Efter vårt test av Logitech Pro X Superlight, som vi bedömde var ”bäst på marknaden”, gick vi in med höga förväntningar på Superlight 2. Ett par års väntan på uppföljaren tillfredsställer dock inte riktigt som vi hade hoppats.
Bli först att lämna ett omdöme.
Sensor – Vi prestanda- och speltestar alla möss i musguiden för att kunna betygsätta den råa sensorprestandan i varje modell. Betyg 9–10 är för de allra vassaste premiummössen med unika funktioner. Betyg 7–8 är för högpresterande möss med god 1:1-känsla, medan 5–7 utgör mellansegmentet, med överlag välfungerande sensorer som kanske inte ger perfekt respons eller 1:1-känsla. Betyg under 4 är för kontorssensorer och sensorer med uppenbara avläsningsproblem.
Knappar – Varje datormus som testas genomgår minst en veckas dagligt användande och spel där samtliga knappar används i största möjliga utsträckning. Detta för att vi ska kunna avgöra hur den taktila känslan står sig gentemot andra möss. Denna kategori inkluderar även scrollhjulet.
Poäng 9–10 för knapparna innebär unika funktioner med felfri känsla. Poäng 7–8 betyder bra respons med bra taktil känsla. Mellan betyg 5–7 är mellansegmentet, som gör vad de ska men utan att sticka ut. Poäng 1–4 är för modeller med problem eller kvalitetsbrister.
Funktioner – Här betygsätter vi övriga parametrar hos en mus såsom mjukvara, byggkvalitet, belysning, specialfunktioner och glid. Toppbetygen 9–10 är för utstickande och unika funktioner som gör nytta. Betyg 7–8 är för möss med bra, solid kvalitet och mjukvara. Betyg 5–7 är för mellansegmentet, som uppfyller våra förväntningar men som inte sticker ut. Betyg på eller under 4 visar på problem eller avsaknad av viktiga egenskaper.
Stäng
Sammanfattning PRO X Superlight 2
Med kanske den bäst säljande musen i modern tid i bagaget ser Logitech belåtna ut. De har ett vinnande koncept och har valt att hålla sig till konceptet. Superlight 2 är mer eller mindre samma mus som Superlight. Musen har ett par mindre uppgraderingar, med närmare dubbla priset. Musen är bra, precis som föregångaren, men brytarna är enligt vår smak en försämring och uppdateringsfrekvensen på sensorn är en förändring som inte märks mer än på papper. Köp första utgåvan av Superlight helt enkelt.
Egenskaper
- Felfri HERO 2-sensor
- Sträv och grovkornig textur
- Storlek: medium-large
- Lämpar sig för de flesta grepp
- Välbyggd
- Bra fötter
- Styva klick
| ROG Harpe Ace Aim Lab Edition | |
|---|---|
| Mustyp | FPS |
| Sensor | ROG AimPoint |
| Antal knappar | 5 |
| Rekommenderad handstorlek | Medium |
| Mått | 127.5 x 63.7 x 39.6 mm |
| Vikt | ~54 g |
| Max CPI | 36000 |
| Polling rate | 1000 Hz |
| Drivrutiner/mjukvara | Armoury Crate |
| Anslutning | USB, trådlös via dongel och Bluetooth |
| Lägsta pris på Prisjakt.se |
Stäng
Konstruktion och form
Logitech Pro X Superlight 2 är nästintill identisk med Pro X Superlight, som i sin tur är nästintill identisk med Pro Wireless. De känns identiska i handen och Logitech verkar ha svårt för att fälla ut vingarna och prova på något nytt. Vi förstår tanken, det är ett vinnande koncept som vunnit över en bred massa användare.
Designen i fråga står inte ut med några aggresiva drag, det rör sig om ett blygt formspråk med en mjukt sluttande rygg. Sidorna är nästintill helt raka med endast smärre rundning mot mitten. Superlight 2 har en pacifistform som tilltalar alla men ändå ingen, vilket är ett imponerande koncept som faktiskt fungerar. Det är en ambidextriös design, dock finns endast sidoknappar på vänster sida menat för högerhänta.
Logitech har inte fallit för skålade musknappar likt de flesta andra tillverkare. Vi gillar personligen skålade musknappar à la Razer, men tolererar de konvexa knapparna på Superlight 2. Det är ett sätt att fånga in en bredare massa; de som gillar skålade musknappar kan tänka sig den konvexa varianten, medan de som föredrar konvex oftast har lite svårare för skålade musknappar. Som väntat fungerar Superlight 2 väl med i princip samtliga typer av grepp.
Lågviktsmöss har med tiden blivit mer och mer robusta. Superlight 2 har inga svagheter i sin strukturella integritet. Första upplagan av Superlight som vi testade var i framkant den också, men där fanns det ändå ett lågmält knakande i chassits mitt om vi kramade området starkt. Superlight 2 knakar inget, musknapparna är inte det minsta lösa, skrollhjulet sitter stadigt och vi hör inget skrammel när vi skakar musen. Det är imponerande och det är sällan vi inte hittar någon detalj att anmärka på.
Pro X Superlight 2 har en len yta. Oftast har plasten som används en fin- eller grovkornig textur som utmärker sig men Superligh 2 är slät och len över samtliga ytor och agerar inte fingeravtrycksmagnet, precis som föregångaren. Det kan komma att vara ett problem för de med lite svettigare händer. Vi har däremot aldrig märkt att vi har ett dåligt grepp om musen. De oroliga kan trösta sig med att det ingår ett par grepp som går att klistra fast på musen där fingrarna vilar. Klistermärkena är lite väl klibbiga för vår smak och vi föredrar standardutförandet.
Det finns inga lysdioder mer än en indikator för batterinivå på ryggen, precis som vi gillar det. RGB-fantaster får kanske leta vidare, men de detaljer som vi kan kika på är kabel och fötter. Fötterna är i teflon, men det framgår inte om det är ren teflon eller inte. Logitech beskriver det som PTFE utan tillsatser, precis som med Superlight 1. Det vi kan kommentera är känslan, och de känns bra över samtliga ytor och har bra glid utan att friktionen är märkbar vid användning. Mer än så kan vi egentligen inte begära från en mus, ren teflon eller inte.
Det vi däremot tycker är undermåligt är kabeln. Det rör sig inte om en finflätad kabel, en supermjuk kabel som alla andra möss på marknaden stoltserar med, nej, det är en vanlig gummikabel. Lyckligtvis är musen trådlös, men vi hade gärna sett en kvalitativ och mjuk kabel för prislappen. En uppgradering är att det nu är en USB-C-anslutning i Superlight 2, vilket gör utbud av eftermarknadskabel betydligt bredare i jämförelse med microUSB-porten Superlight 1 nyttjade.
På undersidan händer inte mycket utöver en avtagbar lucka för USB-dongel samt ett anslutningsreglage med ett simpelt på/av-alternativ. Likt föregångaren finns inget DPI-reglage vilket innebär att vi i stridens hetta inte kommer byta DPI av misstag, dock kan vi inte justera DPI utan mjukvara.
En uppgradering över föregångaren är att Superlight 2 är specificerad som tre gram lättare, inget vi faktiskt märker av vid sida-vid-sida jämförelser. Trots trådlös teknologi och utformning med dongelkompatibilitet i åtanke är musen välbalanserad i vikten. Den vippar inte åt någon sida när vi håller den mellan tumme och pekfinger längs mitten.
Brytare
Superlight 1 använde sig av brytare som var marknadsmässiga i känsla, det vill säga lika de populära Omron D2FC-F-brytarna i både vikt och taktilitet. Det gjorde att vi kände oss som hemma med Superlight 1, inget stod ut, vi visste vad vi fick och de är bra, de är trots allt populära av en anledning. Superlight 2 använder sig däremot av Lightforce hybrid-brytare som är betydligt mer styva.
Vad Logitech menar med hybrid-brytare är att lightforce ska kännas som en mekanisk brytare, men aktiveras med hjälp av optiska sensorer. I teorin bör detta innebära att de har längre livslängd, men det är sällan ett problem under vanliga omständigheter. Vårt problem med brytarna är att de är mer taktila och mer styva än vad får preferens är. För de användare som gillar ett tydligt, distinkt och abrupt klick med lite mer tyngd bakom varje aktivering så är Lightforce kanske något för dem. Vi bottnar relativt hårt, och den taktila brytpunkten upplevs som precis vid början av klicket. Vi har alltså inte någon upplevd slaglängd, det är från neutralt till botten i ett enda svep. Vi bottnar relativt hårt vilket inte passar våra prinsessfingrar särskilt. Det är distinkta brytare som till skillnad från formen av Superlight 2 nog inte lämpar sig för den bredare massan.
Sidoknapparna har en lättare aktivering och en mer rundad, studsig bottning som passar oss mycket bättre. Det är inte svampigt, men inte heller styvt eller överdrivet taktilt.
Skrollhjulet är inte positionerat för högt eller för lågt, det är ett mellanting som passar oss bra. Skrollhjulet har korta, distinkta steg och kräver relativt mycket styrka för att aktivera. Aktiveringen är däremot gudomlig. Det är ett väldigt tillfredsställande, mjukt och studsigt klick och ljudet som följer påminner om Topre-brytare i tangentbord. Om man kommer förbi den relativt stumma aktiveringen så är det som följer som att bottna på ett moln. Ljudet är lågfrekvent och dovt.
Dagens högpresterande sensorer är allt som oftast identiska. Prestandan skiljer sällan i faktiska användarscenarion. Det som kan särskilja högpresterande sensorer är ofta relaterat till små inlägg på specifikationsblad. Ibland finns det tillverkaranpassningar av marknadsledande sensorer som är värda att hålla koll på. Det intressanta för oss är om det finns några avvikelser. I det här segmentet faller nämligen fokus mindre på sensorer. Du bör snarare välja mus efter musform.
Sensorprestanda
Superlight 1 hade sin Hero 25k-sensor som var i felfri i våra tester och Hero 2-sensorn i Superlight 2 är även den helt utan anmärkning. Vi upplever heller inga fel vid testning via de trådlösa anslutningarna.
Vi använder MouseTester 1.5 för att samla sensordata. Därefter granskar vi resultaten för eventuella avvikelser. I dagens möss hittar vi inga spår av de vanliga bovarna, som sämre sensorer har svårigheter med. Nämligen Angle snapping, jitter och andra kompensationer.
CPI – counts per inch
Tillverkare har alltid egenspecificerade toleranser att förhålla sig till. Det innebär att angiven CPI inte alltid stämmer överens med vad konsumenten väntar sig. I Mouse tester finns en inbyggd kalibrering för CPI där vi för musen en specifik längd och får tillbaka en siffra. Den returnerade siffran bör motsvara inställd CPI på musen.
Jitter-test
Jitter innebär att rörelsespårningen är inkonsekvent. Vi testar det genom att föra musen diagonalt och långsamt, för att se om det bildas trappsteg istället för en mjuk linje.
Spårningshastighet
Vissa möss kan ha svårigheter med att spåra snabba rörelser korrekt. Resultatet kan bli slumpmässiga input-signaler, eller att musen helt tappar spårning. Vi för musen snabbt över en yta och noterar hastighetskurvan på resultatet. Resultatet ska inte vara noll eller ha oväntade resultat.
Angle snapping
Genom att dra snabba cirklar med musen kan vi se om den hänger med eller faller tillbaka och börjar kompensera genom att rita raka linjer.
Lyftlängd
Spelare med låg muskänslighet kan behöva lyfta och ompositionera musen under aktivt spelande. Det är därför viktigt att musen har en kort lyftlängd och slutar avläsa rörelser nästintill direkt. Vi använder faktiska användarscenarion när vi testar lyftlängd eftersom det är svårt att få exakta siffror.
Vi måste alltid beakta den mänskliga faktorn i den här typen av test. MouseTester kan ge data att gå på om vi känner att något inte riktigt är som det ska. De är dock inte absoluta. Det som räknas i slutänden är hur sensorn presterar och hur den upplevs vid faktisk användning.
Stäng
Inställningar och mjukvara
Pro X Superlight 2 saknar likt föregångaren en fysisk CPI-knapp. Enligt oss är det inte ett problem i den vardagliga användningen, eftersom vi alltid använder en konstant CPI, men det är värt att notera om du har för vana att ändra CPI i farten. CPI ställs endast in i Logitechs mjukvara Logitech G Hub.
G hub ligger någonstans i mitten i jämförelse med andra mjukvaror vad gäller förbrukning av resurser på datorn med sina 85–100 MB i minnesanvändning. Mjukvaran är ganska enkel och har inte många saker att ställa in. Utöver en översikt av batteristatus kan vi ställa in macron och CPI, alltså det absolut nödvändigaste som en användare kan väntas vilja ställa in.
Leave a Reply