Likt det mesta som är teknikrelaterat kommer bildskärmar med en viss uppsättning facktermer som inte alltid är lätta att förstå sig på – vi förklarar några av de viktigaste i en sammanfattande artikel!
Den här artikeln är en del av Svenska Bildskärmsguiden, vårt stora löpande test av bildskärmar som kontinuerligt uppdateras med nya modeller. Där hittar du alltid våra senaste skärmtester och rekommendationer, och mängder med annat material om allt som har med skärmar att göra.
När vi går igenom skärmarna i det här testet kommer vi använda oss av termer som de flesta entusiaster är bekanta med, men kanske inte nödvändigtvis alla mindre insatta konsumenter. Därför har vi sammanställt en kort lista som vidareförklarar de vanligaste termerna som är relevanta för bildskärmar, både stationära och mobila. Vissa av termerna kommer vi även ta upp i mer detalj under de nästkommande sidorna.
- Upplösning
Mäter kort och gott mängden pixlar på skärmen i X- respektive Y-led, exempelvis 1 920 x 1 080 eller 3 840 x 2 160. Upplösningen tenderar att för enkelhetens skull skalas genom att dubblera mängden pixlar i respektive led, vilket ger fyra gånger den totala mängden pixlar. Exempelvis så fyrdubblas HD-upplösningen 1 280 x 720 till QHD (Quad HD) som är 2 560 x 1 440. På så sätt kan man säga att Quad HD är för Ultra HD vad HD är för Full HD.
- Pixeltäthet
Det räcker dock inte alltid med en hög mängd pixlar för att göra en skärm skarp, utan det beror även på hur stor yta pixlarna är fördelade över. Full HD är exempelvis väldigt högupplöst för en telefonskärm, men inte lika skarpt på en 27-tums datorskärm. Pixeltätheten brukar mätas i pixlar per diagonal tum och räknas ut genom att räkna ut hur många pixlar som faller längs med diagonalen på en skärm och sedan dividera denna med den diagonala storleken i tum. För en 28-tums 4K-skärm blir pixeltätheten därför (med hjälp av Pythagoras sats): ppi = sqrt(38402 + 21602) / 28 = 157 pixlar per tum. - Uppdateringsfrekvens
Uppdateringsfrekvensen beskriver hur många gånger varje sekund en skärm kan uppdatera sin bild, mätt i hertz. För dagens 4K-paneler gäller en maximal uppdateringsfrekvens på 60 hertz över Displayport 1.2 eller den senaste HDMI-standarden 2.0. Uppdateringsfrekvensen på skärmen sätter också ett tak på hur mycket du kan få ut ur ett spel som renderas snabbt – även om ditt grafikkort klarar av att hålla 100 bildrutor per sekund i ett spel kommer du inte kunna se skillnaden utan en skärm som klarar av motsvarande uppdateringsfrekvens. - G-Sync
Traditionellt använder skärmar en statisk uppdateringsfrekvens, exempelvis 60 hertz, som är konstant oavsett hur ofta ny information faktiskt skickas från grafikkortet. Problemet är att grafikkort kan ha väldigt varierande bildfrekvens i spel, då mängden objekt, texturer och andra effekter i bilden ändras till och från. När skärmens uppdateringsfrekvens och grafikkortets bildfrekvens inte matchar kan problem som microstuttering och screen tearing uppstå.
För att lösa detta introducerade Nvidia sin proprietära teknik G-Sync, som låter skärmen och grafikkortet kommunicera och synkronisera sin uppdateringsfrekvens genom att skärmen kan anpassa sin frekvens efter hur bildfrekvensen från grafikkortet ser ut just då. Resultatet blir jämnare rörelser på skärmen och minimerade problem med screen tearing, utan att att responstiden skjuter i höjden. G-Sync kräver dedikerad hårdvara i skärmen och fungerar endast med Nvidias grafikkort. - Freesync
AMD:s svar på Nvidias G-Sync heter Freesync, och AMD har valt en lite annorlunda väg än sin konkurrent. Istället för att använda proprietär hårdvara i skärmen så använder sig Freesync av ett öppet, underliggande protokoll, Adaptive-sync, som är en del av Displayport 1.2a-standarden. Det innebär att medan det idag bara är AMD som erbjuder stöd för tekniken så är det fritt fram för andra aktörer, exempelvis Intel, att implementera frekvenssynkronisering över samma protokoll. Nackdelen i skrivande stund är att skärmar med Freesync fortfarande inte har nått marknaden och att det därför fortfarande är oklart hur den faktiskt presterar jämfört med G-Sync. - Responstid
Latensen är den siffra som tillverkaren brukar presentera tillsammans med skärmen mätt i millisekunder, som oftast ligger mellan 1 och 10 millisekunder för merparten av alla moderna skärmar. Det är ett mått på hur snabbt skärmen kan uppdatera sina pixlar från en färg eller nyans till en annan, oftast för grått-till-grått. En snabbare responstid på lägre antal millisekunder gör det lättare för skärmen att hänga med i snabba bildfrekvenser och ge en stabil och fokuserad bild även i mycket snabba scener. Med högre responstid kan skärmen få svårt att hinna med och skapar då en effekt som ofta kallas “ghosting” med eftersläpningar på snabbt rörliga objekt. - Latens/input lag
Responstiden mäter den tid det tar från dess att en signal skickas från grafikkortet tills dess att den tas emot och bearbetas av skärmen. Responstiden beror på flera faktorer, däribland skärmens latens, hur snabbt datorn kan behandla kommandon från mus och tangentbord och vilket gränssnitt som används. Även här vill du helst ha ett så lågt värde som möjligt för att slippa eftersläpningar. - Displayport
Displayport är tillsammans med det mer multimediainriktade HDMI det idag ledande videogränssnittet för datorskärmar. Displayport kan ses som den spirituella efterträdaren till DVI-gränssnittet och brukar ligga i teknisk framkant vad gäller upplösning och uppdateringsfrekvens för just datorskärmar. Gränssnittet finns även i viss utsträckning till TV-apparater och Blu ray-spelare, men där är HDMI betydligt vanligare. Den aktuella Displayport-standarden idag är 1.2 och 1.2a som klarar av upp till 4K-upplösning i 60 hertz. - HDMI
HDMI (High Definition Multimedia Interface) är för hemmabio och konsumentmedia vad Displayport är för PC-marknaden. Mer eller mindre alla TV-apparater, projektorer, blu ray-spelare och liknande hemelektronik klarar idag av HDMI, samt merparten av alla moderna datorer. Den senaste versionen av HDMI är 2.0, med stöd för 4K i 60 hertz. Än så länge har dock version 2.0 bara rullats ut i begränsad omfattning, exempelvis i Nvidias nya grafikkort ur GTX 900-serien. I faktiska skärmar och TV-apparater är det istället den äldre version 1.4a som är vanligast, med stöd för 4K i 30 hertz.
- VESA
En förkortning för Video electronics standards association. VESA är organisationen som bland annat står bakom Displayport-standarden och som ofta nämns i samband med väggfästen för skärmar, vilket i folkmun kallas för just VESA-fästen. Den mer fackliga termen för VESA-fäste är FDMI, som står för Flat Display Mounting Interface.
Den här artikeln är en del av Svenska Bildskärmsguiden, vårt stora löpande test av bildskärmar som kontinuerligt uppdateras med nya modeller. Där hittar du alltid våra senaste skärmtester och rekommendationer, och mängder med annat material om allt som har med skärmar att göra.
Leave a Reply