Test: ASUS GTX 1080 ROG Strix – Ett lysande grafikkort

Testsystem och metod

För våra grafiktester använder vi två moderna och identiska testsystem baserade på Intels Haswell-E-plattform. Hjärtat i systemen är flaggskeppsprocessorn Intel Core i7-5960X med totalt åtta kärnor och 16 trådar, och en maximal klockfrekvens på 3,5 gigahertz under boost. Processorn kompletteras med en DDR4-minnesmodul per kanal, för totalt 16 gigabyte som körs i 2 400 megahertz och timinginställningarna 14-16-16-31. Med våra nya testsystem tar vi även steget över till Windows 10 för att vara garderade inför ett antal års kommande speltester.

Tre standardupplösningar

Vi använder oss av Ultra HD-skärmar från Acer med en maximal upplösning på 3 840 x 2 160 pixel och en uppdateringsfrekvens på 60 hertz. Det låter oss köra de tre vanligaste standardupplösningarna idag:

• 3 840 x 2 160 (Ultra HD)
• 2 560 x 1 440 (Quad HD)
• 1 920 x 1 080 (Full HD)

Speltester

Vi prestandatestar grafikkorten med en rad olika speltitlar med olika genrer och belastningsnivåer. I samtliga fall använder vi Fraps för att mäta den genomsnittliga bildfrekvensen genom hela testet samt det lägsta uppmätta värdet. Skillnaden mellan det lägsta värdet och genomsnittsvärdet blir i sin tur ett mått på hur stabil bildfrekvensen är för respektive kort i respektive spel; ju högre värden, och ju mindre avståndet är mellan dem, desto bättre.

Strömförbrukning och energieffektivitet

Vi mäter flera olika aspekter hos våra testsystem för att få en bild av grafikkortens effektförbrukning och energieffektivitet. Vi belastar systemet med Middle-Earth: Shadow of Mordor i våra tre standardupplösningar, samtidigt som vi loggar effektförbrukningen under hela testförloppet med hjälp av digitala effektmätare från Watts Up. På så sätt kan vi se förbrukningen för hela testet, sekund för sekund.

Därifrån hämtar vi sedan tre olika värden. Först mäter den maximala effektförbrukningen som noteras under hela testet för att få en bild av hur mycket hela systemet som mest drar från vägguttaget under tunga spelbelastningar, vilket bland annat är en bra siffra att ha i åtanke när du ska matcha med ett rätt nätaggregat. Därefter räknar vi ut genomsnittet under hela testet, vilket är bra att ha i åtanke exempelvis om du vill hålla koll på hur stor inverkan blir på elräkningen.

Till sist räknar vi ut hur mycket prestanda du faktiskt får ut ur en enhet energi med kortet installerat. Vi gör detta genom att räkna ut den totala mängden energi som har förbrukats under hela testet, mätt i joule, och sedan dividera det med den totala mängden bildrutor som har renderats. På så sätt får vi ut ett värde för energieffektivtet, mätt i joule per bildruta – ju lägre det värdet är, desto bättre presterar kortet i förhållande till sin energiförbrukning.

Ljudnivå och temperatur

Vi mäter ljudnivån hos grafikkorten efter att de monterats i ett chassi med stängd sida, och hela systemet belastas med upprepade rundor Battlefield 3. Därefter mäter vi ljudnivån på 40 centimeters avstånd med en decibelmätare. Under samma test mäter vi även den maximala temperaturen som kretsen når under belastningen. Testet sker i ett ekodämpat rum så att så mycket som möjligt av den uppmätta ljudnivån ska komma från själva systemet och inte reflekterat ljud från väggarna.