum med detta. Även minnesspänningen
är märkbart ökad vilket är positivt men ska vi vara
petiga hade vi gärna sett 3.0v+ i BIOSen. Hittils har vi bara sett
ett moderkort baserat på nForce2-chipset som erbjudit högre
minnesspänning än 2.9v och det är Chaintech 7NJS Zenith
med sina 3.2v.
ABIT har lyckats mycket bra med BIOS-inställningarna till NF7-S
v1.2 men lite högre spänning för minnet och chipset hade
inte skadat även om NF7-S v1.2 faktiskt är bäst på
detta i hela roundupen.

 

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning

Överklockningsresultaten
på ABIT NF7-S v1.0 gav lite delade åsikter om kortets överklockningspotential.
Den rena CPU-överklockningen var markant hindrad av spänningen
som alltså enbart gick att höja till 1.85v men FSB-överklockningen
däremot var mycket imponerande och markant bättre än
något tidigare resultat vi sett på ett AMD-moderkort i testlabbet.
Med dessa resultat i åtanke var det med mycket stora förhoppningar
vi gick in i överklockningstesterna med NF7-S v1.2. Som brukligt
börjar vi med den rena CPU-överklockningen där ABIT NF7-S
v1.2 verkligen inte har problem med för låga spänningar.
Den högsta hastighet vi lyckades uppnå på vår
testprocessor var 2.23GHz vilket alltså är drygt 100MHz mer
än vad vi lyckades få upp den i på v1.0. Vid denna
hastighet använde vi oss av en processorspänning på
2.15v, allt över detta gav bara negativa resultat på överklockningen.
Även om det inte är en jättekraftig ökning ska vi
ha i åtanke att den processor vi använder är ‘modell
81’ från vår överklockningsartikel på Athlon
XP 1700+ T-bred B. Denna CPU var inte lika glad för hög spänning
så med en bättre processor är det helt klart möjligt
med större differens när man ökar spänningen.
Mycket positivt var dock att spänningen kändes mycket stabil
under våra tester och vid 2.15v hade den effektiva spänningen
bara sjunkigt till 2.13v vilket är mycket bra. Det finslipade trefas-systemet
och bytet av kondensatorer är med största sannolikhet det
som gör att ABIT NF7-S v1.2 klarar av så här höga
spänningar.

 

Inför
FSB-överklockningen hade vi såklart höga förväntningar
då resultaten på v1.0 var mycket imponerande sin A2-steppade
nordbrygga till trots. Just nordbryggan var det som gjorde att våra
förväntningar var högre på v1.2-modellen eftersom
detta kort var utrustat med en A3-steppad sådan. De förändringar
som gjorts fysiskt på kortet spelar förmodligen inte så
stor roll vid just FSB-överklockning då dessa är mer
inriktade på att förbättra strömförsörjningen.
Med chipsetspänningen på 1.7v drog vi igång maskineriet
och hoppades på det bästa. Det visade sig till slut att ABIT
NF7-S v1.2 gav oss 8 MHz extra i busshastighet vilket resulterade i
imponerande 218 MHz FSB. Ett solklart rekord i testlabbet som visar
att ABIT fortfarande är överklockarens val.

 

ABIT
har verkligen satt en ordentlig prägel på överklockningstesterna
i denna roundup med båda sina kort där v1.2 lägger sig
ensam i täten. Det finns egentligen ingenting att klaga på
när det gäller överklockning med ABIT NF7-S v1.2. Visst
finns det alltid små förbättringar som kan göras
för att verkligen få de optimala möjligheterna för
överklockning men siffrorna ljuger helt enkelt inte. Tillsammans
med EPoX 8RDA+ är ABIT NF7-S v1.2 det bästa moderkortet för
ren CPU-överklockning vi har testat här på NH . Inom
FSB-överklockning finns det inte ens några konkurrenter till
ABIT NF7-S v1.2 som verkligen är i en egen klass. Det enda kortet
som för tillfället ser ut att kunna hota ABIT NF7-S v1.2 är
EPoX 8RGA+ men eftersom vi inte fick in detta kort i tid till denna
roundup kan vi inte ta med detta i beräkningarna.

Enligt de rapportet vi sett från användare på nätet
är de resultat vi uppnått inte på något sätt
speciella och flera har lyckats få upp korten i ännu högre
FSB-hastigheter än vad vi lyckades med. NForce2-nordbryggorna verkar
skifta en del i kvalité vilket även gör att turen spelar
in på överklockningspotentialen. Trots detta måste
moderkortstillverkarna ge rätt grundförutsättningar för
överklockning och det har ABIT verkligen lyckats med på deras
NF7-S v1.2.
Vi kan direkt säga att det ska till väldigt mycket innan vi
ger en produkt full pott inom något delbetyg och det finns även
här små förbättringar att göras. I dagsläget
finns det dock väldigt få om något kort på marknaden
som kan matcha ABIT NF7-S v1.2 inom överklockning.

 

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

---

ASUS A7N8X: Specifikationer
Moderkortschipset:	NVIDIA SPP + NVIDIA MCP-T
Processorstöd:	Duron/Athlon XP Socket-462, 200/266/333MHz FSB
Minnesstöd	3GB, 200/266/333/DDR400MHz DDR
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP Pro 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	–
Nätverkskrets:	Realtek RTL8201BL 10/100Mbit (nForce2 LAN)
Ljudkrets:	Realtek ALC650 kontroller
FireWire (IEEE-1394):	Realtek RTL8801B PHY (MCP MAC)
USB 2.0:	4 portar sammanlagt (NVIDIA MCP)
Pris:	~ 1170kr

Specifikationerna
på ASUS A7N8X avslöjar snabbt att detta handlar om tillverkarens
budgetvariant då kortet inte på långa vägar ses som
välutrustat. Hur det exakt står till med kortets features ska
vi titta mer på snart men först till en av de delar som borde
var positivare på moderkortet, priset.

 

Pris
och Tillgänglighet

Trots den onekligen
sparsamma utrustningen på ASUS A7N8X är faktiskt inte priset
så lågt man kan vänta sig. Det skiljer bara ett tiotal
kronor i pris mellan ASUS A7N8X och ABIT NF7-S vilket vi tycker är
lite väl optimistiskt av ASUS. Vi försöker som tidigare nämnt
så lite som möjligt blanda i kortets övriga utförande
i prisbetyget men det är helt klart värt att nämna.
Precis som ABIT har ASUS väldigt god tillgänglighet på sina
produkter och vi lyckades få 15 träffar på ASUS A7N8X i
vår prisguide vilket var näst bäst i denna roundup.
ASUS A7N8X har ett hyfsat pris och mycket god tillgänglighet vilket
ger ett mer än godkänt betyg.

 

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

 

Tillbehör
och features

ASUS A7N8X
har inte mycket att erbjuda om vi ser på dess tillbehör där
vi endast ser det vanliga som flatkablar (1st ATA133, 1st ATA33, 1st floppy),
manual och CD-rom. I/O-layouten på ASUS A7N8X är lite speciell
så vi får även med två bakpaneler som hyser en COM-port
resp. game-porten.
CD-skivan innehåller en del drivrutiner och några program som
ASUS PC Probe, ASUS Update och PC-Cillin 2002.

 

Som vi tidigare
nämnde är alltså ABIT NF7-S det enda av de fyra moderkorten
i roundupen som använder den featurerika MCP-T-sydbryggan. Redan här
har ASUS A7N8X förlorat en mycket trevlig feature i nForce2-chipset,
nVIDIAs kraftfulla ljudprocessor SoundStorm. Ljudhanteringen sköts
istället helt och hållet av en extern ljudkrets som är integrerad
på moderkortet, Realtek ALC650 är för övrigt samma
kontroller som återfinns på alla de fyra testade moderkorten.
Då moderkortet använder sig av "budget-sydbryggan"
MCP finns det heller inget stöd för firewire vilket vi också
saknar.
Det är i dagens mått ett väldigt basiskt utbud av features
där vi kan räkna in Audio, LAN och USB2.0-stöd (4 portar
direkt på moderkortet).

 

Även om
vi inte tyckte ABIT NF7-S var så speciellt välutrustat är
ASUS A7N8X mer eller mindre barskrapat på features. Som ni snart kommer
se är ASUS A7N8X inte ensamt om detta men betyget blir onekligen inte
speciellt högt. Även om den integrerade ljudkretsen från
Realtek gör sitt jobb även som DSP är det en helt annan klass
på nForce2-kretsens APU vilket man alltså får klara sig
utan på detta moderkort. Integrerat 10/100Mbit LAN och 4 USB2.0-portar
direkt på moderkortet är positivt men får nästan ses
som standard i dagsläget.
ASUS små nyttoprogram är också ett litet plus som hjälper
till att hålla upp betyget något.

 

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

---

Precis
som ABIT är ASUS en sann vän av de klassiska bruna PCB-korten
och den som satsar på att visa upp insidan av sin dator finner förmodligen
inte ASUS A7N8X som ett så intressant moderkort. Om man ser bortom
den estetiska designen, vilket de flesta förhoppningsvis gör,
har ASUS dock lyckats klart bättre än t.ex ABIT.

 

Om vi börjar
titta på området kring sockeln ser vi att det finns gott om
plats för stora kylflänsar och vattenblock, det enda kritiska
området kan vara mellan chipset och sockeln där det finns en
rad kondensatorer som sitter rätt nära. ASUS A7N8X har även
de fyra hålen runt sockeln vilket vi saknade på ABIT NF7-S
vilket gör att man förmodligen kan använde de allra flesta
kylanordningar på moderkortet.
Det vi inte riktigt gillar är att kortet enbart använder sig
av ett tvåfas-system för att hantera strömförsörjningen
till processorn. Detta kan ge ostabil spänning vid hög belastning
och de mosfets som sitter på moderkortet slits mer.
På nedre delen av moderkortet finns det inte
speciellt många intressanta delar men vi kan t.ex se var på
PCBn SATA-kontrollern skulle suttit (Nedanför batteriet).

 

Om vi ska
jämföra chipsetkylaren på ASUS A7N8X med den vi såg
på ABIT NF7-S är de verkligen varandras motsvarigheter. ASUS
modell är passiv och satsar istället på ren storlek och
är den klart största chipsetkylaren vi sett på ett nForce2-moderkort
hittills. Detta gör moderkortet säkert för fläkthaveri
och onödiga ljud men vid FSB-överklockning rekommenderar vi
att man även tar med en fläkt i ekvationen då det annars
snart blir väldigt varmt.
Chipsetkylaren på ASUS A7N8X är alltså klart godkänd
men kontakten med chipset däremot är verkligen under all kritik.
När vi tog av kylflänsen från chipset blev vi mer eller
mindre chockade av vad vi såg. Chipsterkylaren använder sig
av en liknande TIM-kudde (Thermal Insulating Material) som vi såg
på EPoX 8RDA+ fast modell större, problemet är bara att
det är i princip ingen kontakt överhuvudtaget med chipset. Detta
är extra skrämmande då vi av egen erfarenhet vet hur varmt
nForce2-chipset verkligen blir.
Vi ska dock tillägga att vi tog av kylaren innan vi hade testat moderkortet
och TIM-kuddar har en tendens att "sätta sig" lite bättre
när de blir varma. Vi tycker ändå att detta var under
all kritik och hoppas att även ASUS börjar med ordentlig kylpasta.

 

De tre DIMM-platserna
på ASUS A7N8X sitter klart bättre placerade än vad vi
såg på ABIT NF7-S. Det är gott om utrymme mellan AGP-porten
och de tre DIMM-platserna vilket är mycket positivt och bevisar att
det inte är omöjligt att få en bra layout även här.
Vi noterar även att ASUS lyckats mycket bra med placeringen av ATX-kontakten
som gör att ATX-kabeln inte stör luftflödet och andra delar
av moderkortet. Vi kan även lägga märke till att ASUS A7N8X
är det enda av de testade moderkorten som använder sig av en
AGP Pro-port vilket dock väldigt få användare har nytta
av.
I/O-layouten på moderkortet är lite annorlunda då det
faktiskt fattas en COM-port som istället följer med på
en extra bakpanel. Positivt är dock att kortet har fyra USB2.0-portar
integrerade direkt i I/O-panelen.

 

ASUS har
överlag lyckats mycket bra med moderkortslayouten på ASUS A7N8X
även om det inte är helt oväntat med en så stor och
OEM-inriktad tillverkare. Användarvänligheten är väldigt
viktig för ASUS vilket moderkortslayouten ger klara indikationer
på. De "layout-fällor" som vi ofta brukar se har
ASUS lyckats undvika på ett mycket bra sätt men det finns istället
andra nackdelar.
Vi är inte riktigt övertygade av ASUS A7N8X och dess tvåfas-system
som används för strömförsörjningen till CPUn.
Som ni kommer se senare i roundupen är dock ASUS inte ensamma om
att använda tvåfas-systemet men som de säger, två
fel gör inte ett rätt. ABIT NF7-S och EPoX 8RDA+ är faktiskt
de enda nForce2-moderkort vi testat som utnyttjat det stabilare trefas-systemet
och sambandet med entusiastmarknaden är klart märkbar.
Vi är även kritiska till den dåliga kontaktytan mellan
chipset-kylaren och nForce2 SPP chipet på moderkortet vilket vi
hoppas en stor och välkänd tillverkare som ASUS ser över
till nästa gång.

ASUS A7N8X
har en av de bättre moderkortslayouter vi har sett på ett nForce2-moderkort.
Även om bristen på extra features och trefas-systemet ger lite
mer spelrum går det inte att frånta ASUS det goda jobb de
gjort med kortets layout.

 

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

---

ASUS
lägger ofta mycket
tid på användarvänlighet som vi fick prov på när
vi tittade närmare på ASUS A7N8X och dess moderkortslayout.
BIOSen på ett moderkort är också väldigt viktig
då det är ifrån denna allting på moderkortet
styrs mer eller mindre. Det finns två välkända interface
för moderkorts BIOS:er på marknaden idag och det första
såg vi användas på ABIT NF7-S. Det interface som ASUS
använder sig av är i vår mening inte lika lätthanterat
som det vi såg på ABIT-kortet. Detta kan dock bero mycket
på ren vana och personliga åsikter och faktum är att
inget av de två interfacen ger någon skillnad i funktion
på moderkortet.
Det finns inte speciellt mycket att säga om BIOSen på ASUS
A7N8X eftersom alla nForce2-moderkort verkar utnyttja i princip samma
inställningar och upplägg. Förutom inställningarna
för överklockning som vi snart kommer till ser vi att ASUS
inkluderat en feature som går under namnet "Q-Fan Control".
Denna feature kan sänka hastigheten på systemets fläktar
vilket i sin tur sänker ljudnivån i din dator.

 

ASUS Phoenix BIOS

Advanced Chipset Features

Hardware Monitor

ASUS har under lång tid legat lite på gränsen till
att erbjuda fullfjädrade entusiast-moderkort. Under en längre
tid har de ofta varit en av de tillverkare som erbjudit riktiga lyxmodeller
av deras produkter med mängder av tillbehör och features.
Ur överklockning- och optimerings-synpunkt har de också legat
bra till de senaste åren men det har inte känts som de någonsin
tagit steget fullt ut, så är även fallet med ASUS A7N8X.
Precis som på det tidigare testade EPoX 8RDA+ erbjuder ASUS exemplariska
FSB-inställningar där vi med 1 MHz intervaller kan öka
ända upp till 250MHz. Så var inte fallet när kortet
lanserades men ASUS har alltså förbättrat detta i nya
BIOS-versioner. Som vi tidigare sagt behövs det fysiska modifikationer
på kortet för att någonsin komma i närheten av
dessa klockfrekvenser men det är mycket positivt att de teoretiska
möjligheterna finns där.
Resterande inställningar är dock mer av standardmått
där vi ser minnesspänning upp till 2.8v och CPU-spänningen
stannar vid 1.85v. Även om CPU-spänningen är en bra bit
lägre än vad vi sett på tidigare nForce2-moderkort,
Chaintech 7NJS Zenith och EPoX 8RDA+, så är det inget moderkort
i denna roundup som erbjuder högre inställningar.
Vi ska även tillägga att det finns en "moddad" BIOS-version
till ASUS A7N8X som även erbjuder användaren att ändra
spänningen till chipset. Resultaten med denna bios är mycket
skiftande och när vi testade denna BIOS gick det mycket riktigt
att öka chipset-spänningen till 1.7v men det gjorde ingen
skillnad alls i våra överklockningstester så det verkade
inte fungera överhuvudtaget för oss. Enligt rapporter på
nätet ska det fungera för vissa men inte för andra vilket
låter lite konstigt men det kan i alla fall vara värt ett
försök för den intresserade.

 

BIOS-inställningar (version: 1002A)
FSB-frekvens:	100-250MHz (1MHz intervaller)
Multiplier inställningar:	5x till 13x
AGP-frekvens:	66MHz – 99MHz (1 MHZ intervaller)
CPU-spänning:	1.10v – 1.85v (0.025V intervaller)
DIMM-spänning:	2.6v – 2.8v (0.1V intervaller)
Chipset-spänning:	–
AGP-spänning:	1.5v – 1.7v (0.1V intervaller)

ASUS bjuder
som synes inte på några revolutionerande BIOS-inställningar
men ligger dock i bra paritet med övriga nForce2-moderkort i denna
roundup. Kortet erbjuder bäst FSB-inställningar i testet och
ligger även bra till på CPU och DIMM-spänningen om vi
jämför med konkurrenterna. ASUS Q-Fan Control kan även
vara ett trevligt plus för vissa användare men i övrigt
är det en relativt "normal" BIOS som ASUS A7N8X har att
erbjuda.

 

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

 

Överklockning

ASUS
A7N8X har fina förutsättningar för att lyckas bra i överklockningstesterna
och speciellt FSB-överklockningen med fina inställningsmöjligheter
och A3-steppad nordbrygga. Vi har redan gått igenom testsystemet
under våra överklockningstester under ABIT NF7-S v1.0 så
vi kastar oss direkt på CPU-överklockningen.
Vi hade förväntat oss snarlika resultat mot de vi såg
på ABIT NF7-S v1.0 och det är ingen underdrift om vi säger
att resultaten var väldigt lika, då de faktiskt var sånär
identiska enligt WCPUID.

Det
var verkligen ingen överraskning att ASUS A7N8X inte var i närheten
av suveränen ABIT NF7-S v1.2 som med sina 2.3v har ett mycket stort
försprång till konkurrenterna i denna roundup. Men detta bevisar
också att så länge CPU-spänningen är på
samma nivå (även stabil) och de övriga delarna av systemet
är likvärdiga gör själva moderkortet inte så
stor skillnad vid ren CPU-överklockning.

När det gäller FSB-överklockning spelar dock moderkortet
större roll och då även dess chipsetkylare vilket vi märkte
tydligt under våra tester med ASUS A7N8X. Trots sin storlek blev
den passiva chipsetkylaren på ASUS A7N8X mycket varm och systemet
blev instabilt vid 198MHz FSB vid våra första tester. Vi bestämde
oss dock för att dra in en simpel 80mm fläkt i ekvationen för
att se vilka resultat vi kunde uppnå med en aktiv kylning på
chipset.

Med
den extra fläkten över chipsetkylaren lyckades vi pressa system
upp till 203 MHz FSB vid full stabilitet. Det visar lite på A3-steppingens
högre kvalité då detta uppnåddes utan någon
höjning av moderkortets chipsetspänning.

ASUS
A7N8X är ett bra överklockningsmoderkort men det saknar de extra
inställningarna för att nå ända fram till toppen
under överklockning. Precis som på ABIT-kortet saknar vi högre
CPU-spänning men även möjlighet att ändra chipsetspänningen
hade varit mycket trevligt att se på detta moderkort. Slutligen
kunde vi även konstatera att en passiv
kylare helt enkelt inte räcker ända fram vid seriös FSB-överklockning
då värmen gör systemet ostabilt vid höga klockfrekvenser.

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

MSI K7N2G-L: Specifikationer
Moderkortschipset:	NVIDIA IGP + NVIDIA MCP
Processorstöd:	Duron/Athlon XP Socket-462, 200/266/333MHz FSB
Minnesstöd	3GB, 200/266/333/DDR400MHz DDR
Integrerad grafikkrets:	GeForce4 MX (nForce2 IGP)
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	–
Nätverkskrets:	Realtek RTL8201BL 10/100Mbit (nForce2 LAN)
Ljudkrets:	Realtek ALC650 kontroller
FireWire (IEEE-1394):	Realtek RTL8801B PHY (MCP MAC)
USB 2.0:	4 portar sammanlagt (NVIDIA MCP)
Pris:	~ 1330kr

MSI K7N2G-L
är en av MSIs budgetvarianter med nForce2-chipset men det är
en sak som skiljer kortet klart från de övriga i testet.
Bokstaven ‘G’ i produktnamnet för moderkortet står för
Integrerad Grafik (Integrated graphics) och betyder att MSI K7N2G-L
använder sig av nForce2 IGP nordbryggan. Detta och övriga
features ska vi snart titta närmare på men först gäller
det pris och tillgänglighet.

Pris
och Tillgänglighet

MSI K7N2G-L
var med mycket liten marginal det dyraste moderkortet i denna roundup
men det är fortfarande ett klart godkänt pris. Vi hittade
kortet för under runt 1350kr på ett par ställen vilket
är lite högre än priserna på ABIT NF7-S och ASUS
A7N8X. Tillgängligheten på MSI K7N2G-L är inte den
bästa men kortet finns att hitta på ett flertal ställen,
vi lyckades hitta nio återförsäljare som hade MSI
K7N2G-L i sitt sortiment. MSI K7N2G-L hade sämst tillgänglighet
av de fem testade korten (ABIT NF7-S v1.2 är ett speciellt fall)
och det marginellt högre priset gör att kortet tappar lite
i detta delbetyg.

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

Tillbehör
och features

MSI K7N2G-L
är alltså inte toppmodellen av MSIs nForce2-moderkort utan
har en mer basiska features och tillbehör att bjuda på.
Den mest anmärkningsvärda featuren på moderkortet
är såklart den integrerade grafikkretsen. MSI erbjuder
totalt 4 moderkort baserade på nForce2-chipset och vilka dessa
är kan ni se här nedan.

MSI K7N2G-L
är alltså budgetmodellen av de två kort som baseras
kring nForce2 IGP kretsen.
Den integrerade grafikkretsen ska vi inte gå in på speciellt
mycket då den baseras på GeForce4 MX-kretsen som ni kan
läsa mer om här. Grafikkretsens största skillnad mot
den externa varianten är att den i nForce2-chipset får
dela minnesbandbredd med övriga systemet. Hur detta påverkar
prestandan kommer vi titta närmare på senare då vi
går igenom prestandatesterna.
Här
nedan kan ni se två skärmdumpar där vi använt
den integrerade grafikkretsen på moderkortet, de 64MB inbyggt
minne som registreras av Windows är alltså 64MB som tagits
från vårt systemminne på 512MB (Systemminnet sänks
alltså till 448MB vid denna inställning).

Förutom
de sedvanliga tillbehören får man även två "bakpaneler"
till moderkortet. Den ena är ett tillbehör för den
integrerade grafikkretsen och huserar två TV-utgångar
(RCA Composite och S-video). Den andra bakpanelen har utrustats med
ytterligare två USB2.0-portar men även felsökningsLEDs
för att underlätta just felsökning av datorn. Enligt
det lilla klistermärket som sitter ovanpå den ena USB-porten
får man inte använda USB-porten när man använder
Bluetooth-stödet som också finns på moderkortet.
Någon Bluetooth-modul får man inte med i paketet dock
finns det som tillval.

Utöver
den integrerade grafikkretsen erbjuder alltså inte MSI K7N2G-L
så mycket extra features men precis som ASUS skickar MSI med
en hel del mjukvara till sina produkter, vissa mer användbara
än andra. Här nedan kan ni se utbudet av mjukvara på
den medföljande CD-skivan, sista bilden är en skärmdump
på MSIs övervakningsprogram PC Alert 4.

Hårdvarumässigt
har MSI K7N2G-L inte så mycket att erbjuda och precis som konkurrenten
ASUS A7N8X är kortet utrustat med den featuresnåla MCP-nordbryggan.
Förutom integrerat ljud med den externa Realtek ALC650-kretsen
och 10/100Mbit Ethernet är det inga speciella hårdvarufeatures
vi kan vänta oss.

Även
om MSI K7N2G-L alltså inte erbjuder så mycket hårdvarufeatures
ger den integrerade grafikkretsen lite mervärde. Hur väl
denna fungerar och presterar kommer ni få se mer om senare men
att klara sig utan ett externt grafikkort kan man tjäna många
slantar på.

Med ett relativt basiskt utbud av features och tillbehör hör
MSI K7N2G-L inte till toppskiktet i denna kategori. Den integrerade
grafikkretsen och det relativt stora utbudet av nyttoprogram höjer
dock betyget en aning. För den som lägger stor vikt vid
features har MSI istället sin K7N2G-LISR modell som erbjuder
det mesta.

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

Det första
vi märkte var att MSI precis som ABIT valt att inte placera ut
de fyra hålen runt processorsockeln. I detta fallet har vi dock
större förståelse för detta då MSI inte
riktar sig direkt mot entusiast-marknaden. Men det är fortfarande
brist i moderkortslayouten som gör vissa CPU-kylare oanvändbara.
Vad som är positivt med MSI K7N2G-L och dess layout är bland
annat kyflänsarna på de fyra mosfets som sitter nedanför
processorsockeln. Även här är det alltså bara
ett tvåfas-system som används och vi kan misstänka
att mosfetsen får jobba lite extra när den integrerade
grafikkretsen används. Strömkontakterna på moderkortet
sitter inte särskilt väl placerade men det är bättre
när de sitter i ovankant på moderkortet då ATX-kabeln
inte är lika störande för övriga komponenter.
Vad den lilla svarta rektangulära boxen ovanför kylflänsarna
är för något vet vi faktiskt inte, men förmodligen
har även denna något med den integrerade grafikkretsen
att göra.
Om man tittat på den nedre delen av moderkortet ser man att
PCBn har flera outnyttjade kretsplatser vilket visar att den featurespäckade
modellen MSI K7N2G-LISR använder samma PCB.

Vi blev
lite överraskade att moderkortet inte använde sig av en
aktiv chipsetkylare då den integrerade grafikkretsen kan ge
en märkbart högre värmeutveckling i chipset. Och då
vi redan konstaterat att nForce2 SPP chipet alstrar väldigt mycket
värme kan vi redan nu säga att det blir tufft för en
passiv kylare på IGP-chipet.
Den passiva kylaren har dock alla möjligheter att ge effektiv
kylning åt chipet då MSI har varit exemplariska med deras
applicering av kylpasta.
Vi är inte riktigt säkra på hur steppingen ser ut
på nForce2 IGP chipet men det verkar gå efter samma system
som SPP-chipet och som vi ser på sista bilden är det en
A3-steppad nordbrygga på vårt testexemplar.

Vi ser
inga nyheter kring dimm-platserna men vi kan även här se
att MSI lyckats mycket bra med placeringen av minnesplatserna. Problemen
med dåligt utrymme mellan dimm-platserna och AGP-porten ser
man allt oftare men ASUS och även MSI har som synes löst
problemen. Mycket bra avstånd från dimm-platserna till
AGP-porten alltså vilket är mycket skönt för
den som vill byta minnesmoduler med AGP-kortet installerat.
I/O-panelen på moderkortet är onekligen lite annorlunda
mot vad vi brukar se. Vid första anblick är det bara de
två extra USB-portarna som man lägger märke till,
men om man tittar på den högra COM-porten ser man att det
faktiskt inte är en com-port. Det är VGA-utgången
för den integrerade grafikkretsen som tagit COM-portens plats.

MSI K7N2G-L
har en klart godkänd moderkortslayout som inte utmärker
sig på något sätt, varken negativt eller direkt positivt.
Ett par småmissar som strömkontakternas placering och frånvaron
av de fyra hålen gör att layouten inte riktigt räcker
till toppen. Vi är inte heller helt övertygade om att den
relativt lilla chipsetkylaren klarar av nForce2 IGP chipets värmeutveckling
under längre tid. En aktiv kylare hade nog varit att föredra
måste vi erkänna.
De positiva bitarna är kylflänsarna på mosfetsen och
speciellt att MSI lyckats placera AGP-porten på gott avstånd
från de tre dimm-platserna.

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

Advanced Chipset Features

Frequency /Voltage control

Onboard Device

Även
om det fortfarande finns moderkortstillverkare som i princip helt
bortser från sina produkters överklockningsmöjligheter
är det stor skillnad mot för något år sedan.
MSI är inte en tillverkare som är känd för produkter
med höga överklockningspotential och det är heller
inget man satsat på denna gång.
Även om MSI K7N2G-L alltså inte är överklockarens
dröm så finns det en hel del optimeringsmöjligheter
och då även när det gäller överklockning.
Processorbussen går att öka mellan 100-200MHz i 1MHz
intervaller vilket är helt okej och även om vi gärna
sett lite högre inställningar räcker det gott till
de flesta, speciellt på detta moderkort som förmodligen
inte kommer användas så mycket för överklockning.
Multiplier inställningarna är tyvärr relativt sparsamma
vilket gör optimeringsmöjligheterna lite svårare.
CPU-spänningen går att öka till 1.8v maximal vilket
är det lägsta bland de testade moderkorten i denna roundup,
dock skiljer det enbart 0.05v mot de övriga i testet (förutom
ABIT NF7-S v1.2) vilket inte borde göra så stor skillnad.
Även dimm och AGP-spänningen går att ändra
men även dessa har lite låg högsta inställning.

MSI har inte direkt några större brister om vi ser till
BIOS-upplägget men vi hade gärna sett lite generösare
inställningar för överklockning. Detta kan vi iförsej
ta relativt lätt på eftersom vi förmodar att de
flesta som väljer MSI K7N2G-L inte använder moderkortet
för seriös överklockning.
Inga större brister alltså men inte i riktigt samma klass
som de övriga korten i testet.

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

Överklockning

Vi
hade i ärlighetens namn inga större förhoppningar
på MSI K7N2G-L inför våra överklockningstester
men vi kan med glädje meddela att vi faktiskt blev positivt
överraskade.
Först och främst ska det sägas att alla våra
överklockningstester gjordes med ett externt AGP-grafikkort
(Albatron GeForce4 Ti4200 128MB) och således var den integrerade
grafikkretsen inte aktiverad. Vi hade dock förberett oss på
att den mer komplexa IGP-nordbryggan kunde hindra moderkortet från
att nå riktigt höga busshastigheter även då
grafikkretsen inte användes.

Våra överklockningstester inleddes med ren CPU-överklockning
precis som tidigare. Även om skillnaderna var mycket små
skiljde det lite i den rena CPU-överklockning då MSI-kortet
bara erbjuder en spänning upp till 1.8v. Vi använde alltså
fortfarande 11.5x multiplier vid CPU-överklockningen och på
MSI K7NG2G-L fick vi sänka FSBn med 1 MHz för att uppnå
full stabilitet.

Det
skiljer alltså väldigt lite mellan överklockningen
på MSI-kortet och dem vi såg på ASUS A7N8X och
ABIT NF7-S v1.0, då MSI bara ligger 14MHz bakom dessa två.
Åt ABIT NF7-S v1.2 finns såklart inget att göra
men vi kan redan nu säga att inget annat moderkort i roundupen
är i närheten av den CPU-överklockning vi såg
på ABIT NF7-S v1.2.

FSB-överklockningen var vi alltså lite osäkra över
och att kortet inte skulle bli bäst i testat på detta
kunde vi redan konstatera i BIOSen då moderkortet inte tillåter
FSB-frekvenser över 200MHz.
Det var dock mycket positiva resultat vi fick fram då det
faktiskt var just BIOSen som satte stopp för våra överklockningstester.
Det var faktiskt så att MSI K7N2G-L trots sin passiva kylning
inte behövde någon hjälp att hålla systemet
stabilt vid maximal FSB, vilket ASUS-kortet behövde.

Utan
några problem lyckades vi alltså maxa moderkortets FSB-inställningar
i BIOS vilket var klart imponerande. Det hade varit mycket intressant
att se hur högt moderkortet kommit om bara BIOSen tillåtit
högre klockfrekvenser.

MSI K7N2G-L var en överraskning under överklockningstesterna
där kortet klarade sig anmärkningsvärt bra trots
de lite sämre förutsättningarna. Den lägre CPU-spänningen
gjorde att kortet inte riktigt nådde upp till konkurrenternas
CPU-överklockning. Även om bara ett av de testade moderkorten
tillät riktigt hög CPU-spänning.
Vi kanske inte rekommenderar MSI K7N2G-L till överklockaren
men kortet har onekligen bevisat att det döljer sig mer under
ytan än vad man kan tro.

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

Soltek SL-75FRN-L: Specifikationer
Moderkortschipset:	NVIDIA SPP + NVIDIA MCP
Processorstöd:	Duron/Athlon XP Socket-462, 200/266/333MHz FSB
Minnesstöd	3GB, 200/266/333/DDR400MHz DDR
Integrerad grafikkrets:	–
AGP:	1x AGP 8X
PCI:	5 x 32-bit bus master PCI
IDE-kontroller:	4 enheter, ATA 100/66/33
RAID-kontroller:	–
SATA-kontroller:	–
Nätverkskrets:	Realtek RTL8201BL 10/100Mbit (nForce2 LAN)
Ljudkrets:	Realtek ALC650 kontroller
FireWire (IEEE-1394):	Realtek RTL8801B PHY (MCP MAC)
USB 2.0:	2 portar sammanlagt (NVIDIA MCP)
Pris:	~ 900kr

Specifikationerna
på Soltek SL-75FRN-L är väldigt snarlika de vi tidigare
sett på korten från ASUS och MSI. Precis som de sistnämnda
är Soltek SL-75FRN-L sparsamt utrustat men det är också
något som gett stor utdelning i vårt första delbetyg.

Pris
och tillgänglighet

Pris/Tillgänglighet
Vi jämför priset mot likvärdiga produkter och även tillgängligheten bland svenska återförsäljare.

Tillbehör
och features

Om
en produkt har ett väldigt bra pris jämfört med likvärdiga
konkurrenter kan man kanska lätt förstå att prissänkningarna
måste komma någonstans ifrån. Även om det
kan bero på relativt obetydande saker som tillverkarens namn
så är det svårt att få ner priserna ordentligt
utan att ta bort något som helt enkelt kostar pengar. Med
detta i åtanke är det ingen överraskning att Soltek
SL-75FRN-L är det moderkort i roundupen som erbjuder minst
features och tillbehör.
Om vi ser till medföljande hårdvara så är
det verkligen inget utöver det absolut nödvändigaste
som följer med kortet. Vad som räddar ansiktet lite på
Soltek i denna avdelning är dock mjukvarupaketet som är
relativt väl tilltaget. Det är inte de intressantaste
titlarna som följer med kortet men ger ändå ett
litet mervärde.

De
integrerade features som finns på moderkortet är få
till antalet men det basiska, ljudkrets och Ethernet-kontroller,
finns i alla fall med. Vilket gör kortet likvärdigt med
ASUS A7N8X i utförande. Det är som sagt ett väldigt
magert utbud av features på detta moderkort vilket dock inte
var någon större överraskning. En klar miss i vår
mening är dock bristen på extra USB-portar, ASUS integrerade
t.ex. två extra USB-portar direkt i I/O-layouten. Man kan
istället skicka med extra portar på en bakpanel som t.ex
ABIT valde men inte ens detta har alltså Soltek gjort. En
klar miss i våra ögon, som vi även såg på
deras KT400-moderkort, då två USB-portar inte räcker
långt i dagsläget.

Det
finns många features och tillbehör vi saknar på
Soltek SL-75FRN-L men då det är en budgetmodell är
det som vi nämnt flera gånger tidigare ingen överraskning.
Istället för att gå in på vad kortet saknar
som vi tidigare nämnt under t.ex. ASUS A7N8X ska vi se vad
Soltek lyckats få med på kortet.

Tack vare nForce2-chipsets uppbyggnad är det mycket lätt
för moderkortstillverkarna att ge stöd för t.ex integrerat
ljud och LAN vilket även Soltek utnyttjat. Mycket mer än
så är det inte kortet erbjuder om vi ser till hårdvara.
Mjukvaran på kortet är en klar förbättring
med flera medföljande fullversionstitlar. Dessa är dock
inte de mest intressanta titlarna på marknaden och ett mer
aktivt urval hade varit att föredra. Soltek SL-75FRN-L har
som synes många likheter med ASUS A7N8X när det gäller
features men missen med enbart två USB-portar på moderkortet
känner vi är en så pass stor brist att kortet får
marginellt lägre betyg än ASUS-kortet. För den som
vet att USB-portarna räcker till är det ju inget problem
men med dagens utbud av USB-produkter är det lite riskabelt
av Soltek att enbart erbjuda två portar som standard.

Tillbehör/Features
Vi tittar på mängden och användbarheten för medföljande tillbehör och integrerade features.

Även
om moderkortet ger ett, i våra ögon, gott förstaintryck
kan vi tyvärr inte säga att så är fallet om
man granskar layouten lite mer ingående.
Precis som korten från ABIT och MSI har Soltek valt att bortse
från den utökade kompabilitet de fyra hålen runt
sockeln ger för kylanordningar. Förutom bristen på
de fyra hålen är det dock gott om utrymme runt sockeln
vilket är positivt, det enda som kan vara ivägen är
den spole som sitter lite olägligt placerad ovan för sockeln.
Kortet använder sig av ett tvåfas-system för strömförsörjningen
vilket alltså gör ABIT till enda tillverkare som implementerat
ett trefas-system på moderkortet. Tyvärr har Soltek lyckats
väldigt dåligt med placeringen av strömkontakterna
då strömkablarna i de flesta fall måste leta sig
rakt över CPU-kylaren och försämrar speciellt luftflödet.
På nedre delen av moderkortet ser vi att även Soltek
erbjuder en "värre" modell av sitt nForce2-moderkort
då det finns plats för både en extra IDE-kontakt
och två SATA-kontakter (Soltek SL-75FRN-R och Soltek SL-75FRN-RL).

Soltek
har lyckats bra med chipsetkylaren på Soltek SL-75FRN-L då
den både har en relativt stor fysisk massa (jämfört
med kylaren på ABIT NF7-S) men också är aktiv (till
skillnad från MSI och ASUS kort). Ljudnivån är
klart acceptabel på kylaren och eftersom själva kylflänsen
inte bara är en bottenplatta borde systemet fungera bra även
vid ett fläkthaveri.
Soltek har även till vår stora glädje valt att använda
vanlig kylpasta som värmeledande material under kylflänsen
och kontaktytan är godkänd även om det inte är
samma klass som på MSI-kortet.
Soltek SL-75FRN-L är det tredje kortet i roundupen som är
utrustad med en A3-steppad nordbrygga (nForce2 SPP) vilket enligt
både våra tester och övriga rapporter ger generellt
högre överklockningspotential än de A2-steppade nordbryggorna.

Tyvärr
har Soltek precis som flera andra tillverkare begått misstaget
att placera minnesplatserna mycket nära AGP-porten. Detta illustreras
väl av bilden nedan och gör alltså byte av minnesmoduler
minst sagt svårt när ett långt AGP-kort är
installerat. Det tycks finnas relativt gott om plats ovanför
minnesplatserna så det känns som Soltek faktiskt hade
kunnat undvika denna miss. Speciellt då kortet bara har 5
PCI-platser till skillnad mot vissa andra moderkort som har upp
till 6 PCI-platser och ändå klarar sig utan detta problem.
I/O-panelen bjuder inte på några överraskningar
men vi hade som tidigare nämnt gärna sett en liknande
uppsättning som på ASUS-kortet med fyra USB-portar.

Precis
som ABIT har Soltek tyvärr gått på ett par minor
i arbetet med moderkortets design och layout. ABIT och Soltek är
de två som lyckats sämst med moderkortslayouten på
sina kort och vi ser ofta samma misstag på korten. Att Soltek
SL-75FRN-L saknar de fyra hålen runt sockeln är ett av
dessa, men även minnesplatsernas och strömkontakternas
placering är dåligt genomtänkta.
Vi tycker helt enkelt att det borde finnas utrymme för en bra
moderkortslayout på ett så här featuresnålt
moderkort.
Positivt är dock den aktiva chipsetkylaren som i vår
mening inte har några direkta nackdelar. Även området
runt processorsockeln är relativt öppet och tillåter
stora kylflänsar.
Vi hade självklart hoppats på en bättre layout av
Soltek SL-75FRN-L men tyvärr visade det sig att Soltek precis
som ABIT misslyckats lite med just detta.

Moderkortslayout/design
Vi tar hänsyn till kortets fysiska men även estetiska design. Användarvänlighet är en viktig faktor.

Advanced Chipset Features

CPU-Ratio /Voltage control

SmartDoc Anti-Burn Shield

Precis
som ABIT lyckades Soltek få ut en ny BIOS-version innan vi
publicerade recensionen. Bland de få förändringar
som hade gjorts var det även här en ökning av antalet
FSB-inställningar i BIOS. När kortet anlände till
oss erbjöd den senaste BIOSen FSB-inställningar upp till
200MHz i 1 MHz intervaller. Den nya BIOSen kommer inte med några
stora förändringar men som ni kan se nedan finns det nu
även ett par lägen ovanför 200MHz FSB vilket alltid
är positivt. Vi hade såklart gärna sett högre
inställningar och även i 1 MHz intervaller men man kan
inte få allt. 😉
I övrigt är BIOS-inställningarna mycket lika dem
vi såg på ASUS A7N8X och det är bara AGP-volten
som faktiskt går att dra marginellt högre på Soltek-kortet.

Soltek SL-75FRN-L har överlag ett bra upplägg i BIOSen
med fina överklockningsmöjligheter. Som vi tidigare sett
i roundupen är det dock en bit kvar till de riktiga pojkarna
när det gäller överklockning.
En trevlig finess är ABS II som bokstavligt talat kan vara
en "life saver" om något skulle gå snett.
Det är faktiskt långt ifrån alla tillverkare som
erbjuder överhettningsskydd på sina AMD-moderkort så
vi ger ett plus i kanten till Soltek som tänker på sina
kunders komponenter.

Bios/Inställningar
Vi tittar på utformningen av BIOS och dess inställningsmöjligheter. Både för vanlig användning och överklockning.

Överklockning

Soltek
har under en lång tid tillverkat moderkort som varit ämnade
för budget och entusiastmarknaden. För att lyckas inom
speciellt entusiastmarknaden krävs det ofta goda överklockningsmöjligheter
och det är något Soltek ofta lyckats bra med att förmedla.
Soltek SL-75FRV som var med i vår KT400-roundup var ett av
de bäst lämpade korten för överklockning så
vi var mycket nyfikna på SL-75FRN-L och dess överklockningspotential.
Precis som på ABIT NF7-S v1.0 och ASUS A7N8X är taket
för CPU-spänning satt vid 1.85v vilket borde ge snarlika
överklockningsresultat för Soltek-kortet.
NForce2-chipsets klockgeneratorer visar återigen mycket exakta
värden då vi uppnådde exakt samma klockfrekvens
här som på ABIT NF7-S v1.0 och ASUS A7N8X.

Soltek
SL-75FRN-L har inte lika generösa FSB-inställningar som
ASUS A7N8X vilket visade sig vara lite synd då vårt
testexemplar förmodligen fastnade mellan två FSB-inställningar.
Soltek-kortet hade inga som helst problem att hålla sig stabilt
i 204 MHz FSB men när vi ökade till 207 MHz som var nästa
steg lyckades vi inte få systemet helt stabilt. 205 eller
206 MHz FSB hade nog inte varit några problem om dessa inställningar
funnits tillgängliga men 204 MHz FSB är mycket imponerande
utan någon ökning i chipsetspänning.

Soltek
har återigen visat framfötterna inom överklockning
och de enda kort som lyckas slå SL-75FRN-L på fingrarna
i denna kategori är de två modellerna från ABIT.
Om Soltek erbjudit lite högre CPU-spänning och kanske
även ändring av chipsetspänningen hade detta kunnat
bära hela vägen. Tyvärr gör det inte riktigt
det nu men Soltek SL-75FRN-L ligger i samma klass som ASUS A7N8X
vilket inte är en dålig prestation.

Överklockning
Här utvärderas moderkortets teoretiska överklockningspotential genom praktiska tester.

Som
vanligt är alla prestandatester utförda med likvärdiga
minnesinställningar på de olika moderkorten. De moderkort
som erbjuder prestandahöjande inställningar som inte innebär
överklockning har även dessa aktiverade i BIOS. De minnestimings
som användes var 5-2-2-2 på alla kort för att få
en rättvis jämförelse.
I testerna har vi även inkluderat två resultat från
MSI K7N2G-L med den integrerade grafikkretsen aktiverad. Först
med DualDDR266 som vi använder oss av i de övriga nForce2-testerna
men också med DualDDR400 som ger mer minnesbandbredd till
den integrerade grafikkretsen vilket verkligen kan vara behövligt.

Innan vi går vidare med prestandatesterna har ska vi se om
något av moderkorten använder sig av en högre effektiv
klockfrekvens för att få ett försprång i prestanda.

Det
enda kortet som skiljer sig något från de övriga
är det KT400-baserade kortet från Soyo. Mellan de olika
nForce2-korten skiljer det bara 2 hundradelar vilket bevisar att
nForce2-chipset har väldigt exakta klockgeneratorer som ingen
av tillverkarna har manipulerat.

Vi
börjar med buffered memory benchmark som är standardtestet
i Sandra 2003.

Inte
helt oväntat är det mycket jämnt i detta test och
Soyo imponerar återigen genom att hålla bra stånd
mot de nForce2-baserade korten. MSI K7N2G-L tappar en del när
vi använder den integrerade grafikkretsen vilket inte är
så konstigt då detta slukar en del bandbredd.
Vi går vidare med det mer realistiska minnestester unbuffered
memory benchmark.

När
vi tittar på dessa resultat ser vi att skillnaderna är
markanta när det gäller KT400 vs. nForce2. Soyos KT400-moderkort
får se sig klart besegrat av alla nForce2-moderkort, även
MSI med integrerad grafikkrets och DualDDR266. Det är faktiskt
MSI K7N2G-L som tar täten i detta test, dock är det med
den integrerade grafikkretsen aktiverad vid DualDDR400. Huruvida
detta kommer stå sig i de övriga testerna får vi
snart se. I övrigt är minnesprestandan mellan de olika
nForce2-korten mycket jämn.

Filkomprimering
är mycket beroende av minnesbandbredd och är ett mycket
bra test för moderkort. Återigen ser vi att korten följs
anmärkningsvärt väl då det bara är MSI-kortet
som faller efter lite. Vi ser även att den integrerade grafikkretsen
stjäl lite av bandbredden för vanlig användning då
båda systemen med IGP-aktiverat ligger en bit efter de övriga.

MP3
encodning (Fraunhofer II codec)

MP3-encodning
är mer eller mindre enbart beroende på processorhastighet
varav prestandan mer eller mindre är identisk på de olika
systemen.

Som
första 3D-test går vi ut med det klassiska Quake3 som
numera inte är speciellt grafiskt krävande utan flaskhalsen
blir processorhastighet och minnesbandbredd. Återigen är
det i princip omöjligt att skilja de olika korten åt
och det är bara IGP-systemen som halkar efter drastiskt. Vi
kan även se att DualDDR400 ger klart bättre prestanda
med den integrerade grafikkretsen aktiverad, den extra minnesbandbredden
behövs verkligen för grafikkretsen.

Mer
av samma vara ser vi i Unreal Tournament 2003 där prestandan
mer eller mindre är identisk förutom de där den integrerade
grafikkretsen används.

Testdemo

Finns
inte mycket mer att säga här då det enbart är
minimala skillnader i prestanda och korten bara skiftar lite platser
med resultat som är inom felmarginalen.

Soyo
KT400 Dragon är fortfarande prestandaledaren i 3Dmark men skillnaderna
är minst sagt små och kan t.o.m. bero på KT400-kortets
minimala övertag i klockfrekvens (4 MHz).
Den integrerade grafikkretsen på MSI-kortet ges återigen
ett kraftigt prestandalyft med DualDDR400 och det är helt klart
en fördel med hög minneshastighet om man ska använda
den integrerade grafikkretsen.

Dessa
tester körs i fönster och påverkas därför
av systemets skrivbordsupplösning. Under våra tester
använda vi oss av en upplösning på 1280x1024x32bit
och en uppdateringsfrekvens på 85Hz.

Som
vanligt avslutar vi våra prestandatester med SPECViewperf
och som vanligt får vi säga är nForce2-chipset
den klara dominanten. Detta är en applikation som nForce2-chipset
klart har övertag i även om prestandan överlag
är bättre än vad KT400-chipset kan erbjuda.
Precis som under de tidigare prestandatesterna finns det inget
kort som sticker ut riktigt från mängden och prestandaskillnaderna
är minimala mellan de nForce2-moderkort vi testat. En klar
skillnad mot när vi gjorde vår KT400-roundup och
hade flera kort med prestandaproblem.
Den integrerade grafikkretsen hänger som väntat inte
alls med i dessa tester och det sista delmomentet gick faktiskt
inte att få fram något resultat i.

Vi
kan enligt våra testar dra två slutsatser om prestandan
på nForce2-chipset från nVIDIA. Chipset erbjuder
den bästa prestandan som går att få tag i för
AMD-system i dagsläget och att prestandaskillnaden mellan
de olika tillverkarna är mer eller mindre obefintlig.
Prestandan är alltså inget du egentligen behöver
tänka på om du bestämmer dig för att köpa
ett nForce2-baserat moderkort. Vilket du än väljer
kommer prestandan vara mycket bra och de marginella skillnader
vi sett i testerna är minst sagt omöjliga att uppmärksamma
vid vanlig användning.
Om vi ska gå in på MSI-kortet och dess integrerade
grafikkrets kan vi säga att prestandan klart förbättras
när vi ökar minnesbandbredden på moderkortet
vilket dock inte var så oväntat. Prestandan och bildkvalitén
är klart godkänd för vanlig användning och
passar ypperligt vid kontorsanvändning eller liknande.
Visst fungerar den integrerade grafikkretsen vid spel och liknande
men prestandan är ofta under alla kritik så ‘gamers’
ska nog satsa på ett externt AGP-grafikkort. Prestandatesterna
för den integrerade grafikkretsen tas inte med i betyget
för MSI-kortet då detta är en feature som inget
av de andra korten erbjuder.

Kort och gott erbjuder alla nForce2-moderkort ypperlig prestanda
och man blir inte besviken vilket kort man än väljer.

Prestandan
är mycket imponerande under våra överklockningstester
och trots att vårt grafikkort i testsystemet är en
klar flaskhals i 3Dmark ser vi även där en fin ökning.
ABIT NF7-S v1.2 ligger som väntat i topp med sin höga
processoröverklockning och även fina busshastighet.
Tyvärr kunde vi inte testa med högre busshastighet
då systemets processor inte klarade högre klockfrekvens.
Vi har inte så mycket mer att tillägga utan låter
resultaten tala för sig själva och nu är det
dags att försöka summera allting.

Som
vi tidigare nämnt i recensionen kan vi efter att ha testat
sammanlagt sju olika nForce2-moderkort med stor säkerhet säga
att nForce2-chipsets prestanda är mycket bra oavsett vilken
tillverkare som ligger bakom moderkortet i fråga. Detta är
självklart mycket positivt för konsumenten som inte behöver
oroa sig för prestandan när man väljer mellan de
olika modellerna.
Som våra delbetyg avslöjar är det stora skillnader
mellan de olika delarna på moderkorten vi testat även
om slutbetyget inte alltid skiljer sig så mycket. Det kan
ofta vara värt att närmare undersöka kortens olika
delar och se vilket som passar just dig bäst.
Bland de fem testade korten i denna roundup finns det dock inget
riktigt featurespäckat moderkort som t.ex. det tidigare recenserade
kortet, Chaintech 7NJS Zenith.
Istället har de flesta korten vi testat denna gång ett
bra pris som självklart är en viktig del för de flesta.

Vad vi även uppmärksammat under roundupens gång
är att det faktiskt inte finns någon riktig fullpoängare
då alla kort har en eller flera märkbara nackdelar. I
slutändan visade det sig att ABIT tog hem förstaplatsen
med sina två NF7-S-modeller som faktiskt skiljer sig mer än
väntat åt, endast två av de sex delbetygen var
samma på de båda korten. Även på dessa kort
finns det dock negativa delar och andra bitar som kan finslipas
ytterligare.
ASUS A7N8X är den billigare varianten av ASUS nForce2-baserade
moderkort och håller tyvärr inte ända in i mål.
Trots mycket få tillbehör och features ligger kortets
pris i samma klass som för ABIT NF7-S vilket för oss är
obegripligt och gör att ett annars mycket bra budgetval tappar
mycket mark.
MSI K7N2G-L är det enda kortet som använder sig av nVIDIAs
nForce2 IGP med integrerad grafikkrets. IGP-kretsen har sina användningsområde
men till störst del inom OEM-marknaden som kontorsarbete och
liknande. Utöver den integrerade grafikkretsen erbjuder kortet
relativt få features men är också ett av MSIs budgetkort.
Tyvärr får kortet ett relativt högt pris med anledning
av IGP-nordbryggan vilket motsäger detta faktum.
Till en början av roundupen var vi mycket förtjusta i
Soltek SL-75FRN-L som verkade vara ett optimalt val för bästa
budgetval. Tyvärr känns det även här som att
kortet snavade på upploppet. Det går inte komma ifrån
att Soltek SL-75FRN-L är ett av de absolut mest prisvärda
moderkorten baserade på nForce2-chipset i dagsläget.
Att kortet saknar det mesta inom features och tillbehör är
inte så konstigt med tanke på priset, men moderkortslayouten
tycker vi att man kunde väntat sig mycket mer av. Detta och
att kortet inte erbjuder fler än två USB-portar i standardutförande
gjorde att vi avstod från att utnämna Soltek SL-75FRN-L
till bästa budgetval. Men för den som kan klara sig med
dessa brister kan vi klart rekommendera kortet som är mycket
prisvärt.

Slutligen
är det ändå ABIT NF7-S och den nya versionen 1.2
som tar hem segern och är trots ett par layoutmissar värd
vår utmärkelse, Redaktörens Val. Kortet är
utrustat med ett antal intressanta features och det positiva är
att ABIT i vår mening fått med det viktigaste på
kortet. Det finns stöd för USB2.0, FireWire, SATA och
slutligen är det ett av få kort som har fullt stöd
för nVIDIAs SoundStorm ljudkrets. Men även priset, som
för tillfället är lite oklart med tanke på
de olika modellerna, är klart acceptabelt för det som
erbjuds. Vad som avgjorde det hela var dock kortets enorma överklockningspotential
som inget av de tidigare kort vi testat varit i närheten av.

ABIT
NF7-S v1.2

Här
nedan har vi samlat delbetyg och slutbetyg för de olika korten
tillsammans med några för- och nackdelar på varje
kort.

ABIT NF7-S v1.0 Fördelar: + Ypperlig prestanda + Höga överklockningspotential + BIOS-inställningar + SATA-stöd + Fullt stöd för nVIDIA SoundStorm Nackdelar: – Många missar i design och layout Pris/Tillgänglighet: 8.5/10 Features/Tillbehör: 8.5/10 Moderkortslayout/Design: 7.0/10 Bios/Inställningar: 9.0/10 Överklockning: 9.0/10 Prestanda: 9.5/10 Slutbetyg: 8.6/10	ABIT NF7-S v1.2 Fördelar: + Ypperlig prestanda + Enastående överklockningspotential + BIOS-inställningar + SATA-stöd + Fullt stöd för nVIDIA SoundStorm Nackdelar: – Design och layout-missar Pris/Tillgänglighet: 8.0/10 Features/Tillbehör: 8.5/10 Moderkortslayout/Design: 7.5/10 Bios/Inställningar: 9.5/10 Överklockning: 9.5/10 Prestanda: 9.5/10 Slutbetyg: 8.8/10
ASUS A7N8X Fördelar: + Ypperlig prestanda + Goda överklockningspotential + Bra moderkortslayout + BIOS-inställningar Nackdelar: – Högt pris för vad som erbjuds – Enbart stöd för 4 IDE-enheter – Inget SATA-stöd Pris/Tillgänglighet: 8.5/10 Features/Tillbehör: 6.5/10 Moderkortslayout/Design: 9.0/10 Bios/Inställningar: 8.5/10 Överklockning: 8.0/10 Prestanda: 9.5/10 Slutbetyg: 8.3/10	MSI K7N2G-L Fördelar: + Mycket bra prestanda + Integrerad grafikkrets + Flera nyttoprogram i paketet Nackdelar: – Ett av de dyraste korten i testet – Enbart stöd för 4 IDE-enheter – Inget SATA-stöd Pris/Tillgänglighet: 8.0/10 Features/Tillbehör: 7.5/10 Moderkortslayout/Design: 8.0/10 Bios/Inställningar: 7.5/10 Överklockning: 7.5/10 Prestanda: 9.5/10 Slutbetyg: 8.0/10
Soltek SL-75FRN-L Fördelar: + Ypperlig prestanda + Utomordentligt pris + Goda överklockningspotential + BIOS-inställningar Nackdelar: – Många missar i design och layout – Överlag mycket få tillbehör – Enbart stöd för 4 IDE-enheter – Inget SATA-stöd Pris/Tillgänglighet: 9.5/10 Features/Tillbehör: 6.0/10 Moderkortslayout/Design: 6.5/10 Bios/Inställningar: 8.0/10 Överklockning: 8.0/10 Prestanda: 9.5/10 Slutbetyg: 7.9/10