Processor: Baskunskaper

Varje produkt har ett viss utrymme för överklockning där det begränsas av antingen värme, strömförbrukning eller teknik. Värme kan överbryggas med bättre kylning. Högre frekvenser kräver högre spänning, vilka båda genererar mer värme. Det ena leder till det andra. Teknikens begränsningar får vi helt enkelt leva med, om du inte har tillgång till lödkolv och kretsdiagram förstås.

Hur det passar ihop


AMD Phenom II med pins på processorn

Det finns en uppsjö av olika processorer idag. De flesta av intresse är från antingen AMD eller Intel. Alla processor installeras i ett moderkort i en så kallad sockel. Denna sockel är tyvärr inte universell utan det finns en mängd olika. Intel använder sina egna och AMD använder sina. Dessutom har de ofta flera stycken olika socklar på marknaden samtidigt så det gäller att vara försiktig när man inhandlar sina komponenter så att allt verkligen passar ihop.


Intel Core i7 med pins i sockeln

Hur frekvenserna fungerar

För att göra det så grundläggande som möjligt kan vi säga att alla dessa fungerar enligt samma princip. Det finns en busshastighet som processorn kommunicerar med moderkort och andra komponenter med och sedan en multipel som ger den slutfrekvens som processorn sedan arbetar vid.

Bussfrekvens \times multipel=processorfrekvens

Dessa bussar har dock många olika namn beroende på vilken processor det är fråga om. Nedan följer en tabell med lite exempel på vad dessa bussar kan heta och vilka/vilken processor som använder. Om ni har andra exempel som ni tycker borde finnas med är det bara att maila författaren.

Bus
Processor
Alias
HyperTransport / Direct Connect Architecture AMD Athlon 64, Athlon II,
Phenom, Phenom II
Bus, FSB
Front Side Bus Intel Atom, Pentium, Celeron,
Core, Core 2, VIA C7
FSB
QuickPath Interconnect Intel Core i3, Core i5, Core i7 BClock, Base Clock

Tyvärr använder moderkortstillverkare ofta sina egna namn och även om de oftast gör det i tron att det ska förenkla för användaren innebär det att ibland det blir ganska fel. Det kanske bästa exemplet är hur många valt att kalla den buss som AMD använder för FSB, när FSB egentligen är ett gränssnitt som bara Intels processorer använder. Tanken är dock inte helt fel eftersom FSB har blivit snudd på synonymt för en processorbuss bland gemene man.

Vad vi kan göra för att påverka frekvensen

Med detta i närminnet kan vi konstatera att vi kan påverkar en processors frekvens på två sätt. Vi kan antingen ändra bussfrekvensen eller justera multipeln. När överklockningen blir mer avancerad blir det nästan alltid så att man justerar bägge för att få bästa resultat. Nu är det dock så att multipeln är låst hos de flesta processorer, i alla fall för att höja. Det betyder att man många gånger måste vända sig till bussfrekvensen för att nå en högre processorfrekvens.

Tyvärr kan man inte alltid bara vrida upp frekvensen likt en volymratt och få resultat. För att kunna höja frekvensen måste processorn få tillräckligt med spänning, ofta kallad processorspänning eller Vcore. Det är också så att denna spänning är olika för olika modeller och det är inte så att man bara kan vrida på med spänning först och sen vrida upp frekvensen, utan det finns en metodik man bör använda där man höjer dem om vartannat. Vi kommer att diskutera metodik senare.

När man överklockar processorn påverkar detta även minnet i många fall. På nästa sida går vi igenom grundläggande saker man bör veta om hur systemminnet överklockas.

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid